Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 2
SVENSK LÄRARETIDNING.
19
grafiförfattaren Erik Bergsten i Finspång. Även ett gott äpple faller nära stammen.
När Abel Bergsten nu ser livets sol passera meridianen, ar det säkert många som med mig önska, att dess strålar från andra sidan middagslinjen - ty även där lyser solen - måtte värma och liva honom till fortsatt god verksamhet och till vinnande av den syntes, utan vilken livets mångahanda blir en bizarr lek.
L. G. Sjöholm. *
Abel Bergsten löddes i Uppsala den 6 januari 1879, avlade folkskollärarexamen i Uppsala 1899, organist- och kyrkosångarexamen 1901, tjänstgjorde som e. o. lärare vid folkskolan i Finspång höstterminen 1899-höstterminen 1907, ordinarie lärare därstädes jan. 1908-31 dec. 1913, t. ,f. överlärare vid samma skola från vårterminen 1909 och förordnades till lärare i övningsskolan vid folk-skolseminariet i Göteborg den 28 maj 1913; studieresor med statsunderstöd till England 1913 och 1920.
Alfr. Lindén 50 ar.
Rektorn vid kommunala mellanskolan i Huskvarna och överläraren vid samma stads folkskolor Alfr. Lindén fyllde den 6 januari femtio ar. Denna märkesdag utgör givetvis ingen slutpunkt i den mans gärning, som i likhet med Alfr. Lindén med till synes oförminskade krafter står mitt uppe i arbetet. Men 50-årsdagen bör dock lämpligen ge anledning till en återblick på ett arbete i barndoms- och ungdomsskolans tjänst, som varit av stor betydelse för den ort, där det utförts.
Efter folkskollärarexamen i Lund 1902 och ett kortare förordnande som e. o. lärare i hemprovinsen Skåne, erhöll Lindén 1903 anställning vid Huskvarna skola. I tjugufem ar har han således varit verksam i Huskvarna. Då Lindén tillträdde befattningen vid Huskvarna skola, stod Alfr. Dalin, som då var skolans ledare, mitt uppe i ett ivrigt reform- och organisationsarbete. Ett nytt stort skolhus hade just tagits i bruk, och nytt reglemente för skolan hade unge-
fär samtidigt antagits. Det gällde nu att organisera skolans inre arbete efter mera modärna principer. I detta arbete var Alfr. Lindén en av de lärare vid skolan, som på ett verksamt sätt biträdde Dalin. Lindén, som genomgått slöjdkurser vid Näs, studerat metallslöjd och modellering i Leipzig samt teckningsundervisningen i Stockholm och Tyskland, var sålunda Dalin behjälplig med att ordna tecknings- och slöjdundervisningen vid skolan. Genom ett par kurser i teckning gjorde han kollegerna vid skolan förtrogna med de nya principerna för detta viktiga övningsämne, och genom en livligt uppskattad kurs i lek gav han impulsen till en ordnad undervisning i lek vid Huskvarna skola. Från sina studieresor i Sverige och utlandet hemförde Lindén en hel del modärn undervisningsmateriell, såsom kartor, planscher, preparat o. d. Snart togs Lindens arbetsförmåga i anspråk vid den 1896 upprättade högre folkskolan, där han först blev övningslärare och sedan e. o. ämneslärare. Då denna skola 1911 omändrades till kommunal mellanskola, fästes Lindén som ord. ämneslärare vid densamma. Hans ämnen äro matematik och engelska. Till matematiklärare ar Lindén på grund av sin utpräglade matematiska begåvning alldeles särskilt skickad. För engelskan hade han gjort sig kompetent genom ingående studier i ämnet bi. a. vid universiteten i Edinburg och London.
