Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
618
SVENSK LÄKARETIDNINGL
Nr 31
SmåskoleseminaMeraa.
Efterprövning. Skolöverstyrelsen har hänvisat följande småskollärarinnor att vid nedannämnda småskoleseminarier undergå efterprövning till småskollärar-examen, nämligen Lilly Närman i Jönköping i ämnena modersmålet, matematik, teckning och kvinnlig slöjd, Alice Maria Emilia Bohlin i Linköping i ämne-na*kristendomskunskap, geografi, psykologi och pedagogik samt Jenny Johansson i Halmstad i ämnet modersmålet.
Seminariet i Västerås. Skolöverstyrelsen har medgivit, att under läsåret 1929-1930 allenast 2 ord. lärare må vara anställda vid Västmanlands läns landstings småskoleseminarium i Västerås.
De kommunala ungdomsskolorna.
Behörighet. K*, -m: t har förklarat läraren vid Karlstads stads folkskolor K. I. Asplund behörig att antagas till ordinarie lärare vid yrkesbestämd högre folkskola i anslutning till handelsundervisning samt läraren vid Södertälje stads folkskolor fil. lic. J. V. Lahne behörig att antagas till ordinarie lärare vid högre folkskola.
Uppehållande av tjänst. K. m:t har
medgivit, att två lärartjänster vid Säters högre folkskola och en lärartjänst vid Jämshögs högre folkskola må under läsåret 1929-1930 uppehållas med e. o. lärare.
Högre folkskolan i Falsterbo. K.
m:t har medgivit, att vid Falsterbo högre folkskola må under läsåret 1929 -1930 vara anställd endast en ordinarie lärare.
Fastställt rektorsförordnande. Sedan rektorn vid kommunala mellanskolan i Sölvesborg J. H. S. Norén i början av höstterminen 1928 blivit avsatt från sin befattning, förordnade styrelsen för nämnda läroanstalt ämneslärarinnan och biträdande föreståndarinnan vid läroanstalten Ebba Josefina Hansson att såsom vikarie uppehålla sagda befattning intill utgången av ar 1928.
Efter det skolans styrelse vid sammanträde den 14 november 1928 beslutit föreslå ämnesläraren vid skolan fil. onag. A. Bengtsson till erhållande av rektorsförordnande vid skolan for tiden den l januari 1929-30 juni 1933, förordnade skolöverstyrelsen genom beslut den 17 december 1928 »med hänsyn tagen till lämpligheten- därav, att den av skolans styrelse till rektor tidigare förordnade jämväl i fortsättning under innevarande läsår finge bestrida rektorsgorom.ale.n-» Ebba Josefina Hansson till rektor vid läroanstalten iför tiden ifrån och med den l januari till och med den 30 juni 1929.
Vid sammanträde den 25 januari 1929 beslöt därefter styrelsen för sagda läroanstalt föreslå bemälde Bengtsson till erhållande av rektorsförordnande vid skolan for tiden från
och med den I juli Ii9"29 till och med den ,30 juni 1933.
Enligt beslut den 28 ’februari 1929 ’förordnade överstyrelsen Ebba Josefina Hansson att fortfarande och tills vidare under tiden fr. o. m. den l juli 1929 t. o. m. den 30 juni 1930 eller den dag, efter vilken den kommunala mellanskolans ombildning till samreal-ekola komme att taga sin början, bestrida rektorsbefattningen vid skolan.
Häröver hade ordföranden i styrelsen for ifrågavarande läroanstalt disponenten Ragnar Lundberg med instämmande av ledamoten av läroanstaltens styrelse handlanden V. Abrahamson samt omkring 200 samhällsmedlemmar i Sölvesborg, anfört besvär under yrkande att k. m: t måtte, med ’upphävande av skolöverstyrelsens omförmälda beslut den 28 ife-bruari 1929, förordna Bengtsson att for den tid k. m: t täcktes bestämma, dock längst till den 30 juni 19i3<3, bestrida rektorsbefattningen vid läroanstalten.
K. m: t har den 12 juli 1929 lämnat besvären utan bifall.
Tillsatta tjänster. Till e. o. lärare vid kommunal mellanskola: i Göteborg fil. kand. K. Nylander, fil. måg. A. Rosen, fil. kand. M.. Wikander, ämneslärarinnan Lisa Ström, fil. måg. A. Nilsson, -fil. måg. Karin Alm, ’fil. måg. Inger Dahlberg, fil. måg. V. Nor-dal, fil. måg. Anna Anfelt, fil. mag. Elsa Karlberg, ifil. måg. Gustaf Gustafsson, fil. lic. P. Holm, fil. mag. S. Holmberg, fil. måg. Alfhild Johansson, fil. måg. Karin Benktan-der, fil. mag. Nanny Eydberg, fil. mag. A. Landin, fil. mag. G. Ingelgård, iil. måg. Astrid Hallbeck, fil. mag. J. Ekborg, och fil. mag. Torborg Welin; i Höör fil. kand. Kerstin Ny-blén; i Strömsnäsbruk iil. måg. E. J. Jönsson.
