- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 48:e årg. 1929 /
89

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 5

SVENSK LÄRARETIDNING.

89

den och det stipendiebelopp, som ifrågasattes. Sökes stipendium för resa i aii-nat land an Sverige, Norge, Danmark och Finland, skall bifogas styrkt uppgift om kunskap i respektive lands språk.

Den, som erhåller stipendium, skall senast den l december 1929 till centralstyrelsen ingiva en berättelse, innehållande uppgift å de platser, som under studieresan besökts, samt redogörelse för under resan gjorda iakttagelser. Centralstyrelsen.

Från kretsmötena.

Göteborgs skolförening höll den 19 jan. sitt första sammanträde för året, varvid den nyvalde ordföranden herr Elof Lindälv öppnade mötet och i sitt hälsningstal bi. a. erinrade om skolför-eningens betydelsefulla insatser i undervisnings- och uppfostringssträvandena. Tal. hoppades, att föreningens nu påbörjade 56: e verksamhetsår skulle bliva lyckosamt och framgångsrikt. Såsom ljuspunkter framhölls, att den brytning mellan olika lärargrupper inom S. A. F., vars verkningar även sträckt sig till denna lokalavdelning av föreningen, nu ar bragt ur världen, varför man kunde hoppas, att skolfolket i Göteborg med omnejd åter enigt skall samlas i sin förening.

Sedan ordf. framfört föreningens tack till de avgångna styrelseledamöterna, hr Sandström och fröken Cardell, överlämnades ordet åt lektor Emilia Fogelklou, som höll ett med stort intresse emotsett föredrag om Samarbetets konst.

Tal. påpekade inledningsvis, att Nationernas förbund ofta anföres såsom karrikatyr av samarbete. Men det ar icke endast inom denna organisation., som samarbetet brister, utan tyvärr ar detta fallet inom många sammanslutningar, större såväl som mindre. Orsakerna härtill äro mångahanda. Det kan vara ledarens oförmåga att fora samman och ena de olika viljorna, eller att ledarställningen missbrukas, det kan vara »tigande block», som förkväva och göra luften tung, intrigspel, oppositions-och splittringslust eller medlemmars totala oförmåga till gruppliv och samarbete. Mellan gruppbildningar och föreningar med likartade intressen borde ju samarbete kunna etableras, men icke sällan händer det, att en grupp ar sa starkt ambitiös för egen del, att samarbete med andra förhindras.

Förmågan till samarbete kommer ej som ett brev på posten, utan den måste man söka sig fram till och ställa in sig själv ’for att nå. Den gamla formen för samarbete, där en befallde och de övriga endast marscherade, söker man i var tid under många trevande försök ersätta med en ny gemenskapstyp och samfundsanda, där envar personlighet bör komma till sin rätt och göra sin insats lör det gemensamma målet. Tyvärr ha många förenings-och partimedlemmar allt för ifå tillfällen att uppöiva sin samarbetsföirmåga, enär avgörandet ligger hos en liten, ofta avlägsen »klick». Bättre var det i dessa hänseenden i de gamla byalagen, där man personligen kände varandra, och ingen kunde slinka undan.

Familjen och hemmet ar den primära härden for gemensamma strävanden, men även skolan har en stor uppgift i ftråga om uppfostran till samarbete. Olika läroämnen kunna göras till föremål for samarbete såväl mellan

enskilda elever som ock samfällt grupparbete, men i synnerhet leken ar ett utmärkt medel till fri samverkan och uppövning av sam-arbetskonsten. Tal. slutade sitt föredrag med att uttala den förhoppningen, att mänskligheten alltmer skall inse sin enhet och allas strävan gå mot det gemensamma basta.

Sammanträdet avslöts med duettsång av hr och fru Gösta Södergren, ackompanjerade av fröken Els-Mari Lager.

Folkskoleseminarierna.

Rektorsförordnanden. K. m: t har f or ordnat följande personer att fortfarande fr. o. m. den l juli 1929 tills vidare intill utgången av juni 1934 vara rektorer, nämligen: seminarielektorn, fil. kand. Anna Elisabeth Sörensen vid folkskoleseminariet i Stockholm, seminarielektorn, teol. lic. Gr. P. Walli vid folkskoleseminariet i Linköping, seminarielektorn, teol. lic. A. Olsson vid folkskoleseminariet i Karlstad, samt seminarielektorn, fil. kand. N. H. Nyman vid folkskoleseminariet i Umeå.

