Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 10
SVENSK LÄRARETIDNING.
187
under den unga kvinnans ömtåligaste utvecklingsperiod blir mera ansträngande an den kortare.
Denna orättvisa mot de nya läroverkens flickor ter sig an hårdare, om den ses mot bakgrunden av 1928 års riksdagsbeslut rörande de kommunala flickskolorna. Dessa konstruerades som bekant sa, att tillträde till dem blir möjligt både från folkskolans fjärde och från dess sjätte klass; där tvingas sålunda ingen flicka, som tänker -sig till högre skola, att gå den längre och sämre vägen genom folkskolans alla sex klasser.
Att den i propositionen förutsatta organisationen icke motsvarar klart kända behov inom de olika läroverksorterna ar uppenbart. Önskemål i annan riktning ha också framförts av stadsfullmäktige i flera städer. Att det här icke rör sig om särintressen hos vissa samhällsklasser utan om ett de studiebegåvade flickornas gemensamma intresse framgår klarast av Örebro stadsfullmäktiges yttrande, som enhälligt ger uttryck åt det önskemålet, att stadens flickläroverk måtte inrättas med femårig realskola och fyraårigt gymnasium, utgående från realskolans näst högsta klass.
Det ligger i öppen dag, att den orättvisa, som genom den föreslagna organisationen av flickläroverken skulle tillfogas en stor kategori av lärjungar, icke kan äga bestånd länge. Om ecklesiastikministern icke ansett sig kunna ,. omedelbart rätta till, vad som här brister, sa beror det väl därpå, att han efter undersökning av frågans läge funnit det klokare att låta även detta spörsmål ingå i det stora komplex av skolfrågor (såsom exempelvis den hopplöst bankrutterade nya lyceiorga-nisationen), som 1927 ars skolbeslut lämnat i sådant skick, att en ny riksdagsbehandling kommer att framtvingas av förhållandenas egen makt.
Svenska Morgonbladet (fris.) ber att få instämma.
Det förargliga för kritiken ar bara det, att den ingenting annat har att komma med an tomt prat. Av den 5-åriga realskolan ha vi egentligen ingen erfarenhet att tala om. Detta sörjde hrr Almkvist-Bergqvist för i fjol genom den upp- och nervända ordningen för skolreformens igångsättande. Den förnuftiga och av riksdagen förutsatta ordningen, att man börjat med 5-klassiga realskolor höstterminen 1928, passade ej höga vederbörande. Följaktligen skulle man börja med 4-åriga, ehuru man kunde förutse, att tillströmningen till dessa måste bli liten, då 6: e folkskoleklassen på förhand var starkt gallrad på sådana lärjungar, som ärnade sig över till realskolan. Ännu något ar kan man alltså
- i frånvaro av erfarenhet - skrodera om den 5-åriga realskolans överlägsenhet. Pipan lär nog få ett annat ljud, när man på allvar skall syssla med problemet att på ett ar läsa in 5: e och 6: e folkskoleårens kurser - som kursplanerna för realskolan lagts, ar detta nämligen i stort sett uppgiften för l:a klassen i den 5-åriga realskolan.
Och vad de kommunala flickskolorna beträffar, sa stå de ännu bara på papperet. Pengar till sådana ha funnits sedan den l juli 1928. Inte ett öre har ännu tagits i anspråk, därför att ännu intet samhälle begagnat sig av möjligheterna. Oss veterligen har ej heller ännu någon kommun ens för nästa läsår planerat införandet av en kommunal flickskola. Denna signade skolform har tydligen icke samma dragningskraft ute i kommunerna som på tidningsredaktionerna i vissa storstäder.
Kanske kritiken gör klokt i att tillsvidare tala mycket tyst om de kommunala flickskolornas överlägsenhet.
