Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 17
Åttonde huvudtiteln har nu slutbehandlats av riksdagen. I fråga om folkundervisningen ha regeringens förslag, for vilka vi förut lämnat redogörelser, i allt väsentligt bifallits. Sålunda ha vi från och med nästa budgetår att rakna med ett anslag å 25,000 kronor till resestipendier åt lärare vid till folkundervisningen hörande läroanstalter. Anslaget till skolskjutsar har höjts från 30,000 till 60,000 kronor. Beträffande folkskolebarns ferie- och studieresor har beslutats den ändringen att, när fråga ar om från fortsättningsskolan under någon av månaderna från och med augusti till och med mars avgångna elever, studieresa må kunna företagas inom ett ar efter avslutad skolgång.
För folkhögskolorna har vidtagits en väsentlig förbättring i elevernas stipendieförhål-1 anden, i det att riksdagen bestämt, att de elever, som prövas vara i behov av stipendier, skola, allt efter sina ekonomiska förhållanden, fördelas i tre behovsgrader, for vilka stipendierna skola beräknas till högst respektive 45 kronor, 25 kronor och .15 kronor for elev och läsmånad. I anledning därav har förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor höjts från 260,000 till 290,000 kronor.
För anordnande av en utbildningskurs för lärare för hörselsvaga barn har anslagits ett belopp av högst 3,500 kronor.
Den av hr Almkvist väckta motionen om 100,000 kronor till statsbidrag till folkskolebyggnader inom de tre nordligaste länen har i bada kamrarna avslagits. I första kammaren förekom en långvarig och delvis ganska skarp debatt, vari emellertid uppvisades, att det uteblivna regeringsförslaget i ärendet sammanhänger med den förra regeringens uraktlåtenhet att ombesörja den utredning, som 1928 års riksdag satte som uttryckligt villkor for fortsatt anslag. Debatten klarlade emellertid, att sympatierna i riksdagen allmänt äro för saken, och det ar därför att hoppas, att frågan ar 1930 i ett fullt utrett skick underställes riksdagens prövning.
En långvarig diskussion förekom i bada kamrarna beträffande höjda inackorderingsbidrag till skolpliktiga barn i de tre nordligaste länen. Statsutskottet hade, som vi förut meddelat, tillstyrkt ett anslag av 315,000 kronor. Hr Eydén hade reservationsvis påyrkat anslagets höjning till 416,000 kronor. I andra kammaren bifölls utskottets hemställan mot en stark minoritet. I första kammaren bifölls däremot reservationen med 61 röster mot 57. Gemensam votering förestår alltså. Utsikterna härvidlag äro icke stora, men debatten visade, att anslagshöjningen hade starka sympatier i vida kretsar, och många ha förklarat, att de vid den gemensamma voteringen skola skänka saken sitt understöd, I vart fall har säkerligen denna för . obygdernas skolbarn utomordentligt viktiga fråga genom årets riksdagsbehandling erhållit en starkt ökad aktualitet.
Rent negativ blev däremot utgången av regeringens hemställan om inrättande av 7 gymnastikkonsulentbefattningar. Ehuru riksdagen själv i skrivelse begärt förslag i ärendet, avslogs frågan i andra kammaren med mycket stor majoritet. Även en glest besatt första kammare följde i en sen natttimme
exemplet, och frågan har därmed fallit. I stället för 7 konsulenter med en rent rådgivande verksamhet komma vi sålunda att få behålla 17 dåligt avlönade gymnastikinspektörer med en mycket växlande lämplighet för uppdraget. Den nuvarande ordningen torde knappast kunna bli av större varaktighet. Därtill ar den alltför otillfredsställande.
I stort sett måste man emellertid erkänna, att folkundervisningens anslagsfrågor vid årets riksdag mötts av förståelse och välvilja.
Katekesfrågan inför riksdagen, l
lördags framställdes i båda kamrarna interpellationer i katekesfrågan. Hr Mauritz Hellberg (1.) och lir Aug. Säv-ström (s.) ställde i var sin kammare vissa spörsmål till ecklesiastikministern. Frågorna avsågo i den förstnämnda interpellationen, dels om man kunde förlita sig på att ecklesiastikministern kommer att avstyrka katekesutanläsningens återinförande i folkskolan, dels huruvida vid en eventuell revision av undervisningsplanen de för kristendomsunder-visniiigen fastställda kursplaner med anvisningar komma att lämnas i principiella delar orubbade. Interpellationen i andra kammaren innehöll i huvudsak detsamma. I ett kommande nummer skola vi utförligt redogöra för båda interpellationerna.
Statsutskottets andra avdelning har
under den gångna veckan sysslat med behandling av flickläroverksfrågan. Den provisoriska avlöningsförbättringen för lärarna har ännu ej varit föremål för överläggningar.
