Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hr 5
SVENSK LÄRARETIDNING.
79
på Söders höjder, den hänförande utsikten därifrån och lokalens gammaldags och intima prägel har skapat den rätta stämningen och gjort dessa kvällar till en verklig upplevelse.
Kursen inleddes av dr Hanna Rydh vid Statens historiska museum, som på ett medryckande sätt och med stöd av instruktiva ljusbilder redogjorde for Stockholmstraktens fornminnen. Professor Nils Ahnlund vid Stockholms högskola talade över ämnet »Drag ur Stockholms äldsta historia» och skildrade ingående Stockholms utveckling från allra äldsta tid intill 1500-talet. Dr Carl David Moselius illustrerade sitt entusiastiskt framförda föredrag med charmanta bildprov på 1700-talets interiörkonst. Om Stockholms gamla slott talade professorn vid Konstakademien Martin Olsson och visade ett rikhaltigt bildmaterial bi. a. från de nyligen gjorda utgrävningarna på nuvarande slottets borggård. Arkivarien vid Rådhusarkivet dr Nils Östman redogjorde i tvenne föreläsningar för ännu ej publicerade resultat av egna forskningar dels angående det allmänna livet i Stockholm under tidigare 1600-talet, dels angående vissa detaljer i Gamla stadens historia. Docenten vid Uppsala universitet Ragnar Josephson skildrade 1700-talets Stockholm. Fröken Anna Lindhagen talade själv över ämnet »Stockholm i litteraturen» och lämnade prov på naturbeskrivningar från Stockholm och dess omgivningar i äldre och nyare tid. I ett synnerligen intressant föredrag framlade arkitekt Sven Mar-kelius slutligen några djärva utkast till det moderna Stockholms bebyggelse enligt moderna funktionalistiska principer.
Efter denna sista föreläsnings slut framförde lärarinnan fru Ellen Lundmark deltagarnas varma tack till fröken Lindhagen, genom vars initiativ den givande kursen kommit till stånd, och överlämnade blommor.
Bertil Danielsson.
Geografien, skolan och livet.
Av överdirektör Axel Wallén.
Med den stora skolreformen av 1927 skarpes ännu mera an förut konkurrensen mellan de olika skolämnena, tack vare den begränsning i dessas antal, som kommer att införas. De tre självvalda ämnena måste sökas bland åtskilligt flera nuvarande ämnen på schemat. Av sa mycket större vikt blir det att bringa klarhet uti de resp. ämnenas betydelse för lärjungarnas framtid.
Vid bedömandet av ett skolämnes betydelse härutinnan kunna tvänne i viss mån skilda synpunkter anläggas, båda lika berättigade. Den ena fäster huvudvikten vid ämnets bildningsvärde, dess förmåga att skärpa tankekraften och egga fantasien, den andra utgår från
det mera direkta nyttighetsvärdet, det gagn, som man på olika områden kan få av de kunskaper, som ämnet meddelar. För livet med dess skilda banor äro båda dessa synpunkter lika viktiga, och jag vill i det följande något uppehålla mig vid bäggedera.
Geograferna hava ofta något delade meningar om sitt ämnes huvuduppgift och omfång, allteftersom de betona den ena eller andra sidan av det innehållsrika forskningsområdet. För mig ar geografiens studieobjekt att utröna, huru de många krafter av olika slag, naturens och kulturens, som äro verksamma på jorden, utforma jordytan och livet på densamma, samt därigenom skapa en mångfald skiftande geografiska former och företeelser, vilkas inbördes sammanhang och utbredning det gäller att fastställa. För geografien på skolstadiet ar det icke möjligt att strängt avskilja studiet av de verksamma krafterna själva, ehuru detta i regel tillhör andra vetenskaper, astronomien, geologien, meteorologien, fysiken, biologien och historien, från deras geografiska verksamhet, utan geografiundervisningen måste i viss utsträckning ingå också på dessa. Därmed vidgas blott ämnets betydelse. Som intet annat har det att lära oss sammanhanget mellan företeelserna på vår jord, mellan de verksamma natur- -och kulturkrafterna och växelverkningarna mellan dessa. Och häri ligger den moderna geografiens stora bildande varde. Några exempel.
