Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 11
ansett, att överstyrelsen bort stanna för ett sådant tillstyrkande.
Centralstyrelsen vill i det följande något uppehålla sig vid de invändningar, som rests mot det förevarande förslaget.
Då flera folkskolinspektörer och lärarkollegier vid småskoleseminarierna vant sig emot förslaget om lärotidens utsträckning med den motiveringen, att denna fråga skulle kunna försena eller förhindra frågan om småskoleseminariernas förstatligande, sa synes man utgått från den förutsättningen, att den senare frågan förelegat i sådant skick, att beslut skulle kunna snart nog fattas. Såsom e. k. m: t i den till årets riksdag avlåtna statsverkspropositionen påvisat, har detta icke varit fallet. Vederbörande departementschef framhåller, att utredning ytterligare tarvas i flera viktiga hänseenden. Då e. k. m: t for något ar sedan tillsporde vederbörande landsting, om de vore villiga att utan ersättning till staten överlåta de småskoleseminarier, som voro ifrågasatta att bibehållas, blev svaret nekande. Emellertid torde väl detta spörsmål komma att bliva föremål för fortsatta underhandlingar. Statsmakterna ha vidare ännu ej tagit ståndpunkt till frågan om den behövliga framtida folk-skoleseminarieorganisationen. Genom proposition till innevarande års riksdag har emellertid bi. a. ifrågasatts, att ett folkskoleseminarium såsom överflödigt skulle helt nedlägga verksamheten, varvid lokaler och materiell lämpligen skulle komma till användning inom den nya småskoleseminarieorganisatio-nen. Man torde inför dessa förhållanden få räkna med, att definitivt beslut i fråga om småskoleseminariernas förstatligande måste komma att dröja ännu aiågöit air, hur önskvärt det an från inånga synpunkter vore, att ett avgörande komme till stånd snarast möjligt.
Frågan om lärotidens utsträckning \vid småskoleseminarierna med ett ar synes centralstyrelsen hava sa allsidigt belysts i skolöverstyrelsens utlåtande, att foga mera torde kunna vinnas genom ytterligare utredningar angående denna sak. En längre tids erfarenhet av treårig utbildning av småskollärarinnor har staten vunnit vid sina tre norrländska småskoleseminarier. Det synes därvid böra uppmärksammas, att flera folkskolinspektörer i Norrland i yttranden om utsträckt lärotid for småskoleseminarierna förordat det framställda förslaget och i det sammanhanget framhållit, att de med sitt förordande av den treåriga utbildningen avsett lika mycket småskolans som den mindre folkskolans intressen.
;Jämväl beträffande frågans ekonomiska sida måste skolöverstyrelsen anses ha framlagt de utredningar, som rimligen kunna åstadkommas. Den har beräknat såväl höjningen i engångskost-
naderna för lokaler och materiell som också ökningen i årskostnaderna vid införandet av treårig kurs. Härvid har överstyrelsen givetvis ej kunnat taga hänsyn till eventuella löneförhöjningar för seminarielärarna, som kunna komma att genoinföras med eller utan sammanhang med höjning av kompetenskraven. Detta gäller emellertid kostnadsberäkningarna såväl för treårig kurs som för bibehållen tvåårig kurs.
Beträffande särskilt frågan om höjning av kompetensfordringarna för lärartjänst vid småskoleseminarium sa synes .man i allmänhet ej ha observerat, att det i olikhet med vad fallet ar exempelvis i fråga om anställning som Övningsskollärare vid folkskoleseminarium, fordras for ordinarie tjänst vid småskoleseminarium särskild kompetensförklaring av skolöverstyrelsen. Den låga lönestandarden - lika med lönerna för övningsskollärare vid folkskoleseminarium – har dock medfört, att överstyrelsen ej alltid kunnat upprätthålla de avsedda fordringarna. Det får sålunda anses uppenbart, att löne- och kompetensfrågan för lärarna vid småskoleseminarierna ej kan länge undanskjutas, även om utbildningstiden efter statens övertagande av småskoleseminarierna skulle bibehållas vid två ar.
