Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 6
växter, bal j f öder växt er, gräs, spånadsväxter, kryddväxter, medicinalväxter m. fi. Samlingen har mast begränsas till ett hundratal arter. Här ingå exempelvis vallört, majs, humle, kronärtskocka, esparsett, spergel, bovete, solros, hampa, tobak, fänkål, anis, mejram och kyndel.
En särskild plats vid sidan av undervisningslandet intar bigården med sina biblommor, ett urval av ett tjugutal vilda och odlade sorter, det hela endast avskilt genom en häck av gammaldags rosor av olika f arg t och form. Det hela kompletteras av en liten samling av de vilda växter, som omnämnas i kursen i botanik såsom typväxter, samt ett litet »experimentalfält», där både ris, jordnötter, sockerrör och andra utlänningar fått pröva på vårt hårda klimat med växlande lycka.
Detta undervisningsland fyller i all sin enkelhet på ett utmärkt sätt sin uppgift och har tilldragit sig uppmärksamhet inte blott från skolans elever utan även från en och annan bonde i socknen, från kringresande seminarieklasser och enstaka botanister, ja, t. o. m. från några professorer.
Ännu vackrare ar det artrika »vildlandet», fullt av »ogräs och bråte». Med berått mod har ett stort grönsaksland rutats upp och planterats med tistlar, minst åtta sorter, och allsköns vilda växter, som annars obarmhärtigt rensas bort. Till tistlarnas försvar kan jag säga, att de ha en spåmanstistel ibland sig, som gör nytta. Växterna äro ordnade i familjer. Två till fyra arter få vanligen samsas om varje ruta på 6 dm2, och hela samlingen ror sig om fem-sexhundra arter. Det ar få landskap, som här inte äro representerade. Låt oss nämna Lappland med dvärgbjörk, fjällsippa, tranbär, åkerbär, gullbräcka, stormhatt, blågull och fjällkåpa. Att hålla dessa olika arter vid makt och liv eller att begränsa de alltför yppiga ar ett verkligt huvudbry ibland. Att se en norna, en fjällviol eller någon annan sällsynt eller svåråtkomlig växt försvinna och aldrig mera återkomma ar en av de många små prövningarna, och endast med disciplin går det att hålla mjölke, hästhov och ryssgubbe inom sina respektive rutor. Mest intressanta äro kanske de till ett tjugutal sorter uppgående orkidéer, som framgångsrikt inplanterats.
Bassängen, som hyser vattenväxterna, kompletterar vildlandet. Den ar inte stor och bara 0,8 m. djup med olika avsatser efter växternas storlek. Här blomma vit och gul näckros rikt (även en förädlad skär raritet med ända till trettio blommor pr sommar). Kavel-dun, vass, säv, svärdslilja, blomvass, sprängört, kärrtörel, ängsull, kalla, vattenklöver, kråkklöver och tätört få här trängas om utrymmet tillsammans med vattenpest och nate. Runt bassängen frodas några pilarter från Lappland, och inunder dessa blommar en gull-
pudra från Östergötland riktigt snällt varje var. Här i större frihet se vi också trivas exemplar aV sådana rariteter som t. ex. guckusko. Det har sitt intresse att skapa möjligheter for en främmande växt att trivas och att iakttaga, hur någon enda inte blott acklimatiserar sig utan t. o. m. breder ut sig och förvildas. Vi se i grannskapet exemplar av brudborste, häxört, aron-torpsros och aklejruta, för att namna några, som söka klara sig på egen hand. Här uppmuntras över huvud taget allt växande liv.
På ett särskilt ställe äro samlade ett trettiotal gamla »kyrkokryddor» och andra välluktande örter. Vi se de gamla välkända lavendel, isop, timjan, åbrodd, krusmynta, pepparmynta, grön-mynta, dragon, vinruta, violrot, luktsal via, kryddsalvia, rosmarin, hjärtans fröjd, körvel, kryddrenfana, libbsticka, judaspenning, Mose brinnande buske, träsko och mattram. I denna kryddgård saknas helt visst ingen av de gamla
Undervisningslandet.
