Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 10
SVENSK LÄKARETIDNING.
183
lans fem lägre klasser. I klass I läses den allmänna fysiska geografien i intim anslutning till hembygdsstu-dier i seminariestaden och dess omgivningar, vidare påbörjas här viktigare främmande länders geografi. Denna del fullbordas i klass II, varvid även allmän kulturgeografi läses. Klass III ägnas åt Sveriges geografi samt hembygdsundervisningens och geografiens metodik. I alla tre klasserna upptager geografien två timmar i veckan. Om man betänker, att denna stadga avfattades fore 1914, måste man erkänna, att geografien fått en rätt god plats. Efter nutida synpunkter skulle väl ämnet ha förts upp även i klass IV. Med den mognad och allmänbildning, som eleverna där nått, skulle t. ex. den allmänna antropogeografien vara synnerligen givande.
Seminariestadgan framhåller särskilt lämpligheten av att bland de enskilda arbeten, som åligga eleverna i klasserna III och IV, upptaga hembygdsstudier. Vid några seminarier ha på detta satt (dock med början redan i klass I) ett avsevärt antal rätt fylliga och i många fall värdefulla socken- och stadsbeskrivningar åstadkommits. För de elever, som ägnat sig åt hembygdsforskning, har denna träning i litteratursovring och insamling av primäruppgifter samt materialbearbetning visat sig ha ett ytterst stort geografiskt och allmänt bildningsvärde.
I stort sett torde de nybakade folkskollärarna gå till sitt kall med en rätt hygglig fond av kunskaper samt en god uppfattning om vad geografien ar och kan ge. I sin verksamhet tvingas flertalet att tillämpa de vunna synpunkterna och böra med framgång kunna motsvara kravet att ge folkskolans barn en harmonisk uppfattning av den jord, vi bebo och utnyttja.
Sämst rustade torde de vara, som genomgått den 1-åriga studentkursen. Den kurs, som den fyraåriga kursens elever verkligen behärska redan vid inträdet, ha studenterna för länge sen läst - och glömt - i realskolans fem första klasser. I gymnasiet ha de sedan läst en starkt förkortad seminariekurs (dock utan hembygdslärans grundval) under 2 veckotimmar i ring I och l veckotimme i ring II. Deras kunskaper i ett för studentexamen betydelselöst biämne ha till stor del dunstat bort under de två sista gymnasieårens forcering till studentexamen. Komma sa därtill med nuvarande begränsade intagningsmöjligheter de ar, som förflutit mellan studentexamen och seminarieåret. I seminariets kursplan finnes för den 1-åriga kursen ingen tid anslagen för geografien. Att studenterna under sådana förhållanden i geografi ligga långt efter sina 4-årskamrater har un-dert. under flera ar varit i tillfälle att konstatera. Glänsande undantag bilda blott de få, som studerat geografi vid universitetet.
Den tillfälliga löneförbättringen.
I remisskrivelse till k. m:t den 20 febr. 1929 angående ifrågasatt provisorisk avlöningsförbättring åt vissa lärare har skolöverstyrelsen anfört följande:
Under en följd av ar har överstyrelsen i underdåniga framställningar och utlåtanden framhållit angelägenheten av att en lönereglering snarast måtte komma till stånd för lärarpersonalen vid under överstyrelsens inseende stående statliga och kommunala läroanstalter. Såsom motiv härför har kunnat anföras icke blott det starka behov av en löneförbättring, som på grund av levnadskostnadernas stegring och den väntade löneregleringens ständiga undanskjutande, kommit att förefinnas hos de grupper av befattningshavare i det allmännas tjänst, som det här gäller, utan även billigheten av och rättvisa uti att jämväl lärarna finge sina löner reglerade i huvudsaklig enlighet med de principer, som lagts till grund för redan genomförda löneregleringar för det stora flertalet ämbets- och tjänstemannakårer på statsförvaltningens skilda områden. Djupare sett torde beviljandet av erforderlig löneförbättring för lärarna kunna sagas vara en verklig livsfråga för läroanstalterna och framgången av deras verksamhet.
Emellertid hava överstyrelsens ovan begärda underdåniga framställningar angående lärarnas lönefråga även innefattat alternativa yrkanden, att e. k. m: t täcktes, sa länge av någon anledning frågan om en mera definitiv lönereglering icke kunde bringas till lösning, hos riksdagen söka utverka en mera tillfällig avlöningsförbättring till sådan omfattning, som kunde motsvara skäliga krav i fråga om tillgodoseende av syftet med ett dylikt provisorium. Det ar därför med tillfredsställelse överstyrelsen ,funnit, att e. k. m: t med be-h j ärtande av det förefintliga behovet och det rättmätiga i de från såväl överstyrelsen som åtskilliga lärarorganisationer framställda yrkandena i nu berörda avseende ämnar för innevarande riksdag framlägga proposition om tillfällig avlöningsförbättring åt de lärargrupper, som i de remitterade promemorierna närmare angivas.
