Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 19
kaler, ett förhållande, som, om dessa seminarier skola bibehållas, inom en ej alltför avlägsen framtid torde komma att åsamka staten betydande utgifter för anskaffande av nya lokaler. Utskottet avser med dessa påpekanden att framhålla, att en blivande utredning rörande ytterligare inskränkningar i seminarieorganisationen synes hava särskilda skal att - utom det att frågorna om nedläggande av seminariet i Skara och begränsning av sseini-narieutbildningen i Norrland göras till föremål för förnyad prövning - jämväl beakta möjligheten av att genom indragning av seminarierna i Landskrona och Kalmar koncentrera seminarieorganisationen i södra Sverige till ett färre antal läroanstalter och därigenom nedbringa statens utgifter for ifrågavarande utbildningsverksamhet. Såväl seminariet i Skara som seminarierna i Landskrona och Kalmar äro avsedda för utbildning av kvinnliga lärare. Utskottet utgår naturligtvis från att, om nämnda seminarier skulle nedläggas, sådana anordningar träffas, att .den hittillsvarande proportionen mellan manliga och kvinnliga lärare upprätthålles. Givetvis förbiser utskottet icke, att även andra utvägar till beskärningar av seminarieorganisationen an de nu angivna kunna tänkas och visa sig lika framkomliga; härom får den blivande utredningen som utskottet förutsätter kommer att bliva sa grundlig och allsidig som möjligt, giva besked.
Av såväl skolöverstyrelsen som departementschefen har framhållits, hurusom spörsmålet om folkskoleseminariernas organisation och frågan om småskollärarutbildningens förstatligande äga ett mycket nära samband med varandra. Enligt utskottets mening ar det i hög grad angeläget, att den blivande utredningen rörande ytterligare inskränkningar med avseende å seminarierna för folkskollärarutbildningen sker under hänsynstagande till en eventuell statlig organisation av småskollärarutbildningen, sa att dessa båda frå- . gör icke behandlas och prövas var for sig utan såsom - vad de i själva verket äro - ett enda sammanhängande spörsmål om statens anordningar för utbildning av lärare för folkundervisningsväsendet. Härigenom torde det bliva möjligt att särskilt beträffande lokalfrågorna vinna den mest praktiska och for staten minst kostsamma lösningen av berörda organisationsfrågor.
Utskottet anser icke nödigt, att från riksdagens sida särskild framställning göres om föranstaltande av den utredning rörande ytterligare «seminarieinskränkningar, varom ovan talats. Utskottet utgår nämligen från att k. m: t skall även därförutan agna saken sin uppmärksamhet och vidtaga erforderliga åtgärder samt därvid beakta de här av utskottet framförda synpunkterna.
De av hrr Almkvist och Bengtsson i Norup väckta motionerna (I: 134 och II: 124) beträffande småskoleseminariernas förstatligande hava av riksdagen avslagits.
Däremot har riksdagen, i anledning av hr Hages motion i ärendet (II: 108) beslutat i skrivelse till k. m: t anhålla, att k. m: t må, om möjligt till 1930 års riksdag, framlägga förslag i frågan, huruvida och i vilken utsträckning staten l)ör övertaga de av landstingen och vissa städer upprätthållna småskoleseminarierna.
Pensionsärenden.
I anslutning till avlämnade propositioner, nr 131-133, har riksdagen medgivit,
att ^framlidne förre slöjdläraren vid Göteborgs* folkskolor, Rudolf Eugen Malmborgs änka Sofia Mathilda Malmborg, född Erikson, må, räknat från och med mars 1928, till-
erkännas pension enligt stadgandet i punkten 8 av övergångsbestämmelserna till kap. IV i gällande reglemente for statens pensionsanstalt (beräknat pensionsbelopp: 300 kr.);
att förra småskollärarinnan Ester Desideria Mellander må från och med den l januari 1929 under sin återstående livstid från statens pensionsanstalt erhålla en årlig pension å 928 kronor 12 öre att utgå enligt de beträffande pension åt småskollärare i övrigt gällande bestämmelserna i anstaltens reglemente; och
att förra lärarinnan vid Stockholms folkskolor Anna Fredrika Ljungberg må för erhållande av pension från statens pensionsanstalt räkna sig tillgodo två tredjedelar av den tid, hon före sin övergång till folkskolan tjänstgjort såsom ämneslärarinna med full tjänstgöring vid Palmgrenska samskolan i Stockholm.
Däremot har riksdagen avslagit dels k. m: ts proposition nr 116 angående tilläggspension och pensionsförhöjning åt i propositionen nämnda lärare och lärarinnor (Sv. Ltg nr 10), dels de väckta motionerna om pension åt skolföreståndarinnan Anna Sandström (I: 98 och II: 266) och f. småskollärarinnan Hildegard Charlotta Lindberg (II: 256).
