Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 19
Pojkar i maskinverkstad.
Yrkesskolan eller verkstadsskolan, d. v. s. den manliga avdelningen inom Kiruna praktiska ungdomsskola, utgör resultatet av ett bland de allra första försök, som gjorts i*vårt land att i verkligheten lösa den sa aktuella frågan om yrkesundervisning. Sedan genom studier å ort och ställe av skolans första rektor Jolin Emil Björkman, dess dåvarande förste lärare, numera undervisningsrådet Vilhelm Berglund, samt framlidne disponenten Hjalmar Lundbohm kännedom inhämtats om yrkesundervisningen i Tyskland, Holland och vissa delar av Nordamerikas Förenta Stater, upprättades arbetsplanen för den tillämnade skolan. Närmast togs förebilden från Holland, men även från Amerika hämtades vissa uppslag. For övrigt organiserades skolan på det satt, man ansåg mest lämpligt med hänsyn till förhållandena i Kiruna. I enlighet härmed bestämdes redan från starten, att skolan skulle lämna utbildning i snickeri- och metallarbetaryrkena, vartill 1923 även kom utbildning i skrädderiyrket. Skolan vill alltså under en fyraårig kurs meddela sina lärjungar fullständig yrkesundervisning, såväl praktisk som teoretisk. För inträde fordras genomgången folkskolekurs. Under de första aren av sin tillvaro, då skolan ännu icke vuxit sig in i allmänhetens förtroende, något som det ringa antalet inträdesanmälningar bast vittna om, intogos samtliga anmälda. Höstterminen 1905, skolans första termin, utgjordes eleverna av 16 flickor och - 2 gossar. 1928 anmälde sig till inträde 113 gossar och 65 flickor! Då tyvärr på grund av utrymmesskäl m. m. endast omkring ett trettiotal gossar och lika många f lie-kor kunna beredas plats, ligger det i sakens natur, att en tämligen omsorgsfull sovring måste göras. Numera underkastas de inträdessökande prövning dels i
modersmålet och dels i räkning. Största möjliga hänsyn tages dessutom till de från folkskolan erhållna betygen i slöjd.
Emedan de gossar, som erhålla inträde i yrkesskolan, knappast kunna antas ha uppnått den utveckling, att de själva kunna välja sitt framtida yrke, får det första året utgöra ett slags provar, under vilket eleverna undervisas i såväl metall- som träslöjd, och varunder de få tillfälle visa, för vilket yrke de på grund av håg och fallenhet bäst lämpa sig. Vid andra skolårets början äga lärjungarna att i samråd med målsmän och lärare välja yrke, varefter de undervisas på tvenne avdelningar i yrkesarbetet och i det därmed nära förknippade ämnet fackritning.
Det har ansetts vara av största vikt, att undervisningen i yrkesarbete med-
delas av omsorgsfullt utbildade yrkes-män> och att lärjungarna redan från början få tillverka nyttiga, användbara föremål. Vid undervisningen i skolans verkstäder följes därför icke någon bestämd modéllserie. Läraren väljer dock givetvis alltid sådana arbeten för lärjungarna, att de i yrket förekommande övningarna progressivt ordnas och svårighetsgraden undan för undan Ökas. Några exempel på av elever vid skolan utförda arbeten må här anföras:
Snickeriarbeten:- Hyvelbänkar, vävstolar, möbler i betsad och bonad furu, ekmöbler, polerade björkmöbler, mahognymöbler m. m.
Metallarbeten: Olika slag av lampor, mejslar, svetsningsarbeten, såsom motorcylindrar, vevhus m. m., värmeelement, diverse delar till maskiner, verktyg, radioapparater m. m.
Skrädderiarbeten: Frack-, bonjour-, smoking- och andra kostymer, uniformer av olika slag, promenadpälsar, kavaj- och sportkostymer, damkappor, rökrockar m. m.
För de arbeten, lärjungarna utföra i verkstäderna, erhålla de fr. o. m. andra skolåret s. k. arbetspremier. Dessa utgå i andra klassen med 10 öre pr arbetstimme och höjas sedan termin efter termin för att slutligen under andra terminen i fjärde klassen utgå med 24 öre pr timme. Dessutom kunna eleverna erhålla anda upp till 50 % på nyssnämnda arbetspremier såsom extra premier, vilka belopp insättas å elevernas sparkasseböcker. Detta gäller, som sagt, eleverna fr. o. m. klass II. Men icke heller lärjungarna i första klassen bli alldeles lottlösa, i det att till dem, som visat skicklighet, flit och intresse, mindre extra premier utdelas.
Yrkesskolans elever åtnjuta vid sidan av sin yrkesutbildning även undervisning i sådana teoretiska ämnen, som framförallt kunna vara dem till nytta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
