Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 7
G. Österberg.
F. d. folkskolläraren Gustaf Österberg liar avlidit i Stockholm 76 ar gammal.
Ö., som var ’född värmlänning, avlade folkskollärarexamen i Karlstad 1872 och blev två ar senare lärare i Götlanda i Närke. 1878 erhöll han anställning vid Arboga stads folkskolor. Vid uppnådd pensionsålder flyttade han till Stockholm. Närmast sörjande äro två döttrar.
Gustava Lundberg.
Småskollärarinnan ’fröken Gustava Lundberg har avlidit i sitt hem i Malmö i en ålder av 64 ar.
Hon var född i Malmö. Efter lärarinneexamen erhöll hon anställning vid Malmö skolor och har, ända tills hon för. cirka tre ar sedan pensionerades, haft sin verksamhet förlagd till Mon Bijouskolan. Närmast sörjes hon av en broder samt brorsbarn.
Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Pressornbudsmannain-stitutionen.
Till pressombudsman för S. A. F. innevarande ar har centralstyrelsens verkställande utskott utsett ordföranden i Stockholms folkskollärarförening, överläraren Osvald Rydén.
Pressombudsmannen adress ar Hornsgatan 52, Stockholm. Telefon: Söder 140 61.
folkskoleseminarierna.
Rektorstjänsten i Härnösand. Skolöverstyrelsen har den l februari 1929 kungjort till ansökan ledig rektorstjänsten vid folkskoleseminariet i Härnösand, och bör den, som önskar komma i åtanke vid tjänstens tillsättande, före klockan 12 middagen den 4 mars 1929 hos överstyrelsen göra anmälan därom med bifogande av vederbörligen styrkt meritförteckning och övriga handlingar, genom vilka sökanden önskar ådagalägga sin behörighet och lämplighet.
Efterprövning. Genom beslut den 4 februari 1929 hänvisade skolöverstyrelsen folkskollärarinnan Helen Dagmar Richter att vid folkskoleseminariet i Göteborg undergå efterprövning till folkskollärarexamen i ämnena matematik samt biologi och hälsolära, På därom gjord ansökan har nu överstyrelsen, med ändring av sagda beslut, hänvisat Helen Richter att vid folkskoleseminariet i Stockholm undergå nämnda efterprövning.
- Folkskollärarinnan Anna Sally Birgitta Berger har hänvisats att vid folkskoleseminariet i Stockholm undergå efterprövning till folkskollärarexamen i ämnet geografi och folkskollärarinnan Sigrid Linnea Elisabeth Nilsson att vid folkskoleseminariet i Kalmar undergå efterprövning till folkskollärarexamen i ämnena geografi och välskrivning.
De kommunala ungdomsskolorna.
Kommunala mellanskolan i Mellerud. K. m: t har medgivit, att kommunala mellanskolan i Mellerud må från och med vårterminen 1929 tills vidare anställa realskolexamen enligt bestämmelserna i stadgan för kommunala mellanskolor den 19 november 1918.
Reglering av tjänster. För delaktighet i statens pensionsanstalt har skolöverstyrelsen godkänt reglering av tjänster i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd vid Hälsingborgs stads yrkesbestämda högre folkskola.
Norrköpingskretsen av högre folkskolornas lärarförening hade den 6 februari sitt första sammanträde för året under löjtnant Elis Lundgrens ordförandeskap.
Till behandling förelåg först frågan om kollegiets representation i styrelsen för högre folkskola, vilket ärende inleddes av ämneslärare J. Ställberg. Efter diskussion beslöt kretsen att i skrivelse till centralstyrelsen framhålla önskvärdheten av ett sådant tillägg till stadgan för högre folkskolor, att gemensamt sammanträde med skolans styrelse och dess lärarkollegium må kunna anordnas, då styrelsen sa önskar, eller då lärarkollegiet gör framställning om något ärendes behandling vid dylikt sammanträde, samt att i de större skolornas reglementen intoges bestämmelse om att lärarkåren ägde rätt att utse representant, som finge deltaga i skolstyrelsens sammanträden under i stort sett samma inskränkningar, som enligt folkskolestadgan gälla för skolrådssammanträden.
Ordföranden höll därefter föredrag över ämnet Studielån och studieunderstöd åt begåvade lärjungar.
