Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 4
SVENSK LÄRARETIDNING,
59
else och popularitet bland det praktiska livets män. Det ar för dem till nytta i det dagliga livet.
Varje ämne i skolan återspeglar mer eller mindre troget ämnets ställning och innehåll som vetenskap vid en given tidpunkt. Om folkskolans geografiundervisning under senare ar visat ett starkt inre liv, sa beror det ej endast på folkskolans egen tillväxt och allt mer betydelsefulla ställning i vårt undervisningsväsen eller på förbättrad pedagogik utan också på att geografien som vetenskap undergått utveckling och fördjupning, att skolans geografi i den nutida vetenskapliga geografien haft mer givande och befruktande källor an förr.
I vetenskapens stora system kämpa de olika delvetenskaperna inbördes om av-gränsning inom det stora arbetsfältet. Under det vetandet vidgats, ha »vetenskaperna» blivit flera och själva undergått förändring till metod och innehåll. Geografien faller under samma lag. Våra dagars geografi har som vetenskap en delvis annan prägel an blott för femtio ar sedan. Alltid har den emellertid varit en vetenskap om jordens olika områden i dessas naturliga utrustning eller sådana de framträda efter deras omvandling genom människans arbete. Och alltjämt se vi häri geografiens mest centrala område, där den härskar suveränt utan intrång av andra vetenskaper. Och där, i den speciella geografien eller regionalgeografien, ligger också huvudvikten på geografien som skolämne.
Med ett par konkreta exempel kunna vi lättast klargöra geografiens innehåll och speciella syn på sitt objekt.
Låt oss kasta en blick på Europa. Dess åt Atlanten öppna läge med djupt inskjutande hav och vikar tillåta västanvindar och mild atlanterluft satta stämpel på klimatet i dess västhälft. Det breda landsammanhanget med Asien låter det i öster få del av dettas vinterköld och sommarhetta och ger dess osthälft ett mer kontinentalt klimat. Medelhavsområdet bryter av mot det övriga Västeuropa genom vinterregn och sommar t orka -. en följd av den allmänna luftcirkulationen på dessa bredder. Dessa klimatförhållanden och den avtagande värmen åt norr skapa Nordvästeu-ropas lövskogar, Nordeuropas barrskogsregion, Sydösteuropas stäppvegetation och Sydeuropas vintergröna växtvärld. De gynnande klimatförhållandena, god jordmån och rika om också ojämnt spridda mineralförekomster ha givit en begåvad befolkning möjligheter att omvandla en stor del av det ursprungliga naturlandskapet till kulturland. Västeuropas rikt utmodellerade terräng och skiljande bergskedjor ha möjliggjort, att många till ras och språk skilda folk sitta sida vid sida och bildat många stater. Över Östeuropas vida slätter har i motsats härtill den ryska staten brett ut sig över ett område stort som de övriga statsbildningarna tillsam-
Ny folkskola i Nacka.
Älta nya folkskola i Nacka församling, som sedan december månad 1927 varit föremål för en omfattande om- och tillbyggnad, invigdes den 13 januari.
Bygget beslöts på oktoberstämman 1927 och uppdrogs åt arkitekten Carl Åkerblad i Stockholm. Huvudentreprenör har varit firman Brunnström & Österling i Ulriksdal. Arbetet började i dec. 1927. I augusti i fjol kunde två salar tagas i bruk, och månaden efter flyttade hela skolan in.
Den nya skolan, som utgör en omfat-
tande om- och tillbyggnad till den 1920 färdigbyggda första skolan i Älta, omfattar nu sex lärosalar, speciella undervisningsrum, slöjdsalar för gossar och flickor, skolkök, Skolbad samt i en särskild byggnad gymnastiksal samt vakt-mästarbostad. Huset ar helt av sten i lugn stil och inredningen ar enkel och praktisk. Kostnaden för den första uppbyggnaden var c:a 170,000 kr. och | för den nu färdiga tillbyggnaden 225,000, således inalles era 400,000 kr.
inans. Västeuropas världsläge, goda hamnmöjligheter och mineralrikedomar ha gynnat uppkomsten av industri och handel, storstäder och tät befolkning.
Överallt se vi här det nära sambandet mellan naturförhållanden inbördes och mellan natur och kultur. Den vetenskapliga geografien söker efter detta samband, efter lagbundenheten i de geografiska fenomenen. Ibland har man t. o. m. definierat geografien som vetenskapen om sambandet mellan natur och kultur. Detta ar en överdrift; en dylik vittfamnande uppgift ligger utanför geografens förmåga och ar en gemensam uppgift för många vetenskaper. Det ligger dock den sanningen i yttrandet, att många drag i kulturlandskapet enklast och mest lagbundet kunna föras tillbaka på de naturförhållanden, som en gång rått eller alltjämt rada där. Men det finnes också många geografiska företeelser, t. ex. stads- och by-typer samt andra bebyggelseformer som bero på kulturhistoriska förhållanden eller utbredningen av ett visst folk, som således bero på icke-naturgeografiska faktorer, men anda äro av den betydelse för landskapskaraktären inom ett område, att de falla inom geografiens behandling. Ett mdiistriområdes geografi kan visserligen till ,sin första uppkomst vara beroende på vissa naturliga förutsättningar, t. ex. en järnmalmsförekomst, Men det kan hända, att industrien och området i sin helhet i vara
dagar blomstrar tack vare en driftig befolkning, som skapat goda kommunikationer och genom teknik och duglighet ersatt felande naturförutsättningar. Jönköpings och Huskvarnas förekomst och storlek förklaras endast delvis av naturfaktorer (läge, vattenfall, skog-rikedom) ; i lika hög grad av ingenjörsgeni och nedärvd arbetsduglighet. Och denna människans naturbesegrande makt ökas med varje tekniskt och kulturellt framsteg. Människan sätter som geografisk faktor mer och mer sin stämpel på jordytan.
Geografen, som söker karaktärisera de olika geografiska områdena på jordytan, riktar gärna sin blick på utbred-ningsförhållandena, den kvantitativa förekomsten av de företeelser, som satta sin stämpel på landskapet. Han studerar t. ex. veteodlingens utbredning och sätter den i samband med utbredningen av en viss jordmån, av en viss klimattyp med sa eller sa stor nederbörd under sa lång tid och med en viss temperatur o. s. v. Utbredningen av en företeelse ar emellertid ej geografi i och for sig. Dess avhängighet av och relation till andra företeelser ar det geografiskt väsentliga. Ej heller sysslar geografien med utbredningen av vilka föremål som helst. De måste vara av den storhets-ordning, att de stämpla landskapet eller satta prägel på den geografiska miljön. En viss växtarts utbredning ar statistisk eller kartografisk botanik; en un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