Efterprövning. Skolöverstyrelsen har hänvisat folkskollärarinnan Sigrid J. Johansson att vid folkskoleseminariet i Göteborg undergå efterprövning till folkskollärarexamen i ämnena modersmålet, teckning och välskrivning.

Strängnäs-seminariet nedlägges?

Skolöverstyrelsen har yttrat sig över stadsfullmäktiges i Strängnäs m. fi. framställningar om bibehållande av folkskoleseminariet i Strängnäs.

Överstyrelsen anser sig icke kunna finna någon anledning att frångå sitt tidigare förslag om seminariets nedläggande. Visserligen behjärtar överstyrelsen den olägenhet, som en indragning skulle vålla staden, men erinrar samtidigt, att det framställda förslaget icke förutsätter ett nedläggande utan vidare av folkskoleseminariet utan ett ersättande av detsamma med ett statens småskoleseminarium, omfattande inalles fyra klassavdelningar och tre eller fyra övningsklasser. Ur stadens synpunkt torde detta alternativ ställa sig avgjort förmånligare an seminariets nedläggande utan vidare.

Överstyrelsen berör vidare en framställning från rektor Högsby, som önskade uppnå en begränsning av seminarieorganisationen genom förläggande av såväl den manliga som den kvinnliga studentkursen till folkskoleseminariet i Linköping såsom ersättning för parallellavdelningarna vid detta seminarium. Därigenom skulle byggnaden i Linköping utnyttjas samtidigt som organisationen skulle lämna utrymme för bibehållande av Strängnässeminariet.

Gentemot detta uppslag erinrar överstyrelsen, att både Växjö- och Stockholmsseminariet lämna tillräckliga utrymmen for såväl studentklass som utvidgad övningsskola och att, vad sär-

skilt Stockholmsseminariet angår, den genom beslut av 1920 års riksdag beslutade tillbyggnaden av detta seminarium delvis åsyftade att undanröja bristen på erforderliga undervisningslokaler. Något behov av den ifrågasatta förflyttningen av studentkurserna föreligger icke ur dessa seminariers synpunkt, och ur statsverkets synpunkt skulle den framstå såsom ekonomiskt mindre förmånlig.

De kommunala ungdomsskolorna.

Rektorsförordnanden. Rektorn vid högre folkskolan i Malmö (Malmö borgarskola) L. F. Bäckström har förordnats att fortfarande fr. o. m. den l juli 1929 tills vidare t. o. m. den 30 juni 1934 vara rektor vid nämnda högre folkskola och läraren vid Onsala högre folkskola fil. mag. J. Ch. T. Dah-Icnius att fr. o. m. den l januari 1929 tills vidare t. o. m. den 30 juni samma ar vara rektor vid nämnda högre folkskola.

Högre folkskolornas lärarförening.

Vid de nu avslutade valen hava till ledamöter av föreningens styrelse omvalts rektor L. F. Bäckström, Malmö, och ämneslärarinnan Hedvig Rinander, Stockholm, samt till styrelsesuppleanter ämnesläraren J. Ställberg, Norrköping, och biträdande föreståndarinnan Ida Norgren, Malmö. Till revisorer hava likaledes återutsetts folkskolinspektören K. Lindahl, Norrköping, och rektor H. Bjellerup, Arlöv, med rektor M. Strandberg, Ystad, och ämnesläraren A. Anderberg, Malmö, som suppleanter.

Tillsatta tjänster. Till e. o. lärare vid kommunal mellanskola: i Hedemora fil. mag. N. Flensburg; i Höganäs fil. mag, W. Rosen-qvist.

Kyrkomusikerna.
Centralstyrelsen för Sveriges allmänna organist- och kantorsförening sammanträdde i Stockholm den 3-5 jan.
Till ledamöter av centralstyrelsen för nästa treårsperiod befunnos valda: Svante Sjöberg, Karlskrona, Cyrus Granér, Älvsjö, C. Brodin, Smedjebacken, O. Björstedt, Mölndal, O. Söderlund, Arvika, D. Åhlén, Stockholm, och K. J. Ulander, Ramsele, och till suppl.: C. Fromm, Skövde, O. Wik, Jörlanda, P. Borgh, Lekaryd, A. Boberg, Malmö, A. Andersson, Kungsör, P. Nordqvist, Skön, R. Darell, Linköping.
Till ordförande i centralstyrelsen valdes S. Sjöberg, till v. ordf. C. Granér, sekr. B. Brodin och kassör O. Björstedt.
Till medlem av kyrkosångsförbundets centralråd omvaldes för 2 ar Granér med Åhlén som suppl. Beslöts att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:48:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1929/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free