Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 14
SVENSK LÄRARETIDNINQ.
273
nämnda dag, samt det förty vore ovisst, huruvida Magnus Olsson ägde rätt till ifrågavarande* ersättning, avslå framställningen.
Häröver besvärade sig Magnus Olsson hos länsstyrelsen under yrkande, att enar den till honom upplåtna tjänstebostaden tillkommit på sa sätt, att under aren 1923 och 1924 ovanpå den förutvarande lärarbostaden inretts en lägenhet, avsedd till tjänstebostad åt en lärarinna, samt sistnämnda bostad således tillkommit efter den l januari 1919, länsstyrelsen måtte med upphävande av klandrade beslutet f or stan diga kyrkostämman att bevilja honom ersättning i ifrågavarande hänseende.
Genom överklagade utslaget yttrade länsstyrelsen : Enär upplyst blivit, att Magnus Olsson tillträtt sin innehavande ordinarie folkskollä-rartj’änst den l juli 1925, samt att den lör innehavaren av denna befattning avsedda tjänstebostaden blivit för detta ändamål inredd aren 1923 och 1924 med två rum och kök, alltså funne länsstyrelsen på grund av ovan åberopade kungörelse skäligt att med bifall till besvären ålägga församlingen att till Magnus Olsson enligt hyresprisen å orten utgiva särskild kontant ersättning för ett rum.
I besvären yrkade församlingen, att k. m: t måtte med ändring av länsstyrelsens utslag befria församlingen från skyldigheten att utgiva ifrågavarande ersättning.
K. m: t har genom utslag i regeringsrätten den 27 febr. 1929 ej funnit skäl att göra ändring i länsstyrelsens utslag.
Lärares ratt till trädgårdsland. Hos
k. m: t hade folkskollärarinnan Kagn-hild Rundquist anfört besvär över länsstyrelsens i Blekinge län den 23 oktober 1926 meddelade utslag i mål angående rätt till trädgårdsland.
Å kyrkostämma med Backaryds församling den 14 september 1920 utsågs klaganden till ordinarie folkskollärarinna vid B råtabrons folkskola från och med den l januari 1921.
Vid sammanträde med skolrådet i församlingen den 14 maj 1922 beslöts godkänna av skolrådsledamoten Johan Nilsson verkställd åtgärd att för den i Skärvgöl belägna småskolans räkning avskilja viss del av trädgårdslandet vid Bråtabrons folkskola. Efter det klaganden i skrivelse till skolrådet meddelat, att hon ämnade bruka hela jordområdet vid folkskolan, beslöt skolrådet vid sammanträde den 22 april 1926 att icke lämna sitt bifall därtill.
I en den 18 maj 1926 till länsstyrelsen inkommen skrift anförde klaganden huvudsakligen följande: I den kungörelse, på grund av vilken klaganden sökt och erhållit den av henne innehavda tjänsten, ävensom i kyrkostämmans protokoll över klagandens val till befattningen, hade icke gjorts något förbehåll med avsende å ifrågavarande jordområde. Vid klagandens tillträde till tjänsten hade Nilsson muntligen försäkrat klaganden, att den jord, som funnes å skoltomten, skulle få disponeras av klaganden. Sedan skolrådet genom sitt beslut den 14 maj 1922 avskilt en del av jordområdet, hade klaganden hos skolrådet ånyo anhållit att få disponera hela jordområdet, vilken begäran emellertid av skolrådet avslagits med den motiveringen, att jordområdet vid klagandens tillträde till tjänsten icke varit vederbörligen iordningställt. Enligt gällande boställsordning skulle trädgårdsland vid lärares tillträde till befattningen vara i brukbart skick. Efter klagandens tillträde till tjänsten hade intet åtgjorts åt jorden. FOT småskola avsett jordland skulle enligt boställsordningen ligga vid småskolan. Kyrkostämman hade icke fattat något beslut om ändring i klagandens naturaförmåner. På grund härav och då klaganden ansåge, att hela jordområdet tillkomme henne, hänsköte klaganden saken till länsstyrelsens prövning.
