Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
522
SVENSK LÄKARETIDNING.
Nr 26
småsinnets prägel. Därför har han kunnat som få samarbeta med andra. Icke minst härutinnan ligger förklaringen till att, där Lidman arbetat, hans namn betecknat samling och lugn, sans och måtta.
Då Lidman nu, vid uppnådda 67 ar, lämnar sin tjänst vid Stockholms folkskolor, sker det med obrutna kropps-och själskrafter. Hans verksamhetslust och hans trohet mot folkskolan komma helt visst att leda till ännu månget val utfört värv for den ide, han tjänat, men det må vid detta tillfälle vara på sin plats att bringa honom ett ärligt tack for vad han under de egentliga tjänsteåren velat och verkat.
Folkskolinspektör Lidman har i samband med sin avgång från inspektörstjänsten varit föremål för hjärtliga hyllningar.
Stockholms folkskollärarkår uppvaktade L. på förmiddagen den 14 juni i hans hem genom en deputation, bestående av överlärarna Osvald Hydén och Leander Wallerius, fröknarna Gerda Nystedt och Ingegerd Palmer samt folkskollärare Kick. Örtendal och lärarinnan i huslig ekonomi fröken Margit Lars-Hökerberg.
Därvid framfördes lärarkårens tack till inspektör L. av hr Wallerius, som erinrade om L:s insatser för kåren både såsom kamrat och chef. ’Särskilt hyste kåren tacksamhet for den sant humana livssyn, som alltid präglat hans gärning.
Inom lärarkåren hade genom subskription sammanbragts en summa av kr. 2,400: -, vilken överlämnades till inspektör L. att disponeras för ändamål, som ligger honom särskilt om hjärtat men ’dock sa, att Lidmans namn bleve knutet därvid.
På aftonen den 14 juni hade anordnats middag å Skansens Nyloft för inspektör L. och den samtidigt avgående skolköksinspek-trisen fröken Gertrud Bergström. I middagen deltogo folkskoledirektionens ordförande, borgarrådet Oscar Larsson, och flera av direktionens övriga medlemmar, inspektörerna, direktionens personal på den kamerala avdelningen, överlärarna, f. d. överlärare och representanter för folkskollärarkåren. Under middagen tolkade borgarrådet Larsson vältaligt och varmt innebörden av den livsgärning, hr Lidman och fröken Bergström ägnat Stockholms folkskolor. Borgarrådet överlämnade senare till vardera av dem ett album, innehållande porträtt av -de personer, som utgjort de närmaste arbetskamraterna och medhjälparna vid tjänstens utövande.
Övriga talare vid festen voro förste folkskolinspektören dr Karl Nordlund, överläraren Cyrus Granér, dr Ernst Carli, överläraren Anders Branzell, fröken Ingegerd Palmer och f. slöjdinspektören Gustaf Bergh.
Skellefteå småskolesemina-riums sista examen.
Skellefteå småskoleseminarium avslutade den 14 juni läsåret med examen. Det ar i ar sista gången lärarinnor utbildats vid detta seminarium, och avslutningen blev för den skull högtidligare an vanligt. Efter de avgående elevernas sånguppvisning samt utdelandet av betyg och stipendier höll seminariets inspektör rektor Bexelius ett tal, i vilket han, i anledning av att seminariets verksamhet fr. o. m. detta ar ar slut, lämnade en historik över seminariets historia. Han yttrade bi. a.:
ÖDet har mången gång sagts, att Sveriges skolväsende står i stor tacksamhetsskuld till landets . prästerskap. Historien om detta seminariums tillkomst bekräftar detta uttalande.
På initiativ av dåvarande kyrkoherden i Skellefteå landeförsamling, dr S. Brandell, -anordnades åren 1876 och 1878 vid Kyrkobordets folkskola en 7 månaders kurs for utbildande av lärarinnor vid småskolor inom Skellefteå församling och sommaren 1877 en 2" månaders repetitionskurs för redan i tjänst varande lärarinnor. Vid kurserna, som leddes av folkskolläraren Anders [Lundberg, medverkade dr Brandell även personligen som lärare i kristendom. Undervisningen meddelades på förmiddagarna i folkskolans läroämnen gemensamt med folkskolans egna lärjungar och på eftermiddagarna gavs enskild undervisning åt de blivande lärarinnorna. Några undervisningsövningar förekommo icke.
