Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474
SVENSK
Nr 23
På halvsekeldagea -fick -,r jubilaren röna många bevis på * den kärlek, tacksamhet och aktning, som gent emot honom vuxit fram av hans egna gärningar.
M. A. S.
Sveriges allmänna
Centralstyrelsevalet.
Då fröken Elin tundewall avsagt sig le-damotskapet i S. A. F:s centralstyrelse, ha vi iolkskollärårinnor nu en vakant plats att fylla i denna styrelse.
Det gäller då för oss att sluta upp kring ett namn, som har förutsättningar att samla röster. Vi föreslå till inval i >S. A. F:s centralstyrelse överlärare Hedvig Norgren, Malmö.
Genom sin stora organisationsförmåga, genom framstående pedagogiskt arbete och genom ett värdefullt och klokt föreningsarbete ar Hedvig Norgren enligt vår .mening självskriven som folkskollärarinnornas kandidat.
Gävle lokalavdelning av Sveriges folkskollärarinneförbund.
Sandvikens krets av Sveriges folkskollärarinneförbund.
Från kretsmötena.
Sollentunakretsen hade den 11 maj sitt ordinarie vårmöte i Turebergs skola.
Efter en del föreningsärenden höll förste folkskolinspektören i Stockholm dr Karl Nordlund ett med största intresse mottaget föredrag om »Läsundervisningen i folkskolan». Talaren uttalade sina sympatier för och delgav rad och rön angående den tysta läsningen, som stode mera i överensstämmelse med det praktiska livets krav an högläsning med eller utan innehållsbehandling, som dessutom innehölle flera irritationsmoment både för den läsande och åhörarna. Under därpå följande diskussion uttalades önskvärdheten av frihet för läraren att oberoende av schemat låta läsundervisningen tjäna kunskaps-inhämtandet i de andra ämnena men även nödvändigheten av att ej helt förbise högläsningens betydelse.
Vid kaffet föredrogs sång av fröken Lilly Höijer, Tureberg, och musik av hr Vilh. Bergström, Gillbo.
Hr Einar Forsell, Norrviken, höll därefter ett föredrag om »Studiebegåvningarnas tillvaratagande i folkskolan», vars uppgift bleve att genom metodiskt urval av olika begåvningar och en för hela skoltiden planlagd sammanhängande undervisning söka sörja för att var och en av dess alumner komme på sin rätta plats i livet.
Mötet var talrikt besökt och stämningen den bästa.
Strängnästraktens lärarförening höll sitt vårmöte i Fogdö den 21 maj. Efter morgongudstjänst i den vackra ålderdomliga kyrkan med predikan av kyrkoherde R; Stenbeck samlades de
talrika mötesdeltagarna Ti socknens kommunalruin och’hälsades välkomna av läraren på platsen E. Larsson, som särskilt uttalade sin glädje över att kyrkoherden och de flesta av skolrådets ledamöter bevistade inötet.
Första numret på programmet var ett föredrag av folkskollärare Ture Eriksson, Öllösa. Han redogjorde för en av’honom i 5: e, och 6: e klasserna använd arbetsmetod, varigenom han vunnit bättre restiltat. Föredraget kan betraktas såsom ptt led i frågan om ’effektiviteten i folkskolans arbete, vilken fråga varit föreinå/1 for behandling inom kretsen under en följd av sammanträden.
Det särskilt utmärkande för den ovannämnda metoden var, att läraren Anordnat skriftliga förhör i stället för muntliga i ämnena historia, naturkunnighet och geografi, vilka ämnen koncentrerats till skilda perioder under läsåret. Varannan .timme hade ägnats åt preparation och varannan åt skriftligt förhör. Vid preparationstimrnens början hade varje barn fått en lapp med maskinskrivna frågor över den läxa, som skulle beredas. Preparationen hade skett antingen genom lärarens berättande eller barnens läsning i boken. Sedan det som rörde första frågan blivit behandlat, hade lämnats en kort paus, varunder barnen fått tanka ut svaret och göra behövliga anteckningar i anteckningsböcker. Därefter hade fortsätts på liknande sätt, tills hela läxan blivit genomgången. Då hade barnen fått en liten stund till att tanka efter, om de antecknat allt, som behövdes till frågornas besvarande. Till hemarbete -hade sedan ålagts barnen att skriva ut svaren på en kladd och söka inlära dem. Under förhörstimmen hade barnen fått ha tillgängliga endast frågelappen och den arbetsbok, i vilken de skulle skriva svaren. Under denna timme hade de fått skriva svar på frågorna, sa många de hunnit med. Under tiden hade läraren haft omedelbar undervisning med 3: e och 4: e klasserna. Vid timmens slut hade läraren låtit insamla frågebladen och arbetsböckerna. Efter skolarbetets slut för dagen hade sa läraren haft att gå igenom skrivningarna och betygsätta dem. N’är ett visst avsnitt av kursen var genomgånget, hade repetition företagits. De frågor, som då framställts, hade barnen icke sett förut.
