Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 13
Tab. 2.
Folk- och småskolor
Antal lärare vid slutet av vårterminen 1927
Föreslagen provisorisk avlöningsförbättring pr lärare
Kostnad Kronor,
Ordinarie lärare:
a) tjänstgörande eller tjänstlediga av annan orsak an sjukdom :
folkskollärare, manliga å A-orter .......
2,880
258
743,040
» »å övriga orter ..... » kvinnliga å A-orter
4,319 1 281
288 216
1,243,872 276 696
» »å övriga orter ..... lärare vid småskola och därmed likställda, å A’orter ...... . ......
3,842 4 547
240 150
922,080 682 050
lärare vid småskola och därmed likställda, å övriga orter .............. .
7 419
168
1,246 392
b) tjänstlediga på grund av sjukdom: folkskollärare manliga å A-orter . .
72
172
12 384
» »å övriga orter .... » kvinnliga å A-orter
107 70
192 144
20,544 10 080
.» »å övriga orter .... lärare vid småskola och därmed likställda, å A-orter . ..............
208 261
160 100
33,280 26,100
lärare vid småskola och därmed likställda, å övriga orter ...........
427
112
47 824
Extra ordinarie och vikarierande lärare: (vakansvikarier och sjukvikarier) folkskollärare manliga, å A-orter ........
80
184
14,720
> »å övriga orter ......
535
204
109,140
» kvinnliga å A-orter ........
101
160
16,160
» > å övriga orter ......
679
180
122,220
lärare vid småskola och därmed likställda, å A-orter . . » » » » » »å övriga orter
338 828
110
120
37,180 99,360
Summa
27,994
-
6,663,122
i åtnjutande av provisorisk löneförbättring. Jag vill emellertid erinra om att dessa lärare i likhet med lärarpersonalen vid de kommunala mellanskolorna äro de enda kommunalt anställda lärare, vilka hittills erhållit tillfällig löneförbättring av statsmedel, och jag har icke ansett skal ’föreligga, att i detta sammanhang någondera av nämnda kategorier medtages.
Den provisoriska avlöningsförbättringens karaktär och närmare föreskrifter rörande densamma.
Som jag redan förut anfört, ar det icke avsett, att dyrtidstillägg skall utgå å den provisoriska avlöningsförbättringen. Likaså anser jag, att vederbörande skoldistrikt icke bor aga skyldighet att for övertidsläsning lämna särskild gottgörelse motsvarande den provisoriska avlöningsförbättringen.
Den provisoriska avlöningsförbättringen synes mig böra utgå efter i huvudsak samma bestämmelser som den kontanta avlöningen. Jag anser mig i detta sammanhang böra särskilt framhålla, att av samma skal, som av chefen for ecklesiastikdepartementet i proposition nr 209 till 1923 ars riksdag sid. 4 anfördes ifråga om dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor m. il. läroanstalter, det jämväl beträffande den provisoriska avlöningsförbättringen bor gälla att, om skoldistrikt eller styrelse för högre folkskola av en eller annan orsak, varöver läraren ej kunnat råda, icke kan för-fattningenligt utfå statsbidrag, helt eller delvis, till lärarens avlöning, denna omständighet icke bor utgöra hinder for den provisoriska avlöningsförbättringens utgående.
Jag har i det föregående förordat, att av-löningsförbättringen for lärare vid folk- och småskolor skall utgå med i viss man olika belopp å olika dyrorter. Jag vill då i detta sammanhang erinra om kungörelsen den 16 oktober 19’25 (nr 426) angående fördelningen av orterna i riket å de i avlöningsreglementena för nyreglerade verk samt for armén och ma-
rinen upptagna ortsgrupper. I denna kungörelse angivas dels särskilda orter, dels samtliga kommuner i riket. Ort, som icke tinnes for sig upptagen, skall tillhöra ortsgruppeii for den kommun, inom vilken orten ar belägen Det kan alltså inträffa och inträffar ej sällan, att inom samma kommun olika orter tillhöra olika ortsgrupper. I anslutning härtill synes mig vederbörande lärares provisoriska avlöningsförbättring böra bestämmas med hänsyn till hans verkliga bostadsort. Han tör alltså uppbära provisorisk avlöningsförbättring ined det belopp, som ar ’fastställt for den ortsgrupp, till vilken den ort, inom vilken han har sin bostad, enligt bestämmelse i ovannämnda kungörelse ar att hänföra.
Såsom ovan nämnts, bor den provisoriska avlöningsförbättringen utgå i samma ordning eoin den kontanta lönen, d. v. s. for ordinarie lärare ävensom for lärare med anställning tillsvidare efter kalenderår, förskottsvis med en tolftedel vid början av varje kalendermånad, samt for lärare, som anställts på viss tid, efter läsår.
Kostnadsberäkning.