En röst ur ett annat politiskt läger kan också ha sitt intresse. Västmanlands Folkblad (soc.) kommenterar propositionen sålunda:
Med tanke på vad som passerade riksdagarna 1927 och 1928 men kanske främst på valrörelsen i somras, motsåg man med spänt intresse, hur herr Lindmans ecklesiastikminister skulle ställa sig till enhetsskolerefor-mens fullföljande. Man hade på högerhåll sa högljutt krävt upprivande av skolbeslutet, att det syntes otänkbart att stridsyxan skulle grävas ned ens inför regeringsställningens prövningar. Statsverkspropositionen var emellertid kemiskt fri från mordiska avsikter. Allt gick enligt de utstakade linjerna, i huvudsak åtminstone. Den reaktionäre andrakammarledamoten Lindskog hade som ecklesiastikminister måst böja sig for det oundvikliga. For att undgå strid svalde man vid riksdagen beslutet och gick lugnt vidare.
Det fanns dock en hake. 1927 års riksdag hade krävt p] an för 9 ytterligare flickläroverk utöver de fyra redan ar 1927 beslutade, vilka samtliga i höst träda i verksamhet. Här fanns ju utrymme för den extrema högerpolitiken, och herr Lindskog befann sig ställd inför ett prov, där valet gällde lojal sakpolitik eller demonstrerande partipolitik. Propositionen med den önskade planen föreligger nu, såsom redan i korthet meddelats. Den avser inrättande fr. o. m. läsaret 1930-31 av högre flickläroverk i Linköping, Norrköping, Borås och Örebro, från och med läsåret 1931-32 av sådana i Lund, Karlstad och Västerås, från och
med läsåret 1932-33 av ett sådant i Uppsala samt från och med läsåret 1933-34 av ytterligare ett i Jönköping. Ifråga om organisationen fasthåller regeringen helt vid den av .1927 års riksdag knäsatta typen, fyraårig realskola och treårigt gymnasium.
Herr Lindskog har alltså lyckligt övervunnit frestelsen. Han har slagit dövörat till för sina egna meningsfränders krav ute i vissa städer och valt att fortsätta på enhetsskolans väg. Högern i regeringsställning har ajournerat sin kamp mot den oförvanskade bottenskolan. Det kan därför inte nog beklagas, att det inte blev herr Lindskog förunnat att i stället för herr Almkvist föra fram också den kommunala flickskolan. Förmodligen hade vi då sluppit ifrån den beklagliga eftergift åt reaktionen, som fjolårets beslut innebar och som föranlett att ingen stad ännu velat inlåta sig på att anordna den omstridda skolformen.
Kanske. I vart fall hade det säkerligen icke legat för hr Lindskogs kynne att plocka hop den församling, som under namn av 1927 års Skolsakkunniga fått utföra ett sannskyldigt förstörelsearbete, då det gällt att föra 1927 års skolreform till förverkligande i det le-vande livet.________________ ’
Ny författning.
I Svensk författningssamling har följande nya författning utkommit.
Nr 20. K. m: ts kungörelse
angående undrad lydelse av mom. 5 i övergångsstadgandena till kap. IV av reglementet den 31 december 1919 (nr 878) för statens pensionsanstalt;
given Stockholms slott den 15 februari 1929.
Härigenom förordnas, att mom. 5 i över-gångsstadgandena till kap. IV av reglementet den 31 december 1919 för statens pensionsanstalt skall erhålla följande ändrade lydelse :
5. a) När huvudman - - - nämnda belopp.
b) Om huvudman för kommunal iortsätt-ningsskola eller under § 41 i) omförmäld kommunal läroanstalt reglerar befattning enligt § 5 och anmäler densamma före den l januari 1930 lör beredande av pensionsrätt åt innehavaren, skall engångsavgiften ej utgå med högre .belopp an det, för vilket huvudmannen enligt § 9 mom. 2 må uttaga ersättning genom löneavdrag av befattningshavaren; detsamma gäller, om huvudman för folkhögskola eller i § 41 h) omförmäld läroanstalt före den l januari 1930 anmäler befattning, som ej varit förenad med pensionsrätt i dövstumlärar-nas pensionsanstalt, eller för befattning, som varit förenad med sådan pensionsrätt, anmäler höjning av det tjänstepensionsunderlag, som enligt mom. 3 blivit gällande för befattningen den l januari 1927, sa ock, om döv-.stumskoldistrikt före den l januari 1930 anmäler dövstumprästbefattning.
c) Om huvudman .- - - sådan beräkning.
Denna kungörelse skall äga tillämpning från och med den l januari 1929. Det alla etc.
GUSTAF ADOLF.
CL Lindskog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