Några av de hörda myndigheterna ha invänt mot reformen, att den medför ökade utbildningskostnader för eleverna. Andra åter ha liksom också skolöverstyrelsen framhållit, att höjda utbildningskostnader komma att medföra krav på höjda avlöningsförmåner, vilkas storlek det dock synts för närvarande vara omöjligt att beräkna. Anledning till dröjsmål med frågans avgörande för vidare utredningar i detta hänseende torde rimligtvis ej kunna föreligga, I vilken man lönekompensation kan bliva skälig lärer nämligen ej kunna avgöras, förrän den nya organisationen fått verka sa lång tid, att erfarenhet hunnit vinnas beträffande den verkliga ökningen i utbildningskostnad.
Liksom det ej kan bli fråga om att en utsträckning av lärotiden vid småskoleseminarierna på denna grund måste åtföljas av löneförhöjning för den nuvarande lärarinnekåren, lika självfallet far det anses vara, att vad överstyrelsen i sin utredning betecknar som engångskostnader ej har avsetts att genast utgå, sa snart beslut fattats om förstatligande av småskoleseminarierna, vare sig man därvid stannar vid två års kurs eller utsträcker lärotiden på föreslaget satt. Det får väl anses vara överstyrelsens mening, att förbättringarna i fråga om såväl materiell som lokaler skulle ske successivt och vara beroende av förnyade beslut av statsmakterna. Enligt överstyrelsens utredning skulle kostnadsökningen för tillgodoseende av lokalbehovet vid treårig kurs vid flera seminarier ställa sig relativt billigare, om man direkt inriktar
sig för treårskursens behov, medan kostnaderna ställa sig betydligt högre, om lokaler först skola iordningställas för tvåårskursens behov och sedan utbyggas för en tredje årsklass. På liknande satt ställer det sig under den första tiden med avseende på den av överstyrelsen beräknade årliga merkostnaden för en treårig kurs, om denna utsträckning genomföres i samband med den föreslagna indragningen av ett antal seminarier. För densamma kunna nämligen användas de övertaliga lärarkrafter, till vilka lön i varje fall skulle utgå.
Det förefaller centralstyrelsen, som om de myndigheter, vilka tagit ställning mot förslaget om utsträckning av lärotiden vid småskoleseminarierna på den grund, att förslagets framförande skulle avsevärt försena frågan om dessa seminariers förstatligande, knappast i tillräcklig grad beaktat här förut påpekade omständigheter. Det synes fastmera vara sa, som också skolöverstyrelsen framhållit, att, om reformen finnes behövlig, starka skäl tala för att den bör genomföras i samband med förstatligandet.
I sin föregående framställning i detta ärende har centralstyrelsen framlagt de skal, som tala för behovet av den begärda förbättringen av småskollärarinneutbildningen. Detta behov vitsordas också från skilda håll i de föreliggande utlåtandena samt särskilt i skolöverstyrelsens eget yttrande.
En del av de hörda myndigheterna vilja, såsom redan nämnts, vinna förbättringen på andra vägar an genom utbildningstidens utsträckning. Sa hänvisa många till en höjning av inträdesfordringarna med hänsyn till de även på landsbygden ökade bildningsmöjligheterna. Centralstyrelsen har tidigare angivit, varför den måste finna en sådan åtgärd mindre lycklig, om man nämligen önskar för småskolan erhålla lärarkrafter med intimare kännedom om och starkare känsla för landsbygdens förhållanden, lärarinnor, som ha lättare att trivas där och kanske med större glädje där göra sin gärning. Det ar helt visst icke som regel sa, att landsbygdens begåvade flickor, särskilt om de komma från mindre välbärgade hem, få resa till läroverkssamhällen för att där arbeta sig fram till realskol-examen. De äro i stället upptagna av det praktiska livets uppgifter, tills deras håg och fallenhet för lärarinnekallet framträda sa tydligt, att hemmen anse sig böra göra stora uppoffringar för att låta dem följa sin önskan om utbildning till lärarinnor.
Då emellertid en höjning av inträdesfordringarna ej synts vara tillfyllest för vinnande av ökad kompetens, har det förslaget framkommit, att den bristande utbildningen skulle kunna kompletteras efter avgången från seminariet genom fortbildningskurser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