Genom överklagade utslaget yttrade länsstyrelsen: Då skolrådets beslut icke kunde anses strida -mot § 7 i kungörelsen den 18 septem-
ber 1918 angående boställsordning för lärarpersonal vid folk- och småskolor, samt skolrådet genom beslutet ej heller eljest överskridit sin befogenhet eller klagandens enskilda ratt blivit kränkt, funne länsstyrelsen skäligt lämna besvären utan avseende.
Häri hade klaganden sökt ändring.
K. m: t har genom utslag i regeringsrätten den 27 febr. 1929 ej funnit skäl att göra ändring i länsstyrelsens utslag.
Statsbidrag av nåd. Hos k. m: t hade ordföranden i skolrådet i Gladhammars skoldistrikt G. E. Sandell anfört besvär över länsstyrelsens i Kalmar den 9 februari 1927 meddelade utslag i fråga om statsbidrag och dyrtidstillägg åt en vikarierande lärarinna i nämnda skoldistrikt.
Hos länsstyrelsen rekvirerade skolrådet i nämnda skoldistrikt statsbidrag for ar 1926 till avlöning åt lärare vid folk- och småskolor inom distriktet med, efter avdrag av erhållet förskott, en procent å detta förskott samt pensionsavgifter 5,650 kronor 7 öre. I det rekvirerade statsbidraget ingick ett belopp av 208 kronor 80 öre för Teresia Andersson i egenskap av vikarie under tiden den 10 maj-29 juni for Signe Theodora Thelander, som under nämnda tid varit tjänstledig på grund av sjukdom. Härjämte rekvirerade skolrådet hos länsstyrelsen dyrtidstillägg for ar 1926 åt inom distriktet anställda lärare med efter avdrag av erhållet förskott 3,009 kronor 97 öre. I de rekvirerade dyrtidstilläggsmedlen ingingo 102 kronor 51 öre för Teresia Andersson.
Vid avgivande av vitsord över rekvisitionen av statsbidrag framhöll folkskolinspektören, att Teresia Andersson varit oexaminerad, samt förklarade sig icke kunna intyga, att examinerad vikarie ej kunnat anskaffas, enar samtidigt med Teresia Andersson såsom sökande till ifrågavarande vikariat anmält sig en manlig folkskollärare.
Vid å landskontoret företagen granskning av rekvisitionerna anmärkte vederbörande länsbokhållare, att, då skolrådet vid antagande av vikarie under ovanberörda tid for Signe Theodora Thelander icke iakttagit föreskrifterna i § 25 i förnyade stadgan den 26 september 1921 angående folkundervisningen i riket, det begärda statsbidraget och dyrtidstillägget till vikarien icke borde utbetalas. Tillika anmärkte länsbokhållaren vid granskning -av dyrtidstill-läggsrekvisitionen, att barntillägg for Signe Theodora Thelander för första och andra kvartalen icke borde utbetalas.
Genom överklagande utslaget yttrade länsstyrelsen: Då de framställda anmärkningarna vore lagligen grundade, funne sig länsstyrelsen förhindrad utbetala statsbidrag till avlöning med 208 kronor 80 öre samt dyrtidstillägg med 102 kronor 51 öre åt Teresia Andersson ävensom barntillägg med 150 kronor åt Signe Theodora Thelander. I följd härav och då emot rekvisitionerna i övrigt icke förekommit anmärkning, funne länsstyrelsen skoldistriktet äga utbekomma statsbidrag med 5,441 kronor 27 öre och dyrtidstillägg med 2,757 kronor 46 öre, vilka belopp skulle i vanlig ordning till skolrådet utbetalas.
Häri hade klaganden sökt ändring, sa vitt anginge det för Teresia Andersson rekvirerade statsbidraget och dyrtidstillägget, under anhållan tillika att, därest ändringsyrkandet icke kunde bifallas, de av länsstyrelsen för ifrågavarande lärarinna innehållna beloppen ändock måtte få utanordnas.
