Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
634
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 32
nirigar i alliftänhet ej kunna undvaras. Deii vanliga geografiska förberedelselit-teraturen omfattar helt visst ett flertal grundliga och om sakkännedom vittnande arbeten, vilka emellertid alltför ofta brustit i överskådlighet och ledig framställningsform för att lämpa sig såsom praktiska handledningar. Och beträffande mängden av »populära» skild-ringar, resebeskrivningar o. d. måste det. sägas, att de ur preparationssyn-punkt äro tveeggade svärd: det ofta eggande intresseväckande innehållet motsvaras mera sällan av en riktig och rättvis uppskattning av geografiska relationer och proportioner. Det föreliggande arbetet, som i stort sett kan anses förena sakkunskap och populär framställningsform, har ur denna synpunkt sin givna plats bland varje geografilärares preparationslitteratur.
Att olika -slag av handelsskolor komma att draga stor nytta av boken ar påtagligt, sa ock handelns -och industrins yrkesmän. Man lägger i detta sammanhang även märke till åtskilliga praktiska och merkantilt värdefulla enskildheter, t. ex. de färglagda planscherna med världshandelns förnämsta vete-, risgryns-, kaffe-, och tesortér m. m., vidare textens behandling av de viktigaste standardtyperna, efter vilka dylika varor säljas, och av den internationella handelns kvalitetsbestämningar för dessa olika typer. Men även en rad -special-utbildningsanstalter, såsom lantbruks-och skogsskolor, tekniska och andra yrkesskolor skola i boken lätt finna intressanta och vägledande upplysningar inom sina respektive verksamhetsfält. - Det ar slutligen ovedersägligt, att få -ting ligga s| centralt inom området för s. k. allmänbildning - detta begrepp må nu tagas i vidare eller trängre mening - som den ekonomiska geografien. Vi ha emellertid hittills icke haft någon handbok i ekonomisk geografi, som i -verklig mening nått den stora allmänheten. Ofta höras ju även klagomål över stora brister i allmänhetens ekonomiska vetande och omdöme, detta gäller icke minst sådana frågor som varifrån vara vanligaste konsumtionsvaror leda sitt ursprung, vara egna produktionsmöjligheter, vad vi ha att ge i utbyte för importen och vår ställning i världshushållningen i stort sett. Jag tvivlar icke på, att ett arbete, avsett att lämna upplysningar i frågor av denna art, bör vara upplagt efter docenten Jonassons linjer.
Författaren borde emellertid för att från pedagogiskt håll kunna påräkna ett odelat erkännande ägna framställningsformen ytterligare omsorg. En större omväxling och nyansering i ordvalet iskulle helt visst ännu mera fängsla intresset och skapa en intimare kontakt med läsaren. De anmärkningar, som kunna riktas mot författarens språkbehandling, .hänföra sig i främsta rummet till arbetets lämplighet för skolbruk och gälla därmed ett av den föreliggande skriftens huvudsyften. Att ett pionjärarbete som
detta frän geografiens gränsmarker mot varukännedom och nationalekonomi dessutom skall uppkalla önskningar om revision i viäsa detaljer ar mycket förklarligt. - Givetvis väga emellertid dylika anmärkningar lätt mot bokens dominerande förtjänst som banbrytande verk inom ett område, där ett sådant verk just nu var högeligen av behovet påkallat.
Harald Strandberg.
Nytt i bokhandeln.
Albert Bonniers förlag:
Människan av Fritz Kalm. Till svenska i bearbetning av Ivar Broman och iSture A. .Siwe. Haft. 12. Kr. 1: 60.
a ord.
Den nya läroverkstypen i Hälsingborg.
Herr Redaktör!
Först ber jag att få tacka for den välvilliga artikel, som ägnats Hälsingborgs Samläroverk med korrespondensmetod. Den utgör, särskilt tillsammans med det betydande intresse, som visats skolan från folkskollä-rarhåll - för de lärare, som startat företaget, det basta vittnesbördet, att åtminstone dess ide ar värd -att prövas. Vidare ger det nämnda mig anledning hoppas, att Ni benäget skall bereda plats för följande.