Beträffande kostnaden for den här föreslagna provisoriska avlöningsförbättringen tillåter jag mig först hänvisa till tab. 2’, utvisande kostnaderna för avlöningsförbättringen åt folkskolans och småskolans lärare.
Då den officiella folkskolestatistiken för läsåret 1927/28 ännu icke föreligger i bearbetat skick, har jag varit nödsakad att vid beräkningen av antalet lärare utgå från förhållandena vid slutet av läsåret 1926/1927.
Fördelningen av dessa lärare på olika ortsgrupper skulle vara förenat med ett mycket omfattande och tidsödande axbete. En dylik fördelning har emellertid gjorts av skolöverstyrelsens statistiska avdelning for vårterminen 1924. Det befanns då, att av manliga ordinarie folkskollärare 40 procent, av kvinnliga sådana 25 procent och av ordinarie lärare vid småskola 3.8 procent voro placerade å A-o,rter. Av extra
ordinarie lärare voro 13 procent folkskollärare och 29 procent lärare vid småskola samma termin, placerade å A-orter. I tab. 2 har jag räknat med att förhållandet mellan antalet lärare å A-orter och hela antalet lärare inom de olika grupperna var detsamma vid slutet av läsåret 1927/1928 som under vårterminen 1924.
For läsåret 1929/1930 torde man emellertid böra rakna med någon ökning i antalet folkskollärare, men däremot med minskning i antalet lärare inom småskollärarkåren. Räknar man för de två åren närmast efter läsåret 1926/1927 med en ökning av tillsammans 200 manliga och 200 kvinnliga folkskollärare samt med en minskning av 300 småskollärare, skulle, om hänsyn ej tages till ortsgrupperingen, den nyss beräknade kostnaden for budgetåret 1929/1930 behöva ökas med 200 x 288 -f 200 X 240 - 300 X 168 = 50,200 kronor. Den sammanlagda kostnaden for provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor skulle alltså belöpa sig till 5,663,122: + 55,200 - 5,718,322 kronor eller avrundat till 5,720,000 kronor. I detta belopp ar icke inräknad kostnaden for den provisoriska avlöningsförbättringen till nomadlärarna. Avlöningen till dessa utgår, såsom jag förut nämnt, av särskilt anslag, förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, .folkbildningsändamål. Från detta anslag bestridas samtliga kostnader för norna dskole väsendet. Med hänsyn härtill synes det mig ur redovisningssynpunkt lämpligast, att jämväl utgifterna iör den provisoriska avlöningsförbättringen till nomadlärarna utgå av samma anslag, i vilket avseende k. m: t torde äga att utan riksdagens hörande fatta beslut. Kostnaden för berörda ändamål kan uppskattas till i runt tal 5,000 kronor. Ej heller ar i nämnda belopp å 5,720,000 kronor inräknad kostnaden för provisorisk avlönings-förbättring åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. Vad angår skolhem och arbetsstugor i de nordligaste gränsorterna, for vilka nämnda kostnad kan beräknas till 3,000 kronor, torde densamma böra bestridas av förslagsanslaget till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter, i vilket fall k. m: t jämväl torde äga att utan riksdagens medgivande fatta beslut. I fråga om övriga skolhem och arbetsstugor i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, för vilka berörda kostnad kan uppskattas till 2,400 kronor, liksom i ifråga om Skytteanska skolan i Tärna, där kostnaden kan beräknas till 288 kronor, synes det lämpligt, att utgifterna få bestridas i förra fallet av det särskilda ordinarie förslagsanslag, som för avlönande av föreståndarinna och biträdande föreståndarinna vid dessa anstalter ar uppfört i riksstaten, och i senare fallet från det ordinarie förslagsanslaget till Skytteanska skolan i Tärna. Härtill torde emellertid riksdagens medgivande böra utverkas.
För lärarpersonalen vid de högre folkskolorna kan kostnaden iör den ifrågasatta provisoriska avlöningsförbättringen beräknas enligt tab. 3.
Antalet lärare vid högre .folkskolor torde for läsåret 1929/1930 kunna beräknas till ungefär detsamma som under vårterminen 1928, vadan den sammanlagda kostnaden for provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor kan beräknas till 99,710 kronor eller avrundat till 100,000 kronor.
I avseende å de utgiftsbelopp, varom här ar fråga, vill jag slutligen erinra om vad statsrådet och chefen för finansdepartementet den 4 januari 1929 yttrade i fråga om den till grund för statsregleringen för budgetåret 1929/1930 liggande finansplan. Nämnde departementschef påpekade, hurusom hänsyn till kommande statsregleringar och till önskvärdheten av kontinuitet i s tat s regleringsarbetet föranlett, att vissa utgiftsbehov, vilka i allt fall inom en nara framtid torde få tillgodoses, icke synts böra undanskjutas. Det hade befunnits möjligt och lämpligt att i viss utsträckning tillmötesgå önskemålen om en löneförbättring for vissa lärarkategorier, och då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