De bergsbildande krafternas karaktär i skilda trakter och deras yttringar i form av jordbävningar och vulkaner, glaciär ernås verksamhet i högfjällen och kring polerna, de stora flodernas i de med tillräcklig nederbörd försedda tempererade delarna av jorden, vindarnas spel i de torra regionerna, vågornas lek utmed kusterna, strömmarnas rörelser i oceanerna äro några exempel på geografiska företeelser, genom vilkas verksamhet en mängd geografiska former, landskap och regioner med olika natur-geografiskt innehåll karaktäriseras. Jorden ar emellertid för geografien ej blott en fysisk produkt, den ar också livets hemvist, och därför utgöra även människans, djurens och växternas karaktär och utbredning samt dessas orsaker lika viktiga studieområden för geografien. Huru olika ar ej växtvärlden i högfjällen, öknarna och i de tropiska skogarna, vilken olika karaktär förläna ej de stora skogarna i våra nordliga landamären, kolfälten i England och de vida svartjordsslätterna i Ryssland åt det mänskliga livet! Men lika litet som geografen kan studera jordytans former utan historien om dennas föregående utveckling, lika litet går det att studera människans geografi utan hänsyn till den historiska utvecklingen och de krafter, som varit verksamma i denna. De otaliga växlande formerna och organen för det mänskli-
ga livet, staterna, städerna, Samfärdsmedlen, de industriella anläggningarna äro produkter såväl av historien som av naturen. Vilken roll hava ej exempelvis havets strömningar spelat för människans utbredning och i jordens Upptäcktshistoria, de höga kedjebergen for att förhindra eller åtminstone försvåra förbindelserna mellan folken, passen och dalarna för att underlätta dem, en bördig jordmån och värdefulla produkter för att skapa en tät bebyggelse, ett lämpligt läge för *att framkalla storstäder ! Hela den politiska kartans nuvarande utseende, de olika rasernas utbredning, den vita rasens herravälde över jorden, kunna vi ej förstå utan att studera dessa företeelsers sammanhang med naturen och historien.
Det skulle bliva för långt att närmare ingå harpa, det redan sagda må vara nog för att exemplifiera det lika mycket för iakttagelse- och tankeförmågan som för fantasien eggande stoff, som utgör geografiens studieföremål. Det måste anses mycket oriktigt att redan på ett tidigt stadium i skolan avsluta detta studium, vars växelverkningar med övriga ämnen först kunna utnyttjas och förstås i de högsta klasserna, då de historiska perspektiven och de naturvetenskapliga förkunskaperna inhämtats. Jag ar därför övertygad om att de, som medtaga geografien i de två översta klasserna, därigenom komma att förvärva ett betydande bildningsvärde.
Om vi nu betrakta den andra synpunkten, geografiens värde från den mera renodlade nyttighetsprincipen, skola vi jämväl finna, att ämnet har sitt stora varde for ett flertal skilda levnadsbanor. Geografien och råproduktsläran tillhöra handelshögskolans viktigaste ämnen, och detta beror helt på deras av praktikens män erkända betydelse för det näringsliv, till vars gagn denna högskola ar skapad, d. v. s. för handel, industri och sjöfart. Den specialundervisning, som där gives i sådana grenar av geografien som ekonomisk geografi, handels- och näringsgeografi, bör emellertid bygga på en i skolan lagd tillräcklig grund. Även för skogshögskolan ar geografien ett viktigt ämne såväl med hänsyn till denna högskolas allmänna industriella inriktning som speciellt med tanke på den roll^ som klimat och jordmån spela för skogarnas utbredning, tillväxt och omvårdnad. Tekniska högskolans utbildning av våra ingenjörer till deras betydelsefulla kall hör också till dem, för vilka geografien ar av stort varde. Den industriella ekonomien, naturtillgångarna i skilda länder och förutsättningarna för deras tillvaratagande både i vad det gäller naturens krafter och människans andliga och materiella resurser äro för teknikern oumbärliga kunskaper och föremål för högskolans undervisning, såväl som de ävenledes geografien närstående äm-iiena geologi och geodesi. Den högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
