Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
SVENSK LÄRAKETDDNINÖ.
Nr 17
Skolhusinvigning i Sveg.
Lördagen den 6 april var för Svegs-mons municipalsamhälle en stor dag, enär den präktiga och i allt ändamålsenliga nya folkskolan då högtidligen invigdes. Genom uppförandet av denna skola har bristen på skollokaler inom samhället avhjälpts.
Till invigningen, som förlagts till den smakfullt dekorerade skolan, hade inbjudits undervisningsrådet N. O. Bruce, folkskolinspektör C. Sehlin, representanter för de kommunala myndigheterna i Sveg, Svegs skolråd och lärarkår m. fi. Då invigningsakten vid 12-tiden tog sin början, var också lokalen till trängsel fylld av åhörare, och blev den stämningsfulla akten en verklig högtidsstund för samtliga närvarande.
Högtidligheten inleddes av skolrådets ordförande, .pastor Ändring, som med ett kort tal hälsade de närvarande välkomna. Därefter talade överlärare A. F. Almström om skolväsendets utveckling inom Svegs kommun.
Tal. erinrade bi. a. om, att den gamla skolbyggnaden, som blev färdig 1898 och innehöll endast en egentlig skollokal utom rum for gosslöjd, ansågs fylla behovet for lang tid framåt. Det visade sig emellertid ganska snart, att detta utrymme var otillräckligt, Med Orsa-Sveg-banans tillkomst 1908 utvecklade sig Svegsmons samhälle mycket raskt, varför det blev nödvändigt uppdela folkskolans klasser på två lärare och anordna småskolan som fast. Om något ar blev det ytterligare nödvändigt uppdela såväl små- som folkskolans klasser och tillsätta nya lärarkrafter. Lokaler för de nya klasserna ordnades till en början i kommunens fastighet, Övermon, men slutligen måste mer eller mindre lämpliga rum förhyras inom samhället. Som ett ofrånkomligt faktum framstod det alltmera klart, att församlingen måste uppföra en större, tidsenligare folkskolebyggnad inom Svegsmon.
Redan ar 1920 framlades utredning härom, men något beslut om byggande blev ej fattat. Detta dock endast till fördel, enär den skolbyggnad, som då kunde tänkas behövlig, ej blivit tillräcklig for nuvarande behov. Vid kyrkostämma den 28 okt. 1923 tillsattes slutligen den kommitté, som efter ett flertal återförvisningar för omarbetning å framlagda skolbyggnadsförslag äntligen den 31 okt. 1926 lyckades vinna kyrkostämmans bifall och beslut om byggandet.
Det; nya skolhuset, som ar uppfört av sten i tre våningar utom källarvåning, inrymmer A källarvåningen lokaler for skolköksundervisning och gosslöjd, utrymmen för Skolbad samt tvättstuga. I första våningen finnas två lärosalar, lärarrum, överlärarexpedition, vaktmästarebostad om ett rum och kök samt ma-teriellrum. Andra våningen inrymmer fyra lärosalar och tredje våningen två lärosalar samt gymnastiklokal med två omklädningsrum for barnen.
Byggnaden, som togs i bruk hösten 1928, ar uppförd av byggmästaren Olov Broms, Leksand, efter ritningar av arkitekt L. N. Gra-mén, Stockholm, och har betingat en kostnad av 162,000 kr.
Sedan en barnkör under överlärare Almströms ledning sjungit Cyrus Gra-nérs Invigningssång, framträdde muni-cipalnämndens ordförande, inspektor A. E. Eriksson, och uttalade samhällets tack till byggnadskommittén, byggmästare och kontrollant för det goda arbete, som de utfört. Han ansåg, att Svegs-mon nu fått en fullt modern folkskolebyggnad för ett jämförelsevis billigt pris och gav uttryck åt sin tillfredsställelse över att något lån för dess uppförande ej behövt tagas. Därpå följde vacker solosång av postassistent Ivar Lundgren.
Invigningstalet hölls av undervisningsrådet Bruce.
Han uppehöll sig vid de riktlinjer och mål, som varit vägledande for dem, som uppgjort 1919 ars normalplan för folkskoleundervisningen, betonande arbetsprincipens betydelse, lärarnas ansvar, deras skyldigheter och rättigheter samt uttalade slutligen ett tack till förmän och arbetare, vilka var och en på sitt sätt bidragit till den ändamålsenliga skolbyggnadens tillkomst. Sedan en solosång utförts av folkskollärarinnan fröken Karin Andersson, följde en paus, varunder Svegs kommun bjöd samtliga närvarande på kaffe i skolköket. Under kafferasten passade man även på att taga de olika lokalerna i betraktande.
Efter pausen sjöng hr Lundgren ånyo ett solonummer, varefter folkskolinspektör C. Sehlin besteg talarstolen och höll ett uppmärksammat anförande, vari han särskilt underströk arbetets vikt och betydelse. Barnens fostran bör, framhöll hr Sehlin, läggas sa, att de små
fostras till goda hjärnans och handens arbetare och bibringas intresse för sina resp. uppgifter i livet. De böra lämna skolan som optimister, medvetna om sina möjligheter att kunna göra något sig själva och andra till gagn. Efter talet följde deklamation av en flicka från folkskolan. Den stämningsfulla högtidligheten avslöts med ett tal av pastor Ändring.
På aftonen var en invigningsmiddag anordnad å hotell Gästis, i vilken ett 30-tal personer deltogo. Vid samkvämet, som alltigenom präglades av den bästa och angenämaste stämning, höllos tal av f. landsfiskal Bromée, undervisningsrådet Bruce, folkskolinsp. Sehlin och pastor Ändring. Hr Ändring vände sig särskilt till landstingsman Kob. Berglöw, vilken han tackade såsom varande den, som först av alla vid kyrkostämmorna hävdade kravet på ett ändamålsenligt skolhus i Svegsmon. Kyrkostämmoprotokollen, sade han, vittna härom, och alla skolintresserades i Sveg tacksamhet mot honom för vad han gjort härutinnan vore ärlig och uppriktig.
I samband med invigningen tilldelades överläraren, klockaren och organisten i Svegs församling, A. F. Almström k. m :ts medalj i guld av femte storleken med inskription: För medborgerliga förtjänster. Medaljen överlämnades av pastor Ändring, som härvid höll ett kort tal, vari han särskilt poängterade hur intimt Almströms livsgärning hör samman med Svegs kommuns och Svegsmons samhälles utveckling.
C. H.
Nya böcker för skolbiblioteken.
Pojkböcker.
Beteckningarna »pojkböcker» och »flickböcker» äro långt ifrån adekvata. Detta icke sa mycket därför, att den gräns mellan de båda grupperna, man sökt uppdraga, ar mycket obestämd, utan sa mycket mera därför, att antalet speciella pojkböcker och extrema flickböcker ar obetydligt, jämfört med den litteratur, som har lika ivriga läsare bland såväl pojkar som flickor. Åtminstone de flesta av pojkarnas äventyrsböcker äro livligt uppskattade av flickor. Den hävdvunna indelningen ligger dock till grund för urvalet till denna uppsats.
Som allmänt omdöme kan sagas, att man bland 1928 års pojkböcker inte råkar på några större överraskningar. Att man utan saknad kan undvara flera av dem, finner man ganska snart.
För att översikten av 1928 års pojkböcker skall bli sa kortfattad som möjligt, torde en uppdelning av litteraturen i vissa grupper vara lämplig. Indianböcker, äventyrsböcker i mera inskränkt bemärkelse och böcker om pojkar ar en på försök gjord indelning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
