Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484
SVENSK .LÄRARETIDNING.
Nr 24
Sundsvalls nya folkskolehus, Höglundaskolan, invigt.
Under synnerligen solenna och värdiga former invigdes lördagen den 25 maj 1929 Höglundaskolan i Sundsvall. I högtidligheterna deltogo representanter for stadsfullmäktige, magistrat och övriga kommunala myndigheter i staden, stadsarkitekten, chefen för A.-B. Konstruktör i Gävle, lärarkåren m. fi. När folkskolans gossorkester under direktör A. J. Wistrands ledning lät invigningsmarschen, komponerad av ledaren, ljuda ut över Höglundaskolans stora vackra samlingssal, var denna i det närmaste fullsatt.
Efter unisont avsjungande av ps. 33 v. l framträdde folkskolestyrelsens ordförande stadsfogde Hj. Reimer s och höll ett kort hälsningstal. Tal. framhöll, att behovet av ett nytt folkskolehus länge förefunnits. Först nu efter 25 ar har planen realiserats. Tydligt ar att mycket arbete och mycken uppoffring från såväl kommunens som enskildas sida ligger som grund för tillkomsten av denna skola. Och med förhoppning om att Höglundaskolan skall komma att bidraga till höjandet av folkskoleundervisningen i vår stad, ville tal. å folkskolestyrelsens vägnar rikta ett hjärtligt välkommen till de närvarande.
Härefter lämnade överlärare Th. Sjöstrand en saklig och noggrann redogörelse for skolans tillkomst, vilken härmed återges i sammandrag.
I början av 1900-talet gjorde sig behovet av nya lärosalar vid Sundsvalls folkskola starkt kännbart, och redan 1904 fick en första kommitté av skolrådet i uppdrag att inkomma med utredning och förslag rörande nödvändiga nya skollokaler. Kommittén vitsordade, att ny folkskolebyggnad vore av nöden, skolrådet anhöll hos stadsfullmäktige om tomtupplåtelse for skolan, och innan platsen för densamma blivit fixerad, beslöt kyrko-
stämman att hos skolrådet göra hemställan om ritningar till en ny folkskolebyggnad, och hösten 1907 inlämnade den av skolrådet härför utsedda kommittén förslag till ny–folkskola, rymmande 20 lärosalar jämte övriga tidsenliga lokaler.
Efter en per jod av relativ overksamhet gjordes först 1911 något for frågans lösning, i det att stadsfullmäktige beviljade i budgeten for 1912 en summa av 1S,000 kronor att fonderas for bygget. Samma belopp utgick sedan varje ar t. o. m. 1920 med undantag av 1919. Ar 1921 beviljades däreanot 100,000 kronor. Kristiden och den därmed sammanhängande osäkerheten på det ekonomiska området, byggandet av ett nytt (gymnastikhus vid stadens folkskola och även annat gjorde, att frågan’ om den nya skolans tillblivelse ännu ej blev avgjord. Byggnadskommittéer framkommo med förslag, och 1922 hade man kommit sa långt, att folkskolestyrelsen godkänt stadsarkitekt Kalländers skissritningar och byggmästare Hultqvists därtill fogade kostnadsberäkningar, vilka slutade på en summa av i runt tal 780,000 kronor, och därefter överlämnat ärendet till stadsfullmäktige med begäran om uttalande och beslut.
Drätselkammaren föreslog dock, att man av sparsamhetsskäl borde reducera det föreslagna lärosalsantalet från 37 till 31 och i övrigt minska utrymmet. Ny kommitté tillsattes, nytt förslag framlades, och drätselkammaren beslöt 1923, att ritningar till byggnaden skulle anskaffas genom offentlig pristävlan. De prisbelönta förslagen visade sig dock till slut for dyra, och efter åtskilliga andra förslag och omarbetningar fattade stadsfullmäktige den 15 juni 1926 beslut att uppföra ett folkskolehus enligt arkitekt Kalländers förslag med 19 lärosalar jämte övriga lokaler och att till byggnadens utförande anslå 610,000 kronor och för inventarier 40,000 kronor. Byggnadskommitté tillsattes, och A.-B. Konstruktör i Gävle fick byggnadsarbetet om hand. Den 6 dec. 1928 avsynades skolhuset, och den 12 jan. i ar överflyttades 11 klasser till Höglundaskolan.
Efter denna historik sjöng lärarkårens kör en hymn, Världars Herre, författad för invigningen av folkskolläraren O. Gottvall och tonsatt av direktör A. Wistrand.
Högtidstalet hölls härefter av undervisningsrådet N. O. Bruce.
Undervisningsrådet framhöll, att både föräldrar, lärare och barn en dag som denna hade all anledning att känna glädje inför det nu fullbordade skolhusbygget i Sundsvall. Som statens representant ville tal. uttala ett varmt och innerligt tack till alla, som bidragit till byggnadens tillkomst och under de gångna åren offrat tid, intelligens och viljekraft. Men, yttrade tal., denna invigning for inte endast vara tankar tillbaka i tiden utan riktar dem även framåt mot denna byggnads framtid och kommande uppgifter. Tal. liknade själva skolhuset vid en gåva, som vandrar från hand till hand. I första hand har då samhället lämnat den till lärarna, som inom denna byggnad komma att lägga grunden till ett inre byggnadsarbete. Lärarens uppgift ar att bygga upp en rik och vacker föreställningsvärld och dana goda karaktärer. Läraren liknas kanske oftare vid såningsmannen, som sår ut den goda säden, stundom kanske undrande om skörden kommer. På den frågan utgör den nu fullbordade byggnaden ett jakande svar: samhället skulle ej ha underkastat sig alla uppoffringar, som krävts, om det ej väntat skörd. Gåvan stannar dock ej hos lärarna; den går vidare till barnen, detta ar kanske mer an något annat det största glädjeämnet i dag. Vår tid har kanske inte utan skäl blivit kallad barnets århundrade. Vi vilja hoppas, att släktet går framåt, självbevarelsedriften låter oss tro, att åt nya släkten alltid skall lämnas de gångnas kulturarv. Då äro föräldrarna i första hand de egentliga uppfostrarna, ty för-äldrakänslan ar ju den starkaste av samhällsbyggande krafter i världen. Skolan har dock som sin viktiga uppgift vid kulturarvets förmedlande att lära barnen att med glädje gå in. for den livsföring, som Goethe tecknar i orden: »Vad du ärvt av dina fäder, förvärva det, att du må besitta det!» Detta hus vilja vi alltså viga till en arbetets boning, där inte endast lärarna utan barnen först och sist skola arbeta.
Efter att ha berört en del pedagogiska frågor och arbetsskolans och folkskolans uppgifter som allmän barndomsskola slutade tal. med den förhoppningen, att alla de barn, som efter slutad skolgång vid denna skola stå redo att gå ut i livet, matte vara väl beredda för sina uppgifter som människor, medborgare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
