Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORGAN FÖR SVERIGES ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRARFÖRENING
12. (2459)
STOCKHOLM, 2O MARS 1929
48:e årg.
Prenumerationspris :
Vi ar 10 kr., Vz ar kr. 5: 50,
V4år8kr. Lösnummerpris 25 öre.
Prenumeration sker alltid å närmaste postanstalt.
Redaktion :
Barnhusgatan 8, n. b. Telefon: Norr 3700.
Utgivningsdag : onsdag.
Redaktör och ansvarig utgivare: VÄRNER RYDÉN
Expedition:
Barnhusgatan 8, n. b. Tel.: 3000, Norr 6000. Kontorstid: 10-5.
Stockholm 1929. Kungl. Hovboktr. Iduns Tryckeri A.-B.
Annonspris
för 1 millimeter å yttersida 30 öre, å innersida 25 öre ; vid införande även i Småskolan ett tillägg av 10 öre.
Annons skall vara inlämnad fredagen närmast före utgivningsdagen.
Redaktionssekreterare: KARL-ERIK KARLSSON
Förläggare: Svensk Läraretidnings Förlags A.-B,
Malmö stads fortsättningsskolor.
Med denna vårtermins utgång ha Malmö fortsättningsskolor avslutat sitt femte läsår. I många hänseenden intaga dessa skolor en särställning. En utförligare skildring kan därför måhända påräkna intresse, sa mycket mer, som stor fara hotar deras fortbestånd, därest mo- ^.........._
tionerna vid årets v\ *,’\ " ’>’..’’ /r^^/V^^V-y^’’ riksdag om ett sjun- - v - ^ ^ , ^ , , ^-’ :’ de skolår i stället för ,/ V,-/ , + -’’/->
fortsättningsskola skulle gå igenom.
Det var med höstterminen 1924, som fortsättningsskolorna i Malmö startade. Synnerligen omfattande förarbeten hade verkställts dels av en särskild kommitte, vari åtskilliga representanter för för-äldra- och näringsintressena varit företrädda, dels av stadens folkskolestyrelse. När allt var fullständigt genomdiskuterat och enighet vunnits såväl om det stora hela som alla enskildheter, förelades ärendet för stadsfullmäktige, vilka utan nämnvärda meningsskiljaktigheter biföllo organisationsplanen.
Det utgångsläge, varmed skolmyndigheterna i Malmö hade att räkna vid fortsättningsskolans start, var följande. Staden hade sedan knappt ett årtionde en obligatorisk Sjuklassig
’folkskola y som i början mötts med ett hårdnackat motstånd från en del föräldrars sida ; minnena av striderna .kring denna hade knappast hunnit förblekna i det allmänna medvetandet. Stadens folkskolor hade i mansåldrar haft
en sådan brist på skollokaler y ätt dupli-
* ’?’ , ’,,->’ kation där förekom
« i vida större utsträck-
ning an i någon annan av rikets större eller medelstora städer. Då alla de i utredningen deltagande voro ense om, att f ort-sättningsskolan borde göras till dag skola och stadgan föreskrev en tvåårig f ort sättning sskola, måste lokalfrågan ordnas, innan fortsättningsskolorna startade.
En gång utvärdshus - nu fortsättningsskola.
Lokalfrågan löses.
Det kan då till en
början ha sitt intresse att erfara, hur lokalfrågan löstes. Utanför Malmö låg i mitten på 1800-talet ett utvärdshus, som hette Monbijou. När lokalbristen vid Malmö folkskolor på 1860 - 70-talen tagit en verkligen katastrofal omfattning, hade tanken uppstått att provisoriskt inrymma några folkskoleklasser i Monbijou värdshus. Man hade det närliggande exemplet från Vilans folkhögskola, som också en gång i ti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
