Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 8
SVENSK LÄRARETIDNING,
139
leda undervisningen i fyra klasser, omöjligt kan gå i land med sin uppgift. Detta beror på att de tysta övningarna av den pedagogiskt oskolade helt naturligt betraktas med stark misstro. Den, som känner nutidens krav på barnens självverksamhet vid all undervisning, ser saken annorlunda. Fyr klasssystemet blir for honom ett medel att framtvinga självverksamheten. Det utgör således intet hinder i skolarbetet utan snarare tvärtom. Samtidigt måste man emellertid erkänna svårigheten att i alla situationer finna lämpligt stoff för självverksamheten. Värdet av de tysta övningarna beror i hög grad på lärarens förmåga i detta avseende.
De tysta övningarna måste noggrant planläggas. De böra enligt undervisningsplanen huvudsakligen tjäna modersmålet, räkning och geometri, arbets-övningar och teckning. Stoffet till de tysta övningarna kan emellertid hämtas från vilket ämne som helst. Teckningar kunna utföras som stod för minnet i historia och naturkunnighet. Kartritning ar ett utmärkt hjälpmedel vid geografiundervisningen. Skriftliga redogörelser över lämpliga delar av det, som genomgåtts under den omedelbara undervisningen, äro värdefulla både som övning i modersmålet och som kontroll på att det genomgångna verkligen uppfattats av barnen. Dylika uppgifter måste man emellertid ge i nära anslutning till den omedelbara undervisningen for att undvika mera tidsödande förberedelser. Ibland kan det vara svårt att finna lämpliga anknytningspunkter till det föregående. Det finns då andra möjligheter. Skolans uppgift ar ju även att bibringa barnen vissa rent mekaniska färdigheter. Utom övningsämnena gäller detta, som redan påpekats, även ett sådant ämne som räkning. Att räkna fort och samtidigt rätt fordrar framför allt träning. Denna träning lämpar sig synnerligen väl som tyst övning. För att höja intresset kunna dylika mekaniska övningar lämpligen anordnas som tävlingar.
Ett krav, som alltid måste ställas på de tysta övningarna, ar, att de skola vara lätta. Barnen böra kanna, att de ställas inför en uppgift, som de kunna lösa alldeles på egen hand. På sa satt starkes självförtroendet, och därigenom ökas värdet av den tysta övningen högst väsentligt. De mera försigkomna eleverna måste givetvis erhålla fyllnadsupp-gifter, som då böra vara något svårare.
De tysta övningarna måste förberedas. Den viktigaste förberedelsen sker, som redan antytts, under den muntliga undervisningen. Dessutom fordras alltid en omedelbar förberedelse vid lektionens början. Det ar av vikt, att den göres kort, sa att sa lite tid som möjligt går förlorad. Samtidigt måste den vara sådan, att alla barnen klart och tydligt uppfatta, vad saken gäller. For att vinna tid kan läraren också på förhand,
t. ex. föregående rast, förbereda den tysta övningen genom att på tavlan anteckna några meningar eller rita en figur till ledning för barnen. Detta ar fördelaktigt även i ett annat avseende. Barnen glömma nämligen då inte bort, vad saken gäller, utan ha sa att säga uppgiften för ögonen hela tiden. Därigenom undviker läraren onödiga frågor från barnens sida och kan mera ostörd ägna sig åt den muntliga undervisningen i en annan klass.
Det ar viktigt, att de tysta övningarna verkligen få prägeln av självständigt arbete. Barnen böra därför ej tilllåtas att framställa några frågor efter lektionens början.
En väl planlagd och väl förberedd tyst övning blir for barnen ett nöje att utföra. Den hos barnen naturliga lusten för självverksamhet i förening med den arbetsglädje, som tron på egen förmåga skapar, blir åtminstone beträffande de flesta barnen tillräcklig garanti för att arbetet utföres efter bästa förmåga. Den risken finnes emellertid alltid, att barnen arbeta för hastigt, och att resultatet därigenom försämras. Läraren bör därför övervaka arbetet genom att någon gång under lektionen förvissa sig om att alla arbeta lugnt och ej för hastigt.
