Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
540
SVENSK LÄRAKETIDNINQ.
Nr 27
förbättringar. Av lärjungarna utövad självstyrelse ar ganska strängt genomförd. Frivilligt arbete och eget ansvar äro de grundprinciper, på vilka denna styrelse vilar. Genom det familjära samlivet och det gemensamma arbetet skall samhörighetskänslan uppammas och socialt tänkande, kännande och handlande väckas och stärkas. Även for de vuxna finnes
möjlighet till vidare utbildning. Berlins aftongymnasium för efter 5 ar fram till universitetet. I detta gymnasium intagas ungdomar, som behärska folkskolans kurser och som fyllt 18 ar. Undervisningen äger rum under veckans fem första dagar mellan kl. 7-10 på kvällen. Tillströmningen ar mycket stor; av 1,000 anmälda kunna blott 120 tagas emot.
En »autodidaktförening» har under ar 1925 upprättat en realskola för vuxna. F. n. har denna 7 avdelningar med över 200 deltagare. Avgiften ar 6 Mark i månaden. Företaget understödes av staten och staden. Arbetarkurser anordnas för personer i åldern 18-25 ar. Kostnaderna bestridas av stat och kommun. Till en början anordnades kurserna som aftonundervisning, men den befanns mindre lämplig. Undervisningen har därför förlagts till morgontimmarna, sa att deltagarna en del av dagen kunna skota sina yrken. Delvis erhålla de arbete genom kursledningen.
Berlin hade redan före kriget ett på frivillig väg upprättat, väl
utvecklat fortsättningsskolväsende.
Man skilde vanligen mellan bildande skolor och fackskolor. Olika föreningar och köpmannakorporationer hade infört skoltvång för sina lärjungar. I Tiksförfattningen har bestämts, att obligatoriska fortsättningsskolor skola upprättas. Lagen om yrkesskolplikt av den 31 juli 1923 har dock blott befullmäktigat regeringscheferna att införa densamma. I Berlin infördes den ar 1926.
Den l maj 1927 undervisades i fortsättningsskolor 57,659 lärjungar i 30 skolor av 903 lärare, huvudsakligen yrkeslärare. Flickor, som ha sysselsättning i sina hem eller som äro anställda i familj, äro ännu ej tvungna att besöka de kvinnliga fortsättningsskolorna. Dessa skolor åsyfta att utbilda flickorna for det praktiska livet, till husmödrar och till biträden inom affärsvärlden och de praktiska yrkena. För flickor över 18 ar ha valfria kurser inrättats.
Det dröjde länge, innan
Särundervisning
anordnades for de efterblivna eller sin-nesdefekta barnen. Vanligtvis stannade barnen i normalskolorna, kunde ej hålla jämna steg med de andra lärjungarna, och vid 14 års ålder utexaminerades de från de lägsta eller på sin höjd mellersta klasserna. Endast för synnerligen efterblivna barn fanns en anstalt, förbunden med sinnessjukanstalten i Dall-
dorf. Numera intagas här blott de, som ej i sina hem kunna få lämplig uppfostran eller tillräcklig vård.
För närvarande finnas i Berlin 6 skolor for lomhörda med 38 klasser och 410 barn, 2. skolor1 f or synsvaga med 18 klasser och 267 barn samt 71 kurser för barn med fel på talorganen. I 49 hjälpskolor med 424 klasser erhöllo 6,812 efterblivna barn en för deras anlag avpassad undervisning. For svårhanterliga barn skola särskilda klasser inrättas, som dock skola stå i samband med normalskolorna.
Kostnaderna för ett barn i folkskolan, hjälpskolan, mellanskolan och den högre skolan uppgå till resp. 149:43; 330: 43; 266: 38 och 470: 33 Mark.
Lärarna i hjälpklasser na erhålla en särskild utbildning under en 2-årig kurs. Deltagarna i denna åhöra föreläsningar vid universitetet och erhålla dessutom en pedagogisk, metodisk och praktisk fackutbildning vid ett särskilt s. k. Heil-pädagogisches Ausbildungsseminar. För denna utbildning erhålla de tjänstledighet. For att vidare utbilda sig sluta de sig samman till studiecirklar och bilda inom dessa olika arbetslag allt efter oHka intressen.
