Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 7
SVENSK LÄRARETIDNING.
119
pjäser samt böcker på främmande språk räknas som om de vore fack. Ungdom får ett grönt kort, på vilket kan lånas 3 böcker, och utav dessa få 2 tillhöra skönlitteraturen. Dessutom kan ungdom efter särskild anhållan erhålla »studiekort», som berättiga till lån av ett större antal böcker. Lånetiden ar för denna avdelning 14 dagar (för de vuxnas avdelning 4 veckor).
Det faller av sig självt, att biblioteket ännu ej ar färdigt - det ar väl förresten något en sa levande organism aldrig kan bli - men vi leva emellertid i startens tecken. Bokförrådet håller på att kompletteras med ledning av de erfarenheter vi redan gjort, och sedan gäller det att finna de basta medlen att göra det verkligt fruktbringande och att träda i förbindelse med skolor och andra institutioner, som kunna tänkas ha något intresse av samarbete med biblioteket.
Glädjande nog har biblioteket redan uppmärksammats från lärarhåll. Pedagogiska sällskapet höll sitt majsammanträde i stadsbibliotekets ungdomsavdelning, varvid stadsbibliotekarien, dr Hjelmqvist, höll ett föredrag om biblioteket och undertecknad hade nöjet få meddela något om arbetet på ungdomsavdelningen. Åtskilliga lärare och lärarinnor ha sedan besökt biblioteket med sina klasser för att orientera barnen där. Åt flera klasser har meddelats en eller ett par timmars undervisning i användandet av uppslagsböcker och katalog, böckernas uppställning m. m. Även om sådan undervisning ingår i skolans arbete, ar det säkert mycket lämpligt att - och detta gäller särskilt avgående klasser - ungdomarna få tillfälle att lära sig att finna sig tillrätta i stadsbiblioteket, det bibliotek, till vilket de, sedan de lämnat skolan, enbart äro hänvisade för sitt behov av boklån. Åt skolor, där biblioteksundervisning ej gives, ordna vi gärna kurser i biblioteket. Detta har redan varit fallet. Även barnen i de första årsklasserna ha
kommit på utflykt till oss och fått hora sagor. Jag behöver ju inte säga, att även de äro välkomna,
I ett par fall ha hela skolklasser under sina lärares ledning ett par timmar använt studierummet for förberedelser till uppsatser rörande ett visst ämne eller en viss period. Biblioteket ställer gärna studierummet till förfogande for sådant ändamål. Lämpligaste tiden ar kl. 10 f. m. till 12 m. Om ämnet för studierna uppges på samma gång som anmälan om tiden göres, plocka vi fram erforderlig litteratur; läsrumsbiblioteket ar nämligen ännu ej sa rikhaltigt. Vi äro naturligtvis även tacksamma för att lärare, som funnit någon viss bok lämplig till s. k. bredvidläsning för sin klass, ville meddela detta, sa att biblioteket kunde anskaffa den, om den ej förut finns, eller eventuellt utöka antalet exemplar.
I gengäld har biblioteket, som det redan visat sig, möjlighet att vara skolorna till hjälp vid deras förslag till bokinköp. Särskilt har detta varit fallet med böcker på främmande språk för mindre försigkomna elever. Även de boklistor på litteratur i olika ämnen, som vi utarbeta, kunna kanske vara till gagn även for lärare. Vi ha redan nu en för böcker över fåglar och en över insekter. Biblioteket har också en samling bilder, som utlånas till hjälp vid undervisningen.
Men i hur hög grad vi an vilja söka vara till nytta för skolans arbete, sa ar det endast en sida av bibliotekets verksamhet - om an en viktig sådan. Stadsbibliotekets barn- och ungdomsavdelning ar dock intet skolbibliotek och strävar för ingen del att ersätta detta, om det an önskar ett sa intimt samarbete med det, som det ar möjligt och lämpligt, stadsbiblioteket vill också vara en plats för barnens rekreation, för deras inlevande i den »roliga bokens», i fantasiens värld. Det vill ge det läshungriga barn, vars hem saknar en bokhylla, en ersättning för denna brist. Det
Stockholms stadsbibliotek.
for också samman barn f rån olika skolor och hem med olika förutsättningar till en plats, där alla ha samma möjligheter och samma rättigheter att vid fru Fan-tasias hand föras in i hennes paradis.
»Det göres sa mycket för barnen», säger förnumstigt folk i en halvt klandrande ton men likväl med ett stänk av avund över att det inte fanns något liknande i deras barndom. »Bli de bättre?» fråga de. Ja, det veta vi inte, men vi hoppas det, och i den förhoppningen fortsätta vi med vart arbete; alltid skola vi väl sa några frön, som slå rot och komma upp och bära frukt.
Hildur Lundberg.
Den nya undervisningsplanen och geografiundervisningen.
Erfarenheter och önskemål.
Av överläraren Axel Hagnell.
1919 års undervisningsplan har i många avseenden varit av epokgörande betydelse för våra folkskolor. Dess verkan kan spåras inom sa gott som alla skolans undervisningsgrenar och inte minst i ämnet geografi. Man skulle kanske rent av kunna våga det påståendet, att detta ämne mer an något annat rönt inflytande av den nya inriktning av folkskolans arbetssätt, som ar ett av de mest utmärkande dragen i 1919 års undervisningsplan. Att sa ar fallet ar fullt naturligt. Knappast något annat ämne inbjuder sa osökt till att sätta barnen i självverksamhet som just geografi. Och att sa i ständigt ökad omfattning sker, ger erfarenheten dagligen vittnesbörd om.
I många avseenden kom den nya undervisningsplanen som ett samlat uttryck för erfarenheter, som under årens lopp sa småningom vuxit fram. I andra avseenden gingo bestämmelserna före, och det blev lärarkårens uppgift att i det dagliga arbetet utforma de’ givna föreskrifterna. Huru detta lyckats och i vad mån de vunna erfarenheterna kunna ge vägledning för det fortsatta arbetet kan vara av intresse att nu söka utröna, när undervisningsplanen varit gällande under sa lång tid som bortåt tio ar.
Som generellt omdöme kan man nog våga påstå, att geografiundervisningen efter den nya undervisningsplanens tillkomst genomgått en uppryckning som sannolikt aldrig förut. Detta sagt utan att på något sätt antyda något förklenande om det som varit. Det har säkerligen arbetats lika energiskt förr som nu. Skillnaden ar endast den, att läraren nu för tiden, både ifråga om utbildning och hjälpmedel för geografiundervisningens bedrivande, står mycket bättre rustad an tidigare varit fallet. Och sa har han upptäckt eller håller på att upptäcka den källa till arbetsglädje och arbetsintensitet, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