Den tysta övningen måste slutligen underkastas en noggrann granskning. Detta kunna vi nog aldrig komma ifrån. Jag tror emellertid, att vi själva kunna göra mycket för att underlätta detta extra arbete. Följande regel kan därvid vara synnerligen värdefull att komma ihåg. Den tid, som offras och den möda som nedlägges i syfte att uppnå högsta möjliga grad av noggrannhet vid utförandet av den tysta övningen, ar ej bortkastad.
O. A. L-n.
Skolradio.
Vi meddela här nedan programmet for skolradioutsändningarna under tiden den 21 februari-l mars.
Torsdagen den 21 februari kl. l-1,30 e. m.: Franska språkets historia. Föredrag av prof. J. Vising.
Fredagen den 22 februari kl. l-1,30 e. m.: Sydamerikas yttersta ände. Föredrag av prof. C. Skottsberg.
Måndagen den 25 febr. kl. l-1,30 e. m.: Konungamakt och folkmakt i Sverige III. Föredrag av riksdagsman Värner Hydén.
Tisdagen den 26 februari kl. 12,05-12,30 e. m.: Engelska av lektor Charleston.
Torsdagen den 28 februari kl. 1205-12,30 e. m.: Tyska av kyrkoherde T i e d j e.
Fredagen den l mars kl. l-1,30 e. m.: En brittisk övärld i Sydatlanten. Föredrag av prof. C. Skotts b er g.
Varje program börjar kl. 12,05 eller kl. l precis. Under tiden mellan 12 och 12,05 företages en kort uppläsning eller spelas ett kort musikstycke och mellan 12,55 och l utsändes tidssignal, varunder anpavssning av mottagningsapparaten lämpligen kan ske.
Några synpunkter på metod
och innehall i folkskolans
geografiundervisning.
Av professor Helge Nelson.
Samtidigt som behovet växer på ett fördjupat innehåll i folkskolans geogra-fiundervisning ar det givet, att de meddelade fakta ej få växa utöver vissa gränser. Vilja vi ha nytt, levande och lärorikt stoff in i folkskolans geografiundervisning, måste vi å andra sidan se till, att en förenkling sker i hela undervisningsmetoden och kunskapsinnehållet. Mycket av upprepningar och onödiga minnessaker kunna undvikas - en del minnesstoff ar ju ofrånkomligt - och genom väl lagda arbetsövningar kan en del inhämtas, som hittills skett på minnesbelastningens väg.
Här tänker jag närmast beröra ett par punkter i undervisningen, där densamma kan lättas genom att bygga på det betraktelsesätt, som den moderna geografien som vetenskap fört fram, och som jag delvis antytt i min inledande uppsats till denna serie.
Låt oss först se på Sveriges geografi i folkskolan! Undervisningsplanen framhåller, att landskapen skola ligga till grund vid behandlingen av Sverige. Detta ar otvivelaktigt, särskilt i början, en förståndig begränsning ur pedagogisk synpunkt. Men vi se, hur redan i j äldre läroböcker Norrland behandlas inledningsvis efter sina natur- och kulturregioner: kustlandet, skogslandet, fjälllandet. Varför? Otvivelaktigt därför, att denna indelning innebar en förenkling av översikten inom ett vidsträckt område, varigenom upprepningar undvikas. Men otvivelaktigt också därför, att, genom professor A. G. Högboms undersökningar, denna enkla och upplysande regionindelning givits pedagogerna i händer. För mellersta och södra Sverige med mer omväxlande terräng- och rikare kulturlandskap ha dylika naturgeografiska avgränsningar först senare på allvar försökts.
Och dock ar det otvivelaktigt, att t. ex. det mellansvenska låglandet, detta omväxlande landskap av odlade slätter, skiljande skogiga bergområden och stora sjöbäcken, denna sänka, som ar vårt lands geografiska centrum, som rymmer över hälften av Sveriges befolkning och har tre av dess fyra största städer, borde i någon form behandlas som helhet. Likaså ar av vikt att inom denna region Mälardalen, Stockholms vidsträckta och för dess blomstring som stad viktiga stora omland, får sitt lilla särskilda kapitel, alla skärande landskapsgränser till trots. En sjö som Vänern har ofta nästan fallit bort ur geografiundervisningen, på grund av att den ej hör hemma i ett landskap utan delas på flera. Vilken betydelsefull geografisk enhet ar dock ej denna sjö i sig själv genom sin storlek, som klima-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