Genom den nya läroverksorganisationen ha, framhöll talaren, ytterligare anstalter vidtagits för att underlätta möjligheterna för begåvade elever att bedriva studier men alltjämt komma ekonomiska hinder att resa sig härför, då det gäller mindre bemedlade studiebegåvningar. För att hjälpa dessa till ett billigt anskaffande av nödiga studiemedel beslöt riksdagen 1918 att fr. o. m. följande ar Bevilja anslag till studielån åt begåvade och fattiga studerande vid offentliga läroanstalter. Anslag för detta ändamål ha utgått varje ar, varför nu l O-år s jubileum kan konstateras. Under de gångna åren ha sammanlagt omkring 3 mill. kronor utdelats, och över l,000-talet personer har kommit i åtnjutande av de räntefira studielånen. Några ha också tack vare dessa kunnat fortsätta sina studier fram. till doktorsdisputation, men de flesta studielånesökande stanna ju vid lägre examina. De årliga lånebeloppen ha varierat mellan 300 och 1,500 kronor, vilket sistnämnda belopp av författningarna fastställts såsom maximum per ar.
Studielån beviljas för utbildning i såväl teoretiska som praktiska yrken, och den största gruppen av lånesökande ar den, som omfattar de praktiska utbildningslinjerna, nämligen 35 %. Därnäst komma seminarierna med 29 % och universitet med 28.5 %, varvid ar att marka, att den humanistiska studiegrup-
pen ar procentuellt rikast företrädd bland de lånesökande studenterna. Beträffande seminarierna far man dessutom ihågkomma, att till dessas elever utgå även kontanta belopp såsom studieunderstöd.
Att låneinstitutionen under sin verksamhet gjort mycken och god nytta, bestrides numera av ingen. Visserligen har anmärkts, att verkliga begåvningar nog reda sig utan statsunderstöd, och den svenska kulturens historia ar (full av exempel härpå. Men å andra sidan behöver samhället på sina skiftande områden dugliga begåvningar av det mera normala slaget, och dessa äro väl värda ekonomisk hjälp. Den tid, som eljest skulle f or nötas på ansträngningar att skaffa medel till studierna, kan användas på nyttigare arbete.
Frågan om direkta studieunderstöd såsom vid seminarierna ar sedan ett par ar aktuell även för läroverk och lägre skolor, och det framstår såsom ett behjärtansvärt önskemål, att även dessa skolors mindre bemedlade begåvade elever kunde erhålla statsstipendier. Förutom utdelning från enskilda donationer förekommer i större städer, att stadsfullmäktige bevilja sådana studieunderstöd. Sa ställde stadsfullmäktige i Göteborg för läsåret 1926-27 till styrelsens för högre folkskolorna därstädes förfogande 4,200 kr. att under nämnda tid utdelas som stipendier till fattiga men flitiga och begåvade elever vid skolorna.
De praktiska utbildningslinjernas värde kan inte nog ofta framhävas, särskilt i vår tid, då alltför många söka sig till de rent teoretiska studiebanorna. Önskvärt vore därför, att de ungdomar, som söka utbilda sig för det praktiska livet, kunde lörhjälpas därtill genom stipendier i de fall att ekonomiska hinder förefinnas.
Härefter beslöt föreningen, att i skrivelse till centralstyrelsen påpeka önskvärdheten av att utredning verkställes angående möjligheten för att studieunderstöd i likhet med dem, som lämnas vid seminarier, må kunna komma även de lägre undervisningsanstalternas begåvade mindre bemedlade elever till del.
Då stadgan för högre folkskolor icke i likhet med folkskolestadgan innehåller några bestämmelser angående naturaförmåner eller ersättning härför till e. o. och vikarierande ämneslärare, beslöt slutligen kretsen efter diskussion och på förslag av folkskolinspektör K. Lindahl att anmoda centralstyrelsen undersöka frågans nuvarande läge och ev. göra påminnelser därom hos 1928 års lönekommitté.
Tillsatta tjänster. Till vik. lärare vid kommunal mellanskola: i Värnamo, fil. mag. K. Larm, Linköping.
Till e. o. lärare vid högre folkskola: i Munkfors fil. måg. P. G. Sundstén, Falun.
Ändra föreningar.
Luleå lärarsällskap som ar en sammanslutning av lärare från de olika läroanstalterna i Luleå, hade sitt första sammanträde för året den 2 febr. Gymnastikläraren vid Luleå h. allm. läroverk, löjtnant Krook, föreläste om skolungdomens fysiska fostran, varvid föreläsaren belyste nödvändigheten av att den uppväxande ungdomen får den. fysiska fostran, som det stillasittande arbetet i skolan ovillkorligen kräver. I synnerhet framhöll löjtnant Krook betydelsen av en omfattande undervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