Prov på frågeblad och barnens skriftliga svar utlämnades till åhörarnas påseende.
.Som fördelar med denna metod framhöll tal. bi. a.: Läxläsningstiden hade kunnat nedbringas, men anda hade bättre resultat vunnits. S j älv verksamheten kommer till större användning, och man far med alla barnen i arbetet. Metoden har framkallat en livlig arbetslust, eom tagit sig uttryck i inbördes tävlan och livliga diskussioner under rasterna, vilket synbara intresse måste for en lärare vara enbart glädjande. Barnen få vänja sig att göra anteckningar. I B 2-skolor vinnes också den fördelen, att läraren under en skriftlig förhörstimme kan få tid över for den lägre avdelningens undervisning.
Bland svårigheterna med metoden framhöll tal. den, som var förenad med formuleringen av frågorna. Dessa .böra täcka hela läxan och få sålunda icke ha för litet omfång. De böra formuleras sa, att olika kunskapsgrader få göra sig gällande. Några frågor böra kunna besvaras av alla. En annan svårighet vore betygsättningen. Tal. hade begagnat en betygsskala från O till 3. Han hade fast sig endast vid innehållet men icke vid svarens formulering.
Såsom en avslutning betonade tal., att han icke velat beteckna sin metod såsom den basta möjliga. Det, som passade ,for den ena, passade inte for den andra. Huvudsaken’ vore, att var och en Väljer den metod, som för honom ar ägnad att fora arbetet fram-
åt sa lort och med sa stort utbyte som möjligt.
Efter en kafferast höll hr E. Larsson: ett föredrag om Vårfruberga kloster, till vars ruiner senare under dagen gjordes en utfärd.
Med anledning av kretsens 50-åriga tillvaro beslöts att under senare delen av hösten anordna ett möte med festlig prägel. Till att förbereda denna fest valdes en kommitté av 7 personer.
Under pauser i förhandlingarna ut- i fördes cellomusik av seminarieläraren V. Vikholm med ackompanjemang av lärarinnan fröken Agnes Pettersson, Helgarö. . . ,
Linköpings folkskollärarförening
höll sitt ord. vårmöte å skollovskolonien Kalvudden, Rimforsa, den 25 maj 1929. Vid ankomsten till mötesplatsen samlades deltagarna först kring kaffeborden, dukade under björkarna å terrassen vid sjön. i
Mötets huvudnummer var ett föredrag av folkskolinspektör K. E. Zachrisson om Linköpings folkskolors äldsta historia^ sådan den framgår ur gamla handlingar, som man nyligen funnit i en länge bortglömd kista, som tillhört Linköpings äldsta folkskolestyrelse. Föredraget var synnerligen rikt på intresserande uppgifter och detaljer från folkskolans utveckling. Med verklig vördnad stannade man inför minnet av en lärarpersonlighet, mamsell Svedilius, som under aren 1851-1865 skötte undervisningen av omkring 180 barn mot en lön av 200 riksdaler banco, med rätt för henne att, om hon sa ville, själv anställa och avlöna ett biträde. Då hon på grund av utslitna krafter tidigt måste avgå, gav folkskolestyrelsen henne de vackraste vitsord for hennes förmåga att fostra, att »locka» barnen till skolan och vinna föräldrarnas vänskap samt beklagade djupt, att de måste mista denna dugliga lärarinna, varjämte det beslöts, att hon skulle erhålla en gåva av 200 kr., som skulle insamlas genom en kollekt i domkyrkan.
Efter föredraget deklamerade fröken Ebba Bengtsson Oscar Stjärnes dikt Vårbrodd. Gemensam middag intogs efter mötet å Rimforsa gästgivaregård.
Södra Roslagskretsen höll sitt vårmöte i Skuru folkskola, Nacka, den 25 maj under talrik anslutning.
Efter unison sang hälsades mötesdeltagarna välkomna till Nacka av prosten Högman därstädes.
Folkskolinspektören Edvin Stålfelt, Stockholm, höll därefter ett med livligt intresse mottaget föredrag om kristendomsundervisningen i den, allmänna skolan. - ^
Överlärare Franke, Nacka, lämnade sa i korta drag en f ängslande skildring av Nacka socken, dess historia och utveckling intill vara dagar, därvid namn, förknippade med: gamla minnen, såsom Duvnäs, Ryssviken m. fi., nämndes. Inom socknen ligga åtskilliga större in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