Behörighet. Följande sökande ha erhållit behörighet för anställning som lärare i ämnet arbetskunskap vid yrkesbestämd fortsättningsskola:
vid fortsättningsskola i anslutning till jordbruk och skogsbruk folkskolläraren J. A. Gustafsson, Köla;
vid fortsättningsskola i anslutning till skogsbruk: skogsfogden E. A. Nilsson, Kalix;
vid fortsättningsskola i anslutning till järnmanufaktur: e. o. slöjdläraren K. E. Gustavson, Göteborg;
vid fortsättningsskola i anslutning till skomakerihantverk: skomakaren K. H. Hägg-man, Kalix;
vid fortsättningsskola i anslutning till trädgårdsskötsel: folkskolläraren E. Edfast, Piteå;
vid fortsättningsskola med husligt arbete i vad angår sömnadsarbete: slöjdlärarinnan Hilda Andersson, Umeå.
Reglering av tjänster. För delaktighet i statens pensionsanstalt har skolöverstyrelsen godkänt reglering av en föreståndar- och tillika lärarbefattning vid Gävle stads skyddshem å Ängesberg samt av en folkskollärarbefattning vid Östergötlands läns landstings skyddshem i Folåsa.
Statsbidrag och dyrtidstillägg for un-dervisning i slöjd. Hos k. m: t hade folkskolestyrelsen i Mariestad anfört besvär över länsstyrelsens i Skaraborgs län den 24 mars 1925 meddelade resolution i fråga om statsbidrag och dyrtidstillägg för undervisning i slöjd.
Hos länsstyrelsen rekvirerade folkskolestyrelsen statsbidrag och dyrtidstillägg för ar 1924 för undervisning i slöjd inom distriktet med vissa belopp, därav statsbidrag för undervisning i träslöjd i fem slöjdavdelningar för gossar med tillhopa 734 kronor 40 öre samt*"dyrtidstillägg åt läraren Johan Lundgren, vilken meddelat undervisning i nämnda slöjdavdelningar, med tillhopa 270 kronor 44 öre. Därvid uppgavs, att slöjdundervisningen i ifrågavarande slöjdavdelningar under året pågått 341/2 veckor med tillhopa 137 3/5 timmar i varje slöjdavdelning, att antalet slöjdtimmar utöver den för undervisningen i de obligatoriska ämnena fastställda tiden utgjort 4 i veckan och 2 om dagen, samt att antalet vid varje lästermins början for deltagande i slöjdundervisningen inskrivna lärjungar i en var av nämnda slöjdavdelningar uppgått till 15.
Vid avgivande av vitsord över rekvisitionerna anmärkte folkskolinspektören .följande: Enligt det för stadens folkskolor gällande reglementet omfattade vårterminen lO1^ veckor och höstterminen lo veckor. Antalet slöjdtimmar skulle således hava utgjort under vårterminen 78 och under höstterminen 59. Vid inspektion av ifrågavarande slöjdskola hade emellertid folkskolinspektören funnit, att antalet slöjdtimmar for varje slöjdavdelning under vårterminen varierat mellan omkring 50 och högst 60. Då dagboken för höstterminen icke varit fullständigt förd ens för den tid, slöjdundervisningen bort pågå, hade folkskolinspektören icke kunnat kontrollera uppgifterna för denna termin. Det syntes dock uppenbart, att det icke funnits någon möjlighet att under denna termin medhinna återstående slöjdtimmar. Vid en jämförelse med höstterminen 1923 hade folkskolinspektören funnit, att slöjden då pågått allenast 52-62 timmar, eller under läsåret 1923-1924 höst 112 timmar. Det vid rekvisitionerna uppgivna timantalet syntes därför vid jämförelse med slöjdlärarens dagboksanteckningar oriktigt. I § 3 av kungörelsen den 30 juni 1920 angående statsbidrag för undervisning i slöjd vid folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola föreskreves bland annat, att de for deltagande i slöjdundervisningen inskrivna lärjungarna i allmänhet skulle hava deltagit i slöjdundervisningen. Den av slöjdläraren förda dagboken utvisade emellertid, att ett stort antal elever i avsevärd omfattning uteblivit från undervisningen. Detta förhållande kunde icke stå i överensstämmelse med författningens föreskrifter, i synnerhet som slöjdundervisningen enligt omförmälda reglemente vore obligatorisk för det egentliga folkskolestadiet. Undervisningen hade enligt uppgift pågått 4 lektionstimmar 45 minuter under fem av veckans arbetsdagar från kl. 2,45 till kl. 5,45 utan någon som helst rast. En dylik anordning stode icke, på sätt föreskrevs i § 4 av ovannämnda kungörelse, i överensstämmelse med undervisnings-planen för rikets folkskolor. På grund härav kunde folkskolinspektören icke vitsorda, att föreskrivna villkor for erhållande av statsbi- . drag och dyrtidstillägg for ifrågavarande slöjdundervisning vore uppfyllda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