Till vik. lärare vid kommunal mellanskola: i Göteborg ämneslärarinnan Karin Fröberg.-
Dödsfall.
Carl Olsson.
Förre ’folkskolläraren Carl Olsson i KäUke-seds skola i Rådane har avlidit, 7>5 ar gammal. Han hade på morgonen varit ute på fälten och efter hemkomsten bytt om kläder for att fara in till staden, då han plötsligt föll samman, drabbad av hjärtslag. Döden var ögonblicklig.
Den sa hastigt bortgångne efterlämnar minnet av en dugande och plikttrogen lärare, som helt gick upp i sitt kall.
Maria Marin.
Den 22 juli avled i sitt hem i Äppelviken f. d. lärarinnan vid Kungsholms folkskola i Stockholm fröken Maria Carolina Ulrika Marin i en ålder av 08 ar.
Den bortgångna tog folkskollärariniieexa-men 1888 i Umeå, blev vikarierande lärarinna vid Stockholm folkskolor höstterminen 1888, e. o. lärarinna 1890 och ordinarie vid Kungsholms folkskola 1894. Hon avgick ur tjänsten med pension 1921. Närmast sörjes hon av en syster.
Augusta Andersson.
F. d. folkskollärarinnan Augusta Katarina Andersson avled den 17 juli i iStockholm i en ålder av 59 ar. Den bortgångna avlade folk-skollärarinneexamen i Umeå 1’8S6. Hon tjänstgjorde som e. o. lärarinna vid Katarina folkskola 1883-1884, var vikarierande lärarinna i Storkyrkoförsamlingen 1884-1885 och blev e. o. lärarinna i Katarina 1886 och ordinarie i tjänsten 1888 vid samma skola. 1924 avgick hon ur tjänsten med pension. Närmast sörjes hon av syskon och syskonbarn.
John Örtendal.
F. folkskolläraren John Örtendal avled den 20 juli i sitt hem i Sjömarken vid Borås i en ålder av 70 ar.
Den bortgångne avlade folkskollärarexamen 1885, innehade lärarplats dels i Järns församling i Dalsland, där-han samtidigt var organist och klockare, dels i Lysviks och sist i Gustaf Adolfs församling, bada i Värmland. Han avgick med pension 192Q. Närmast sörjande äro maka, barn och barnbarn.
jCifferafur.
Viktor Rydbergs ställning till religion, kristendom och kyrka. Av Einar Elg.
O, W. K. Gleerups förlag.
.
Viktor Kydbergs insats i vårt kulturliv har varit och ar alltjämt av det mest genomgripande slag, antingen det erkännes eller ej av nutidens Sverige, av framtidens blir det förvisso allmänt konstaterat. Att Viktor Rydberg var på samma gång kristen och kulturmänniska, en kristen kulturpersonlighet av stona mått, har helt visst varit av utomordentlig betydelse med hänsyn till det förlopp den nyare tidens andliga genombrott tagit bland vart folk. Att vart lands bildade befolkning under denna andliga brytningsperiod i det stora hela aldrig bröt med kristendom och kyrka, torde i mycket vara hans förtjänst. Ty den religion och kyrka, som i vår tid kan räkna en man av Rydbergs erkänt höga intellektuella och moraliska auktoritet som sin, måste trots allt ingiva aktning och respekt. Ja, mer an sa. Viktor Rydberg har i sällsynt grad blivit ett det svenska folkets moraliska samvete, en väckare och straffare men ock en förkunnare av höga ideal, en enastående folkuppfostrare i kristen anda och detta inte minst därför att han sa starkt kände det höga ansvar, som påvilar det offentliga ordets män, icke minst diktarna. Ty Svante Harpoleka-rens vackra aftonbön i »Vapensmeden» - Viktor Rydbergs sista större litterära verk - »Lägg, o Herre, på mina läppar ord, som kunna främja mandom, heder och godhet hos mitt folk och låta evighetsbilder hägra på dess väg mot målet bortom årtusenden» ar helt visst sprungen ur djupet av skaldens och tänkarens eget hjärta. - Rydberg hör till dem, som vidgat vår andliga horisont, öppnat utsikter mot eviga mal och lärt oss jordbundna människor att höja blicken upp från det förgängliga och tidsbestämda mot en aningsfullt blå himmel, som. även i natten har sina lysande stjärnor. Han har lärt oss, att det gives ett mål for .var dunkla vandring, »att tidens kval får sammanhang med evighetens tröst». Hans diktning har liksom idéernas klocka i dikten »Klockorna» en ton, som manar adla själar »sa allvarsdjupt och ömt att drömma skönt och verka för vad de skönast drömt och minner dem var kvällsstund vid solnedgångens brand om fjärran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