Sparsamhet bland skolungdomen.
I anledning av k. m:ts proposition och de av hrr Björck m. fi. och hr Olsson i Mora m. fi. i ämnet väckta motionerna (1:71 och 255 samt 11:212 och 393) har riksdagen medgivit, att generalpost styrelsen för främjande av sparsamhet nia, intill ett belopp av 50,000 kronor, av postmedel till skolungdom i riket utdela mindre penningbelopp, insatta å motböcker med postsparbanken, dock högst två kronor å varje bok.
Statsutskottets yttrande i förevarande ärende var av följande lydelse:
Till k. m: ts förevarande proposition hava av departementschefen knutits vissa direktiv rörande de former, vari postsparbankens skol-sparkasserörelse enligt hans mening bör för framtiden bedrivas. Sålunda förutsattes bland annat att postsparbankens ifrågavarande verksamhet skulle »begränsas till områden, vilka ej kunna betraktas såsom egentligt verksamhetsområde för en ortssparbank, som genom positiva åtgärder ådagalagt intresse för ekolsparrörelsens främjande». I den mån ortsbanken utvidgar sin ifrågavarande verksamhet skulle postsparbanken få träda tillbaka för denna.
Utskottet måste för sin del finna olämpligt att genom dylika snava och mot postsparbanken ensidigt riktade direktiv kringskära en sa allmängagnande och beh j ärtans v ar d verksamhet som skolsparkasserörelsen. Det initiativ, som postsparbankens ledning’! detta avseende tagit, torde tvärtom vara förtjänt av all uppmuntran från statsmakternas sida. Utskottet kan ej heller finna, att poistsparbanks-ledningen frångått de allmänna riktlinjer, som vid sistlidne riksdag uppdroges for ifrågavarande verksamhet.
I likhet med motionärerna håller utskottet fore, att det bor ankomma på de lokala folkskolemyndigheterna att fritt välja det organ för sk olspa r verksamheten, som med hänsyn till ortsförhåallandena kan finnas mest ändamålsenligt.
Sexualundervisning.
I motion nr 102 i första kammaren hade fröken Hesselgren (fv) hemställt,
att riksdagen ville hos k. m: t begära, att k. m: t snarast möjligt ville vidtaga erforderliga åtgärder for att i av motionären påpekade punkter bringa till utförande en i 1921 års sakkunnigbetänkande ’föreslagen plan till undervisnings- och upplysningsverksamhet i sexuella frågor.
Efter hemställan av första kammarens första tillfälliga utskott har första kammaren avslagit motionen.
jCifforafur.
Experimentell intelligensundersökning. Av Rudolf Anderberg. Författarens förlag, Trälleborg. 68 sidor. Pris kr. 3: 26.
Sedan professor G. A. Jaederholm medelst sina grundläggande undersökningar över intelligensmätningarnas teori och praxis för c: a 15 ar sedan introducerade intelligensundersökningsmetoden i Sverige, ha experimentella intelligensundersökningar på flera håll kommit till användning speciellt i samband med överförandet av barn till hjälpklasser. Härvid har använts dels den av Jaederholm reviderade Binét-Simon-skalan, dels dr Alfhild Tamms översättning av Binét-Simons testskala och dels dr Alice Hellströms översättning av den i Amerika mycket använda Stanford-Binét-skalan. Även två s. k. grupptestskalor ha funnits att tillgå, nämligen kapten Hilding Algrens översättning av den testskala, som under världskriget användes inom den amerikanska armén, samt den s. k. Otis-ska-lan, som i vårt land använts i samband med dr C. A. Ljunggrens Skolhygieniska undersökningar.
I samband med seminarieövningar vid Lunds universitet utarbetades åren 1922-1923 under ledning av dåvarande docenten dr Eudolf Anderberg en specifikt svensk testskala. Denna har redan kommit till vidsträckt användning såväl vid rent vetenskapliga undersökningar som vid överföring av svagt begåvade barn till hjälpklasser. Alla, som haft tillfälle att stifta närmare bekantskap med denna testskala, ha enstämmigt vitsordat dess förtjänster, och den har varit mycket efterfrågad inom pedagogiska kretsar. Det har emellertid varit förenat med avsevärda ekonomiska uppoffringar att erhålla densamma, eftersom den ingått i två årgångar av Svenskt arkiv för psykologi och pedagogik. For att göra åtkomsten av testskalan lättare har folkskolinspektör Anderberg efterkommit från städernas folkskolinspektörsförbund vid dess möte i Norrköping 1928 framställd uppmaning att utgiva densamma mera separat. Till testskalan ar nu fogod en kortfattad orientering angående en del spörsmål, som stå i samband med intelli-gensundersökningarnas teori och praxis. Sålunda avhandlas här intelligensundersökningarnas innebörd och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
