Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 10
SVENSK LÄRARETIDNING.
195
skrivningar. Eleverna få t. ex., innan de avlämna sitt å klassrummet utan övervakning utförda skriftliga arbete, förse det med följande påskrift: »Jag försäkrar härmed på min heder, att jag varken givit eller tagit någon hjälp under utförandet av detta prov.» Tal. slutade sitt med stort intresse åhörda föredrag med att framhålla, att vi lärare, som ha hand om de ungas fostran i deras mest bildbara ålder, böra utnyttja och begagna alla de möjligheter, vilka stå oss till buds för att fostra goda och ansvarskännande medborgare.
Efter föredraget utfördes körsång av Karl Johansskolans elevkör under ledning av herr Ewald Dahlström.
Överläggning rörande tryckning av supplement till katalogen över skolför-eningens bibliotek inleddes av hr Alfr. Hässelberg, och föreningen beslöt i enlighet med inledarens förslag anslå medel till ifrågavarande ändamål.
Halmstadtraktens skolförening hade den 23 februari ett av mer an 200 personer besökt möte i Halmstads västra folkskola under ordförandeskap av folkskolläraren A. E. Rittfeldt. Av honom framfördes föreningens tacksamhet till den avgångne ordföranden, folkskollärare K. B. Stawing, för det förtjänstfulla sätt, varpå denne skött sitt förtroendeuppdrag. Ett tack riktades ock till bestyreisen för det förträffligt anordnade jubileumsmötet i oktober förra året.
Mötets huvudintresse knöts till ett utmärkt, intresseväckande föredrag av den över hela Norden välkände föregångsmannen skoleinspektör G. J. Ar-vin över ämnet Arbeidsskolen og den frie Skole.
Föredraget rörde sig givetvis om de nya strävandena på skolans område, som i föredragshållaren har sin målmedvetne och energiske men i tillämpningen försiktige målsman. Skillnaden mellan de bada moderna riktningarna angavs med den paradoxartade meningen: »Arbeidsskolen indretter sig efter F ag ene, medens den frie Skole indretter sig efter Barnet». Kerschensteiner har formulerat arbetsskolans program sa: »T)et gäller att genom ett minimum av kunskaper utlösa ett maximum av intressen, självständiga erfarenheter och arbetsglädje i den samhälls-borgerliga uppfostrans tjänst». I arbetsskolan ar läraren den målmedvetne ledaren och or-ganisatorn; i den fria skolan åter ar han mera den psykologiske iakttagaren och in-direkte vägvisaren. Frukterna av den fria skolan mogna icke på förut fastställda tider, och därför blir det särskilt i Danmark florerande examensväsendet en omöjlighet i den fria skolan. I den skola, där föredragshållaren fått fria händer att ordna undervisningen, tillämpas visserligen till stor del Maria Montessoris ideer, men ordning och plan vila över det hela. Barnens självverksamhet v tages livligt i anspråk, och deras fritid fylles till stor del av deras frivilliga arbete på skolans verkstäder, bibliotek m. m. Mellan lärarpersonalen och iföräldrarna råder den livligaste samverkan. Talaren uppmanade mötesdeltagarna att talrikt Minna sig å den stora internationella skolkongressen i Helsingör den 8-21 augusti innevarande ar, vid vilken stor uppmärksamhet kommer att ägnas dessa nya strömningar på pedagogikens område.
Hr Arvin höll även ett delvis lek-tionsartat föredrag om Den grundlaeg-gende Regneundervisning. Intressant var att se honom tillämpa arbetsskole-
principerna på räkneundervisningens område. Särskilt härvidlag har ju en »fruktbringande samverkan» rått de nordiska länderna emellan, och föredragshållaren dolde icke sin beundran för vad svenskt skolfolk på detta område åstadkommit.
Livlig diskussion kom till stånd över ämnet Vad ar det angelägnaste för den svenska folkskolan just nu? Styrelsen hade anskaffat tre tiominutersinledare, som alla avgåvo olika svar. Folkskolinspektören A. "Warne ansåg angelägnast vara, att barnens självverksamhet mera tages i anspråk. Detta vore viktigt både beträffande de egentliga läxämnena . och exempelvis modersmålsundervisningen. En modifiering av klassundervisningen i riktning mot mera individuellt arbete vore nu högt på tiden. Folkskollärarinnan Viktoria Boström önskade mera koncentration i skolarbetet och mera omsorg från lärarpersonalens sida åt karaktärens fostran hos barnen. Överlärare K. Knutsson påpekade vikten av att lärarens auktoritet upprätthölles samt att hans ekonomiska och sociala ställning bleve bättre. En lärare, som lider under ekonomiskt betryck, har oerhört svårt att göra ett fullgott arbete. Mötet beslöt, att den förda diskussionen skulle utgöra svar på frågan.