Då Alfr. Dalin 1914 avgick som överlärare vid folkskolan och rektor vid kommunala mellanskolan i Huskvarna, lämnades båda dessa krävande befattningar åt Alfr. Lindén. För Dalin, enhetsskolmannen, fanns i Huskvarna endast en skola, Huskvarna skola. Folkskolan och den på denna byggda mellanskolan var för Dalin en organisk enhet. Det var därför for honom en naturlig sak, att ledningen för hela skolan borde ligga i en mans hand. Då nu till skolstyrelsernas förfogande stod en man med Lindens rika erfarenhet av arbetet såväl inom folkskolan som mellanskolan, tvekade styrelserna ej heller att lämna ledningen av båda skolorna åt honom. Ingen kan med skäl påstå, att Alfr. Lindén svikit de förhoppningar man hade grundad anledning hysa, då Huskvarnas skolas ledning lämnades i hans händer. En ovanligt tung arbetsbörda lades dock på honom, och det behövdes förvisso en man med Lindens sällsynta arbetsförmåga och kärlek till skolan för att lyckligt gå i land med en sa krävande uppgift.
Alfr. Lindens tid som ledare av skolorna i Huskvarna sammanfaller med en period av stor aktivitet inom vårt lands skolväsen såväl vad det organisatoriska som det pedagogiska beträffar. Under sådana förhållanden ställas givetvis stora krav på ledaren av en skola, och detta icke minst i ett stadssamhälle. På Lindén har sålunda vilat huvudpar-
ten av arbetet med att organisera och starta stadens fortsättningsskolor. Att fortsättningsskolorna i Huskvarna äro sa uppskattade som de äro,, och att arbetet vid dem kom i gång utan något missljud vare sig från föräldrars eller arbetsgivares sida har man nog till största delen att tacka Lindens kloka och säkra ledning för. Att Lindén haft förmåga att intressera stadens styrande för skolans utveckling framgår därav, att man sa gott som samtidigt med fortsättningsskolornas inrättande byggde på stadens sexklassiga folkskola med ett sjunde skolår. Denna betydelsefulla förbättring, som genomfördes under en tid av svår ekonomisk depression i samhället, var ett vackert utslag av den omtanke om de unga, som av ålder varit utmärkande för Huskvarna. På Lindén föll givetvis också det allra mesta av arbetet med den nya läroplan för folkskolorna i staden, som blev en följd av 1919 års nya allmänna undervisningsplan för rikets folkskolor.
I och med stadens raska tillväxt ökades barnantalet avsevärt. Det var därför nödvändigt att redan ar 1921, endast tio ar efter senaste stora skolhusbygget, uppföra två nya skolhus. Utan Lindens noggranna planläggning, detaljerade instruktioner och oavlåtliga övervakande av byggnadsarbetet hade Huskvarna södra skola icke blivit vad den blev: en mönsteranläggning, som i sig förenar rymlighet och ändamålsenlighet, ästetiskt tilltalande utseende och relativ prisbillighet. För att nu endast framhålla en detalj kan nämnas, att skolverkstaden inom den nya skolanläggningen vad utrustningen beträffar val knappast torde överträffas av någon liknande anläggning inom landet.
Alfr. Lindén har alltid varit varmt intresserad för barnens kroppsliga hälsa. Sa har under hans tid skolläkarfrå-gan ordnats och en förstklassig tandklinik inrättats vid skolan. Ett led i detta hälsoarbete ar Lindens uppoffrande arbete för befrämjandet av Första-maj-blommans verksamhet för klena och sjuka barn inom staden. Det ar mest tack vare Lindens ihärdiga och målmedvetna arbete som sa mycket penningar insamlats, att ett 30-tal klena huskvarnabarn varje sommar kunna få njuta av sol, frisk luft och havsbad vid Mell-bystrand i Halland, där Majblomman i Huskvarna uppfört en rymlig, vacker och ändamålsenlig byggnad på egen grund.
Lindén, som under hela sin lärartid tillhört S. A. F., har verksamt deltagit i arbetet såväl inom kretsföreningen som vid större lärarmöten. Hans myckna arbete vid skolan har tvingat honom att ej i någon större utsträckning mottaga kommunala uppdrag. Han ar emellertid sekreterare i barnavårdsnämnden och givetvis ledamot av folkskolstyrelsen, vars sekreterare han ar. Han ar också sekreterare och kassaförvaltare i styrel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