Detta initiativ och det överallt kända behovet av bättre kvalificerade lärarkrafter vid småskolorna, uppkallade Västerbottens landsting till handling. Medel anslogos till en seminariekurs för Västerbottens län. Den första hölls i Skellefteå läsåret 1882-1883 å Stenbacka i Stämningsgården under ledning av folkskollärarinnan Ida Hedblad. Dylika seminariekurser anordnades sedan varje ar och ambulerade mellan Skellefteå, Nysätra, Lycksele, Nors j ö och Burträsk. Från och med 1892 blev seminariet stationerat i Skellefteå, där det hade sin bostad första aren i Lundbergska gården i Degerbyn och sedan i den s. k. fogdegården i samma by. Från h.-t. 1888 blev seminariet 2-årigt, och 1898 inrättades övningsskola, 2 folkskole-och 2 småskoleklasser. Förut hade man »lånat» barn från Brännans folkskola till undervisningsövningarna.
Under året 1906 hade den av landstinget uppförda seminariebyggnaden blivit färdig, och den togs i bruk på nyåret 1907. Den innehöll 3 lärosalar, kollegiesal och bostäder för 3 lärarinnor. I vaktmästarebostaden fanns dessutom ett rum för eleverna, det s. k. frukostrummet.
Då brist på småskollärarinnor började uppstå i länet, beslöt landstinget hösten 1917, att parallellklasser varje ar skulle tills vidare intagas vid seminariet i Skellefteå,
och då dessa icke kunde rymmas i den befintliga byggnaden, anslog landstinget hösten 1920 80,000 kr. för tillbyggnad av seminarielokalen. Den verkställdes under läsåret 1920-21 och de nytillkomna lokalerna togos i bruk h.-t. 1921.
Den nya utvecklingsperiod, som började med seminariets utvidgning ar 1918 och se-minariebyggnadens förstoring ar 1921 markerades ytterligare genom den nya stadgan för småskoleseminarierna av ar 1919. Enligt denna voro fordringarna för inträde vid seminariet som ock för avgångsexamen betydligt skärpta, varjämte stadgades att undervisning skulle meddelas i - hushållsgöromål. I det förut omnämnda frukostrummet inrättades med anledning härav ett skolkök. Anslag till skolbibliotek har sedan 1922 erhållits från såväl landstinget som från staten och ett biblioteks- och läsrum har varit inrett.
Körande själva verksamheten finnas många, som kunna vittna. Först och främst alla de, som vid detta seminarium fått sin utbildning. Jag ar viss om, att många lärarinnor i dessa bygder ha sina tankar här i dag och med tacksamhet erinra sig allt det oförtrutna arbete, som detta seminariums lärarpersonal nedlagt på deras utbildning. Om verksamheten här vittnar även sakkunskapen, om ock på indirekt sätt. I en berättelse till skolöverstyrelsen yttrar fdlkskolinspektör Almqvist: »Lärare och lärarinnor fullgöra nästan utan undantag med nit och intresse sitt ansvarsfulla kall. Lärarinnorna vid de många mindre folkskolorna inom inspektionsområdet äro förtjänta av ett särskilt erkännande för den stora energi de i allmänhet nedlägga i sin undervisning, vilken ofta måste meddelas i byar, där de yttre betingelserna för uppnåendet av goda resultat äro sa gott som inga.» Dessa lärarinnor torde vara de första, som i den berättigade glädjen och stoltheten över detta vackra erkännande vilja peka på det vackra föredöme, som de vid sin utbildningsanstalt haft i fråga om brinnande nit och intresse för sin uppgift samt i fråga om plikttrohet och sam-vetsgrannhet. Slutligen kanske jag vågar att i all anspråkslöshet åberopa mig sjah som vittne rörande den verksamhet, som här bedrivits. I 20 års tid har jag på något satt - som medlem av länsskolrådet, som censor vid avgångsexamina eller som inspektor - varit knuten till detta seminarium, och vad jag därvid sett och iakttagit har givit mig anledning att säga, vad jag nu i dag sagt. Också har jag haft glädjen att ar efter ar i mina berättelser till skolöverstyrelsen angående de avgångsexamina, vid- vilka jag tjänstgjort som censor, få vitsorda ej blott de goda resultaten av utbildningen utan ock den höga ståndpunkten hos seminariets ledare och lärarpersonal. Och den rapport, som jag nu kommer att a\låta med anledning av denna examen, den sista, blir i allo lik de föregående.
Prosten Fellström framförde härefter ett tack till rektor Bexelius.
Högtidligheterna avslutades därpå med bön och psalmsång;.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
