Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 18
SVENSK LÄRARETIDNING.
355
Ny andre folkskolinspektör i Stockholm.
Stockholms folkskoledirektion har vid sammanträde den 26 april till andre folkskolinspektör utnämnt överläraren vid Hedvig Eleonora och Oscars folkskola hr Edvin Stålfelt. Den nyutnämnde folkskolinspektören ar född i Ösby församling, Kjrst, ar 1882, avlade folkskollärarexamen i Växjö 1903 och studentexamen 1912, blev extra ordinarie lärare vid Stockholms folkskolor 1903 och ordinarie därsammastädes 1905 samt har varit överlärare sedan den l juli 1920. Hr S. har under två ar varit sekreterare i Pedagogiska lärokursen, var ordförande i Stockholms folkskollärarförening åren 1917-1924 och ar från 1920 ledamot av centralstyrelsen ;för S. A. F., vars kassaförvaltare han var under åren 1918-1922 och sekreterare 1923-1928. Under åren 1921-1922 var hr S. medredak-tör för Svensk Läraretidning.
Det ar en sällsynt gedigen och samvetsgrann gärning i Stockholms folkskolors tjänst, som fört den nyutnämnde andre folkskolinspektören fram till den viktiga post; som han nu enhälligt kallats att beträda. Svensk Läraretidnings redaktion, som i mångahanda måtto fått njuta fördelen av hans mångsidiga intressen och varma tillgivenhet for allt vad som rör Sveriges folkskola och dess lärarkår, uttalar sina hjärtligaste lyckönskningar till utnämningen. Den gratulerar jämväl Stockholms folkskolor, som till Carl Lidmans efterträdare erhållit en med uppgiften såsom andre folkskolinspektör sa förtrogen och skolan sa hängiven Efterträdare som Edvin Stålfelt. Vi hoppas även, att successionen i sa måtto upprätthålles, att hr Stålfelt liksom företrädaren jämväl i fortsätt-
ningen skänker S. A. F. och dess centralstyrelse allt av krafter, som finns över, sedan han fyllt den maktpåliggande uppgiften såsom souschef för huvudstadens folkskoleväsen.
Fortsättningsskolorna i Kristianstad.
Uttalande av folkskolinspektör Oskar Andersson,
Då de obligatoriska fortsättningsskolornas vara eller icke vara nu synes stå inför ett visst avgörande, har Svensk Läraretidnings korrespondent i Kristianstad vänt sig till stadens folkskolinspektör, fil. kand. Oskar Andersson, med begäran om ett uttalande rörande fortsättningsiskolespörsmålen. Uttalandet ar av sa mycket större intresse, som Kristianstads stad införde obligatoriska fortsättningsskolor redan på hösten 1920, vadan man alltså i denna stad har en nioårig erfarenhet att blicka tillbaka på.
Inspektör Andersson erinrade till en början om att undervisningen vid stadens fortsättningsskolor under de första åren förlades till kvällarna. Detta visade sig ur flera synpunkter vara mindre lämpligt. Man förlade därför sedermera all undervisning till dagen, och då borteleminerades genast en mängd svårigheter. Eleverna kommo inte längre uttröttade till skolan, arbetsresultatet blev bättre, disciplinen upprätthölls lättare, skolgången förbättrades, och en viss trivsel i arbetet kunde förmärkas. Sedan har det ar f or ar gått allt bättre och bättre, och i närvarande stund måste jag saga, yttrade inspektören, att jag ar mycket nöjd med det resultat, vartill vi kommit.
- Ar det alltså inga svårigheter att få eleverna till skolan ?
- Jag kan svara, att några svårigheter att tala om inte existera. Naturligtvis ar det en och annan, som ar upptagen av förvärvsarbete och som har svårt att punktligt infinna sig till undervisningen, men i regel ar skolgången mycket god, ja, nästan lika god som i folkskolan.
- Och den mångomtalade disciplinen ?
- Som jag redan tidigare antytt, sa ar disciplinen nu mycket bättre an under de första åren. Då förekommo verkligen några mycket allvarliga disciplinära förseelser, men numera hör man inte av något sådant. Lärarna i fortsättningsskolan ha också för mig med en mun förklarat, att upprätthållandet av disciplinen i fortsättningsskolan numera inte möter större svårigheter an i folkskolan.
- Hur ställa sig föräldrar och arbetsgivare till fortsättningsskolan ?
- Ja, här kommer man till ett spörsmål, som det ar ganska svårt att uttala sig i. Klagomålen från föräldrar och arbetsgivare mot fortsättningsskolan äro långt färre nu an förut. Den saken ar uppenbar. Likaså märker man
ingenting av de första årens hätskhet och aversion mot skolan. Men å andra sidan förefinnes här och var bland föräldrar en viss avoghet mot att deras
Folkskolinspektör Oskar Andersson.
barn skola gå ytterligare ett ar i skolan. Sedan undervisningen förlades till dagen, ha dock inga klagomål framkommit, och det vill synas, som om man nu inställt sig på det förhållandet, att fortsättningsskolan ar obligatorisk, och att barnen skola genomgå densamma, innan de på allvar kastas ut i kampen för tillvaron. Vidare vill jag framhålla, att eleverna i allmänhet deltaga i konfirmationsundervisningen samtidigt som de fullgöra sin fortsättnings-skolplikt. Härav följer, att de faktiskt äro upptagna större delen av dagen med studiearbete av olika slag. De kunna därför inte utföra något förvärvsarbete, och många föräldrar ha for mig uttalat sin glädje över, att barnen ha skolan att intressera sig for under det ar, de konfirmeras. Efter detta ar äro de fria från såväl konfirmationsundervisning som fortsättning^-skola, och de kunna då koncentrera sig på att söka vinna sysselsättning.
Vad arbetsgivarna beträffar sa ha de utan undantag ställt sig synnerligen lojala mot fortsättningsskolan, pch samarbetet mellan skolan och arbetsgivarna har alltid varit det bästa. I detta samband kan meddelas, att Fabriks-och Hantverksföreningen här i staden till och med sa intresserat sig för fortsättningsskolundervisningen, att man årligen anslagit medel till stipendier.
- Hur ställer sig inspektören till förslaget om slopandet av den obligatoriska fortsättningsskolan i distrikt med sjuårig folkskola?
- Jag vill icke vidare uttala mig om denna sak, an i vad det avser vår stad. Men här skulle slopandet av fortsättningsskolans obligatoriska karaktär innebära en påtaglig försämring. En frivillig fortsättningsskola skulle visserligen kunna upprättas med de kommunala myndigheternas stöd, men jag ar övertygad om, att många svårighe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