Vad att börja med beträffar de grupper av lärare, som sålunda skulle bliva delaktiga av den tillfälliga löneförbättring, som nu föreslås, har överstyrelsen uppmärksammat, att i förslaget saknas en del lärargrupper, som enligt överstyrelsens mening även bort erhålla sådan löneförbättring. Med hänsyn emellertid därtill, att e. k. m: ts förslag i ärendet måste hållas inom den i statsverkspropositionen angivna ’finansiella ramen, finner sig överstyrelsen icke kunna i detta sammanhang påyrka en utvidgning av den provisoriska löneförbättringens omfattning, överstyrelsen inskränker sig därför till ett par påpekanden, som närmast äro föranledda av mera formella synpunkter. I promemoriorna finnas upptagna lärare vid statens småskoleseminarier men däremot ej med dem i lönehänseende eljest i huvudsak likställda lärare vid landstingens småskoleseminarier. Till dessa utgår för närvarande tillfällig löneförbättring med 3/4 av det belopp, som i sådant hänseende å ifrågakommande ortsgrupper utgår till lärare vid statens småskoleseminarier. Det vore därför enligt överstyrelsens mening riktigt, att landstingsseminariernas lärare komme i åtnjutande även av provisorisk avlöningsförbättring efter enahanda grunder, alltså med 3/4 av vad som kan bliva beviljat åt. lärarna vid statens småskoleseminarier. Sedan seminariet i Lycksele numera ar uppfört på ordinarie stat, synes skolköksföreståndarinnan vid seminariet i Lycksele böra vara likställd med skolköksföreståndarinnan vid seminariet i
Murjek. En jämkning i nu nämnda hänseenden komme att medföra endast ringa merkostnad.
Vad därefter betr af if ar storleken av de belopp, som i promemoriorna äro förslagsvis upptagna såsom provisorisk avlöningsförbättring, måste överstyrelsen givetvis ävenledes finna önskvärt, att dessa för att i vederbörlig mån kunna motsvara sitt ändamål kunnat ställas något högre. Emellertid gäller även i detta fall, att de föreslagna beloppen i stort sett äro betingade av de anslag, vilka, enligt vad som framgår av vederbörande departementschefs meddelande i statsverkspropositionen, kunnat av e. k. m: t för ändamålet disponeras, vadan förslag om ökning i kost-* naderna för den provisoriska avlöningsförbättringen sålunda icke kan i den särskilda propositionen förväntas.
Vid sådant förhållande gäller det nu närmast frågan om beloppens lämpliga fördelning på de olika befattningshavarna. Härvidlag kunna givetvis olika principer göra sig gällande. Överstyrelsen ar emellertid icke nu i tillfälle att i sådant hänseende göra några grundligare undersökningar. Såvitt överstyrelsen kunnat finna, utgöra de föreslagna detaljbeloppen i stort sett resultatet av en procentuell beskärning nedåt av de belopp, vilka blivit föreslagna i vid fjolårets riksdag framlagda motioner angående tillfällig löneförbättring för lärare. Överstyrelsen har intet att erinra mot den inbördes avvägning i beloppen, som sålunda kommit till stånd. Därigenom uppehälles i stort sett den relation mellan de for olika kategorier befattningshavare avsedda tilläggsbeloppen, varpå fjolårets förslag grundade sig, och som då, såvitt överstyrelsen känner, vann de därav berörda lärargruppernas anslutning.
I underdånigt utlåtande den 30 september 1924 över lärarlönekommitténs den 15 augusti 1923 avgivna förslag till lönereglering för befattningshavare vid rikets allmänna läroverk samt vid folk- och småskolor m. fi. läroanstalter uttalade överstyrelsen sin anslutning till den av sagda kommitté angivna löneställningen for de lärargrupper, varom nu ar fråga, i förhållande till andra tjänstemannakårers löneställning. Då hänsyn tages till gällande grunder for dyrtidstillägg, överstiga i de flesta fall de av kommittén föreslagna lönestaterna rätt avsevärt de avlöningsbelopp, som enligt de inom ecklesiastikdepartementet utarbetade promemoriorna skulle tillkomma där angivna grupper av lärare.
När nu 1928 ars lönekommitté haft att taga ställning till de i sagda promemorior föreslagna beloppen, har kommittén, såsom den själv framhåller, närmast tagit hänsyn till, huruvida en provisorisk avlöningsförbättring av den storlek, som de remitterade förslagen innehålla, kunde antagas komma att i ena eller andra avseendet föregripa en definitiv lönereglering av det innehåll, som av kommitten, komme att föreslås. Av lönekommitténs den 8 februari avgivna underdåniga utlåtande framgår, att vid ett genomförande av det nu ifrågasatta löneförbättringsförslaget någon risk för ett föregripande på någon punkt av den blivande löneregleringen icke torde föreligga beträffande de kommunalt anställda lärarna, samt att i fråga om de statligt anställda lärarna sådan risk från kommitténs synpunkt kan befaras endast i vissa starkt begränsade fall. Det ar uppenbart, att kommittén vid bedömandet av detta spörsmål på utredningsarbetets nuvarande mera preliminära stadium räknat med mycket stor försiktighet. Då resultatet likväl blivit sa gynnsamt, som det nu anförda, synes det icke möta någon avsevärd svårighet att på de enstaka punkter, beträffande vilka betänkligheter i nämnda hänseende kunna råda, göra de justeringar, som kunna vara erforderliga, för att mot förslaget i det hela inga vägande invändningar skola kunna göras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
