Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
606
SVENSK LÄRARETTONINQ.
Nr 31
ningschefen i utrikesdepartementet Boheman och friherrinnan Rut Stjern-stedt.
Att intresset för dessa kurser ar synnerligen stort, kan man förstå av det förhållandet, att e: a 300 ansökningar om deltagande hade inkommit till kursledaren. 150 statsstipendiater hade antagits, och därutöver deltog ett tjugotal helt på egen bekostnad. Kursen började den l juli och avslutades den 20 juli.
Föreläsningarna ha omfattat fem huvudtema : l: o) Kommunalförvaltningen och dess historia; 2: o) Statsskicket och dess historia; 3: o) Riksdagsskicket ; 4: o) Statsförvaltningen; 5 : o) Undervisningen i medborgarkunskap och dess praktiska anordning. Därjämte ha spridda föreläsningar förekommit angående den svenska familjelagstiftningen, Nationernas förbund, viktigare statsangelägenheter o. s. v.
För det praktiska undervisningsarbetet har kursen haft en for tillfället sammansatt skolklass till förfogande. Ett stort antal timmar ha varit anslagna åt seminarieövningar, där varje kursdeltagare haft sig förelagd en särskild uppgift. Under dessa timmar har man tillämpat satsen »fråga och lära», och att man både frågat och lärt, kan undertecknad intyga.
Först som sist må med tillfredsställelse och tacksamhet erkännas det faktum, att möjligheten till kunskapstili-ägnelse och ernåendet av en vidgad blick för vårt samhällsskicks historia och nu gällande lagstiftning blivit i all önskvärd grad tillgodosedd genom de sakliga, på självständig uppfattning grundade och på ett utomordentligt sätt hållna föreläsningarna. Att alla föreläsarna personligen levt sig in i sina ämnen, har givit framställningen ett synnerligt varde; allt har därigenom konkretiserats och blivit levande.
Det ar enligt min uppfattning just den blick för samhällsutvecklingens historia i dess sammanhang från det, »som fornt var», till det nuvarande kultursamhället, som måste prägla undervisningen i medborgarkunskap. Nutidssamhället med dess institutioner och rättsordning bli därmed infogade i sin rätta ram, och en lärare i medborgarkunskap, som fått blicken öppnad for utvecklingen i samhällsbyggandet, <får därigenom förutsättningar för att på ett rätt sätt för barnen klargöra det moderna samhället med dess förmåner för och krav på den enskilde medborgaren. Med ett ord: skapa den rätta medborgarandan kos de unga. Lösslitas däremot de olika avsnitten ur sitt sammanhang, blir de ungas syn på stat och kommun ofta splittrad, fragmentarisk, skev. Den bristande synen för sammanhanget kan samlas i en felaktig helhetsuppfattning, som i sin ordning kan resultera i en medborgerlig åskådning, vilken står främmande för både
svensk rättsuppfattning och svensk rättsordning.
Det synes undertecknad, som om kursledaren vid planläggandet av kursen sökt och lyckats att få fram historiskt sammanhang och en klar utvecklingsgång i undervisningen. Alla föreläsningar ha följts med ett spant intresse. Kursledarens föreläsningar om det nuvarande statsmaskineriets »mysterier» intresserade särskilt. Då riksdagens arbetssätt var på dagordningen, förflyttades kursen till riksdagshuset. I andra kammarens plenisal åhörde vi en 3 timmars föreläsning härom med åtföljande visning av riksdagshuset. Hr Rydéns goda minne även för små detaljer och humoristiska situationer bakom den annars sa tätt slutna ridån framför den stora statsscenens kulisser gjorde det hela högst livfullt och intressant.
Ja, mycket kunde vara att omförmäla av intresse från kursens arbete, men, de som varit där, veta det. Och till de andra vill jag endast saga: kom, se, hör och lär I
Redan en av de första dagarna blevo de 170 kursdeltagarna inviterade till en angenäm välkomstfest i kursledarens hem på Lidingön. Där »bekantades» man både med det älskvärda värdfolket och med varandra under de mest otvungna former, och dagen efterlämnade det basta minne. (Bilden här ovan togs vid detta tillfälle.)
Under kursens förlopp företogs en mycket lyckad utflykt till Saltsjöbaden, där man i restaurangens festvåning samlades till gemensam middag - enkel visserligen men präglad av den mest kamratliga och kordiala stämning. Vidare företogo en del kursdeltagare flygturer över staden. En afton voro 140 av deltagarna på Rolfs revy, och vid kursens slut hade avskedsmiddagen arrangerats å hotell »Kronprinsen». Där erhöllo såväl kursledaren som hans närmaste medhjälpare, icke minst fru Rydén, som med ett levande intresse haft hand om »kursens expedition», en välförtjänt hyllning i tal och blommor, och kursdeltagarna tillbragte en utomordentligt angenäm afton.
Den formella avslutningen på lördagen föregicks av en stort lagd och oför-glömmelig föreläsning av kursledaren om »Medborgerlig fostran och bildning». Timmarna därefter voro deltagarna på vag åt alla håll till sina resp. hem- såväl mot Ystad som Haparanda och ännu längre norrut - och alla med samma mening i sina hjärtan: »En givande och lyckad kurs.»
Erik Espling.
S. A. JF:s jubileumsinsamling avser att åstadkomma en hjälpfond för behövande lärare och lärarinnor
Johan Nilsson 50 ar.
Överläraren vid Storkyrkoförsamlingens folkskola i Stockholm Johan Nilsson fyllde den 20 juli 50 ar.
N. ar född i Värmland och avlade folkskollärarexamen i Göteborg ar 1903. Efter att några ar ha tjänstgjort som lärare i Avesta anställdes N. ar 1908 vid Stockholms folkskolor, där han ar 1927 befordrades till överlärare.
Förutom sin tjänstgöring i folkskolan, som N. skott med synnerlig noggrannhet och omsorg, har han verkat såsom timlärare vid Stockholms stads högre folkskola för teknisk utbildning. Vid Philipsenska skolinrättningen har han varit lärare i slöjd under flera ar och har deltagit i nämnda skolas omorganisation till en praktisk överbyggnad på folkskolan.
Det av folkskolans ämnen, som N. mest intresserat sig för, har varit fysik. Detta intresse har tagit sig uttryck bi. a. däri, att han utarbetat fyra serier lärjungeförsök i fysik, en för vardera av klasserna V-VIII, jämte handledning för lärare och arbetsplaner för elever samt konstruerat materiell till dessa serier. Vid skolmöten och skoutställningar har han välvilligt demonstrerat dessa försöksserier med tillhörande materiell, och många äro de lärare, som vid besök i naturkunnig-hetssalen i Maria folkskola av N. fått goda råd angående undervisningen i fysik.
N. har städse försökt lägga skolarbetet sa, att barnen vid slutad skolgång skulle, förutom gedigna kunska^ per, ha ett ljust och glatt minne av sin skoltid. Såsom ledare för skolväsendet i en av Stockholms fattigaste och ur många synpunkter mest vanlottade församlingar har han rika tillfällen att arbeta vidare på denna väg. En av hans första åtgärder som överlärare var också att i sin skola inrätta en trevlig läsestuga, där barnen kunna samlas om eftermiddagarna i stället för att driva omkring på Gamla stan?s trånga och mörka gårdar och gränder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