För andra diskussionsämnet Ett halländskt skolmuseum ar på annan plats i denna tidning redogjort.
Till höjandet av trevnaden vid mötet bidrog förträfflig sang dels av en blandad kör under ledning av överlärare G. A. Fogelqvist, dels av fröken Ingrid, Nyblom.
folkskoleseminariepna.
Efterprövning. Skolöverstyrelsen har hänvisat folkskolläraren D. S. E. Holm att vid folkskoleseminariet i Linköping undergå efterprövning till folkskollärarexamen i ämnena matematik samt fysik och kemi, folkskolläraren I. E. Svensson Sundemo, att "vid folkskoleseminariet i Göteborg undergå efterprövning till folkskollärarexamen i ämnet modersmålet och folkskolläraren N. Hj. G. Ön-nermark att vid folkskoleseminariet i Strängnäs undergå efterprövning till folkskollärarexamen i ämnena fysik och kemi, ekonomilära samt välskrivning.
Småskoleseminarieraa.
Efterprövning. Skolöverstyrelsen har hänvisat småskollärarinnan Märtha Olivia Johansson att vid småskoleseminariet i Halmstad undergå efterprövning till småskollärarexamen i ämnena kristendomskunskap, matematik samt naturkunnighet och hälsolära.
Seminariet i Haparanda. K. m: t har
anvisat dels högst 950 kr. för anordnande under ar 1929 i Haparanda av undervisning i hushållsgöromål för ele–ver i andra klassen vid småskoleseminariet i Haparanda, som därtill anmäla sig, dels ock högst 975 kr. för beredande åt dessa elever av stipendier, vart och ett å 75 kr., för deltagande i sagda undervisning.
De kommunala ungdomsskolorna.
Terminsavgifter. K. m: t har medgivit, att vid högre folkskolan i Östhammar terminsavgifter må under ar 1929 upptagas jämväl av de lärjungar, som tillhöra skolområdet, med högst 100 kr. för termin av varje lärjunge, dock under villkor att mindre bemedlade lärjungar antingen befrias från avgift eller erhålla skälig nedsättning däri, samt att avgift i intet fall påföres medellösa lärjungar.
Tjänsteårsberäkning. Hos k. m: t
hade ämnesläraren vid Stockholms södra kommunala mellanskola L. O. Högberg anfört besvär över skolöverstyrelsens den 27 januari 1928 meddelade beslut i fråga om klagandens uppflyttning i lönegrad.
Elf ter avlagd fil. ämbetsexamen tjänstgjorde klaganden såsom extralärare vid högre allmänt läroverk läsåret 1915’-1916 och höstterminen 1916. Sedan klaganden därefter under ar 1917 genomgått provar, tjänstgjorde klaganden under vårterminen 1918 dels i egenskap av vikarierande adjunkt med partiell tjänstgöring, dels ock i egenskap av timlärare vid högre allmänt läroverk samt under läsåren 1918-1922 med undantag för tiden den 13-25 januari 1919 såsom extralärare vid realskola. Den l juli 1922 tillträdde klaganden befattning såsom ordinarie ämneslärare vid högre folkskola i Stockholm, vilken skola från och med ar 1923 ombildades till kommunal mellanskola. Genom beslut den 30 juni 1923 förklarade skolöverstyrelsen klaganden berättigad att från och med den l januari 1923 såsom lärare vid kommunal mellanskola uppbära avlöning i andra lönegraden.
Hos skolöverstyrelsen anhöll klaganden under åberopande av § 11 i kungörelsen den 19 november 1918 angående avlöning åt lärare vid kommunal mellanskola samt statsbidrag till sådan skola att från och med den l januari 1927 bliva uppflyttad i fjärde lönegraden. Tillika anhöll klaganden, att därest denna ansökan skulle bifallas, uppfattningen måtte erhålla retroaktiv verkan och klaganden förklaras uppflyttad i tredje lönegraden från den l juli 1922 eller eventuellt från den l januari 1923.
Genom överklagade beslutet förklarade skolöverstyrelsen klaganden berättigad att från och med den l januari 1928 uppbära avlöning i tredje lönegraden.
I besvären yrkade klaganden, att k. m: t måtte med ändring därutinnan av skolöverstyrelsens beslut förklara klaganden berättigad att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig de tjänsteår, klaganden intjänat såsom ämneslärare vid allmänt läroverk, eller åtminstone den tid, klaganden efter vun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