»kryddorna», vars fina doft an i dag gläder en blomsterälskare.
I en särskild liten avdelning för hembygdens växter har ett försök gjorts att efterapa några olika vegetationstyper inom socknen, och därvid ha sammanförts några typväxter från mark med olika karaktär. Sa blomstra bland åkerogräsen blåklint och rödklätt sida vid sida med åkertistel, åkerkål, puktörne, kråkvicker och stenfrö. På det lilla allvaret, som gjorts sa magert och stenigt som möjligt, höja sig bland lavar och solvändor en tokbuske och en tulkört, och i springorna mellan stenarna,titta praktbrunört, fjällnejlika, gullborste, luddkrisla och toppfrossört fram. Sa ha vi ängsmark, tuvmark och ruderat-mark med sina resp. växter.
Ett av trädgårdslanden upptages av grönsaker. De ekonomiska synpunkterna ha, som redan nämnts, fått och mast vika för andra, men för att för barnen i skolan och även for andra besökare, vars antal brukar uppgå till ett par tusen pr sommar, kunna demonstrera odlingen av t. ex. sparris och jordgubbar och utexperimentera de för trakten lämpliga grönsakssorterna har detta jordstycke verkligen kunnat »sparas» for ändamålet. Det blir även en bit över för potatisodling, men skörden täcker inte på långa vägar behovet.
Ett land upptages av bärbuskar, och
fruktträd finnas utplanterade i hela trädgården. För fruktodling ar jorden emellertid .mindre lämpad. Dock ha de med vackra äpplen tätt besatta grenarna hos ett litet Celini-träd kommit en gammal gumma att utbrista: »Har-ren hjälp oss, de7 växer äpplen på en kapp», vilket ju ar ett gott betyg.
For prydnadsplantering odlas årligen ett par hundra olika slags ettåriga växter och lika många perenna. Dessa äro sa valda, att det aldrig saknas blommor under någon tid från den tidigaste våren med hundratals snödroppar, krokus, påskliljor, blåsippor och tulpaner till senaste hösten med höst-aster, gullris och novemberblommor. Ja, den milda senhösten far ibland sa varligt fram med floran, att man här mellan jul och nyår en gång plockat fjorton olika slags blommor på kalljord.
Sa kommer till sist skolparken, ett kanske för pretentiöst namn på den vackra ängsbit, som planterats med olika träd och buskar och vilka ännu ej hunnit växa upp. Där finnas emellertid fyrtio olika trädslag representerade och lika många buskar. Bland träden märkas valnöt, äkta kastanj, sockerlönn, platan, akacia och Libanons ceder, bland buskarna svart och vit mullbär.
Som läsaren kan förstå, ha eleverna i denna skola ej var sitt grönsaksland att skota utan få deltaga i alla förekommande sysslor inom trädgården och få på detta sätt även med begränsad tid en ganska god överblick över olika grenar av trädgårdsskötseln. I stället uppmuntras barnen ivrigt att anlägga hemträdgårdar. Detta system har vissa fördelar.
Denna skola kan i sin trädgård hämta material i mängd för undervisning i botanik, teckning, geografi, räkning, uppsatsskrivning, hembygds- och kulturhistoria, lantekonomi och mycket mer.
Skolträdgården borde vara av helt annan och större betydelse, an vad den nu ar vid våra skolor, en källa till intressanta och glädjande studier och friskt och hälsosamt arbete, som knöte oss lärare och eleverna fastare vid varandra och vid den egna torvan.
B. D.
Ny författning.
I Svensk författningssamling har följande nya författning utkommit.
Nr. 5.
Skolöverstyrelsens kungörelse angåen-ele fastställande av vissa tabeller för uträknande av dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor samt vissa sjukvårdsanstalter, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier; given i Stockholm den 18 januari 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