För särskilt svaga barn finnes sedan ar 1904 i Charlottenburg
»skogsskolan» i Grunewald, i vilken barnen under sommaren undervisas i det fria eller i öppna hallar. Genom omväxling av vila och rörelse, genom vistelsen i frisk luft och genom närande föda påverkas barnens hälsotillstånd utomordentligt gynnsamt. Självkostnadspriset utgör för varje barn 0: 90 Mark pr dag, föräldrarna bidraga härtill med högst hälften. Ungefär 250 barn kunna här årligen mottagas. Även för de högre skolornas elever finnes sedan 1910 en liknande institution, i vilken omkring 300 lärjungar ur de 7 lägsta klasserna få undervisning. Sedan ar 1923 bedrives här läsningen hela året. Avgiften utgör, allt efter föräldrarnas ekonomiska förhållanden, från 150 till 480 Mark.
Ett stort antal skolor ha f or egen räkning inköpt lantställen i Berlins mer eller mindre omedelbara närhet, där "eleverna kunna vistas grupp- eller klassvis. Även Berlins stad har i natursköna trakter eller vid badorter anordnat feriehem. Det mest betydande ar det under senare tid tillkomna hemmet Zos-sen, där omkring 800 barn kunna emottagas.
Kroppsövningarna
tillmätas stor betydelse med hänsyn till hälsovården. Sedan ar 1920 ha 2 lektimmar och 3 gymnastiktimmar i veckan införts på schemat. Simsporten bedrives med iver. Under vintern beredas eleverna tillfälle att utöva skridsko-, skid-och kälksport. Vid de flesta högre skolor ha bildats avdelningar for roddsport. Över huvud taget har man i nyare tid allt mera tillgodosett fysisk fostran i skolorna.
Skolläkare
funnos redan långt fore kriget i Berlin, men deras verksamhet som sådana var blott en bisyssla. Numera anställas läkare för att uteslutande tjänstgöra vid skolorna. Varje läkare har till hjälp två »skolsköterskor». Före inskrivningen undersökas barnen, för att man skall kunna avgöra, om barnen ha tillräckliga krafter för skolarbetet. Ar 1927 erhöllo härvid av 22,620 barn 1,291 uppskov med sin inskrivning. For att mottaga dessa barn ha inrättats »Skolkindergar-ten», men dessas antal ar ej tillräckligt. Allmänna undersökningar äga vidare rum efter 2, 4 och 6 ar och slutligen fore utträdet ur skolan. Den sista undersökningen skall vara till hjälp vid de råd beträffande yrkesval, som eleverna erhålla. Sjukliga barn stå under ständig uppsikt av skolläkaren. Denne ger diet-och behandlingsföreskrifter och avgör, huruvida barnen skola befrias från gymnastikundervisningen eller hänvisas till sjukgymnastik. Vartannat ar undersökas barnens tänder, och skoltandkliniker ha upprättats for särskild tandvård. Kostnaderna för skolans hälsovård uppgingo under ar 1928 till 3% mill. Mark. Redan på 1880-talet uppstod inom lärarkåren en kraftig rörelse till förmån för en
fostran av barnens sinne for konst även i folkskolan, och denna rörelse har delvis lett till ganska genomgripande reformer inom skolväsendet. Utveckling av de bildande krafterna hos barnet, smakens odling, uppfostran till konstnärligt tänkande och kännande ar den moderna teckningsundervisningens syftemål. Teckning efter naturen ar det mål, vartill barnen skola ledas. På utflykter ar skissboken många barns oumbärliga ledsagare. För dem, som ha särskilt konstnärlig läggning, har man inrättat 6 frivilliga teckningsklasser, i vilka meddelas vidare utbildning i fri-handsteckning, målning, modellering, linearritning och textning. Kända konstnärer ha förenat sig med lärarna till »Föreningen för konstutställningar i skolorna». Konstnärerna ställa under en tid sina verk till förfogande, sa att de kunna sammanföras till utställningar i lämpliga skollokaler och där tagas i beskådande av föräldrar och barn. Härmed förbindas ofta övningar i ett riktigt betraktande av konstverken.
Musikundervisningen har också gatt framåt. Någon viss metod ar ej föreskriven, förutsatt att barnen uppfostras till att älska och förstå musik. Mindre orkestrar, bestående av fiol och blåsinstrument, hora ej mer till sällsyntheterna. Sång till ackompanjemang av luta ar mycket omtyckt, och skolfester och föräldraaftnar erhålla därigenom ofta en omväxlande, konstnärlig prägel. Grammofon och radio stå i undervisningens tjänst. Eleverna i Berlins högre skolor och folkskolor ha rikliga tillfällen att njuta av sang och musik. Konserter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