K. m:t har den l mars 1929 ej funnit skäl att göra ändring i länsstyrelsens utslag i fråga om det begärda statsbidraget. Vad åter angår det for bemäl-da lärarinna rekvirerade dyrtidstillägget, sa enär dyrtidstillägg av statsmedel bör tillkomma henne, oavsett huru-
vida skoldistriktet äger erhålla statsbidrag för hennes avlöning eller icke, f rinn k. m: t skäligt att med undanröjande av länsstyrelsens utslag i sistnämnda del visa målet därutinnan åter till länsstyrelsen för ny behandling.
Vidkommande ansökningen vill k. m; t med avseende å vad i målet förekommit medgiva, att den av länsstyrelsen anmärkta omständigheten icke må utgö-ra hinder för utanordnande av if rågava-"rande statsbidrag, i följd varav länsstyrelsen har att företaga ärendet jämväl i denna del till ny behandling.
- Hos k. m: t hade skolrådet i Ytter-selö skoldistrikt anfört besvär över länsstyrelsens i Nyköping den 13 januari 1927 meddelade beslut i fråga om statsbidrag för undervisning i slöjd.
Hos länsstyrelsen rekvirerade skolrådet statsbidrag för ar 1926 för undervisning i slöjd inom distriktet med tillhopa 435 kronor 24 öre, därav 93 kronor 96 öre for en andra slöjdavdelning för flickor vid Tuna skola, i vilken avdelning undervisningen pågått under tjugutre veckor.
Vid å landskontoret företagen granskning av rekvisitionen anmärkte vederbörande länE-bokhållare, att, då undervisningen vid ovanberörda slöjdavdelning icke försiggått under det föreskrivna antalet veckor och sådana omständigheter icke anförts, som kunde föranleda till att statsbidrag det oaktat skulle utgå, 93 kronor 96 öre syntes böra avdragas.
Genom överklagade beslutet utanordnade länsstyrelsen på grund av rekvisitionen allenast 341 kronor 28 öre.
Häri hade skolrådet sökt ändring.
K. m: t har den l mars 1929 ej funnit skäl att göra ändring i länsstyrelsens beslut, i vad detsamma överklagats, men vill med avseende å förekomna förhållanden medgiva, alt den hos länsstyrelsen åberopade omständigheten ej må utgöra hinder för skolrådet att utbekomma det innehållna statsbidraget, och förty visa målet därutinnan åter till länsstyrelsen för ny behandling.
Statsbidraget utgick ej. Hos k. m:t
hade skolrådet i Ödeborgs skoldistrikt anfört besvär över två särskilda av länsstyrelsen i Vänersborg den 19 februari 1927 meddelade beslut i fråga om statsbidrag och dyrtidstillägg åt en vikarierande lärarinna i nämnda skoldistrikt.
Hos länsstyrelsen rekvirerade skolrådet dels statsbidrag for ar 1926 till avlöning åt lärare vid ifolk- och småskolor inom distriktet med visst belopp, därav 1,350 kronor för småskollärarinnan Guddi Kollen i egenskap av vakansvikarie vid folkskola, dels ock dyrtidstillägg av statsmedel för samma ar åt inom distriktet anställda lärare med visst belopp, därav 488 kronor 21 öre for Guddi Kollen.
Vid avgivande av vitsord över statsbidragsrekvisitionen anförde folkskolinspektören huvudsakligen följande: Lärarbefattningen vid Rådanefors folkskola hade under en följd av ar uppehållits av Guddi Kollen i egenskap av vakansvikarie. Då skolrådet trots upprepade påminnelser, att tjänsten, såväl vikariatet som den ordinarie befattningen, skulle ledigförkla-ras, icke under ar 1926 sökt erhålla vikarie med vederbörlig behörighet, kunde inspektören icke vitsorda, att sådan vikarie icke kunnat erhållas for uppehållande av befattningen. På grund härav avstyrktes utanordnande av statsbidrag for denna befattning. Å rekvisitio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