Såsom i Eder artikel göres gällande, innebär vår skola accepterande av fullständig bottenskola, 4-årig realskola och 3-årigt gymnasium. I vad man detta kan innebära en sinnesändring hos mina medarbetare, törs jag ej yttra mig om; någon opposition mot denna anordning, då jag framlade planerna för denna nya skola, förekom ej. Vad mig själv beträffar har jag aldrig^ varit fientlig mot dessa skolformer utan ansett dem fullt acceptabla. Däremot ställer jag mig kritisk till åtskilligt i den nya inre läroverksorganisationen. Särskilt medför studiet av de många främmande språken .en betydande misshushållning med lärjungarnas tid och krafter ; jag tror, att den saken kunde ordnats bättre, ,ävén om en rationell lösning ej kan vinnas utan genom införande av ett världsspråk. Om icke tillräckliga skäl för ett sådant därförutan funnes, borde det införas blott av pedagogiska skal.
I själva verket uppstodo planerna på en skola, enl. det av oss framförda systemet redan, då jag vid studiet av skolkommissionens förslag klart insåg landsbygdens rättmätiga krav på en annan skolorganisation men också svårigheten att tillgodose dem. I förhoppning att andra även skulle upptäcka denna eller ännu bättre utväg för ändamålet har jag låtit dessa planer vila och - - som jag tror - mogna. Emellertid kan den nya skolorganisationen ej sägas ha löst landsbygdens läroverksfråga, även om den medfört förbättring. De av 1927 års Skolsakkunniga utarbetade förslagen - enl. .riktlinjer anvisade i riksdagsskrivelse, föranledd av motioner av hrr Gust. Möller, P. Alb. Hansson m. fi., innebärande olika former av ekonomiskt stöd (skolhem, internatskola, kontanta studiebidrag m. m.) bli varken billiga eller tillräckliga. Därför ha mina medarbetare och jag ansett oss nu böra försöka denna nya väg. Av en annan anledning hade jag an tidigare sysslat med planer på en privat läroanstalt. Egna erfarenheter hade visat, hur svart det ar att inom de allm. läroverkens ram tillgodose individuella undervisningskrav men även hur mycket arbetsbesparing och tid, som kan vinnas med individuell privatundervisning. Skall denna nya skola bli till gagn
for fattiga och studiebégåvade från landsbygden, måste vi emellertid kunna rakna på förtroende och intresse från folkskollärarna, enkannerligen å sådana orter, för vilka de vanliga skolorna ej stå till buds. Vad som redan i den vägen visats måste glädja oss som ett gott omen.
I detta sammanhang vill jag härmed vända mig till de lärare, som hysa intresse för vår studiemetod och som till äventyrs kunna befinnas villiga att bli medarbetare i en planerad modifikation av väg I, med anmodan att sätta sig i förbindelse med undertecknad. Denna vag I, som ekonomiskt ställer sig avgjort mycket fördelaktigare an de andra, men å andra sidan för yngre elever, särskilt dem, som nyss lämnat folkskolan, ställer ganska stora krav på förmågan att vid studierna reda sig på egen hand, då de skulle åtnjuta vanlig skolundervisning under endast 6 veckor pr ar, för övrigt studera pr korrespondens. Kunde elevens studier i hemorten stödjas av lärare därstädes, vilket vore möjligt, om intresserade lärare ställde sig till förfogande, bor denna vag kunna bli till gagn ’for betydligt flera an eljest. Samarbetet mellan läraren i hemorten och skolan i Hälsingborg finge såväl pedagogiskt som ekonomiskt regleras från fall till fall.
Vi tillåta oss även att påpeka, att på framställning av ett betydligt antal lärare ha vi nu utarbetat särskild studieplan för folkskollärare, som önska taga studentexamen. Enl. denna börjar undervisningen den l sept. (pr korrespondens) och avser att i förening med korta kurser i Hälsingborg, förlagda sa att tjänstledighet ej erfordras, leda till studentexamen, i allmänhet efter två års studier.
Med utmärkt högaktning
Henning Fahlström,
iföreståndare för Hälsingborgs ’’Sam-läroverk med korrespondensmetod.
(Förfrågningar, som icke äro undertecknade med avsändaren* namn och a d rea*, lämna* utan avseende.)
Frågor rörande skolförhållanden "besvaras i brevlådan. Däremot kan red. icke åtaga sig att lämna svar i brev*
314. C. AV S-å. Nej. Kyrkostämman beslutar angående ’förflyttning till annan skola av ordinarie lärare.
Slö. J?-. L. 1) Nej,M mas te hava f em tjänsteår som ordinarie lärarinna, innan Ni kan uppflyttas i andra löngraden. Vikariat i småskolan räknas ej som tjänstetid för ålderstillägg. 2) Författningen säger intet därom, men Ni torde likväl kunna göra gällande anspråk på att utfå arvodet månadsvis eller åtminstone vid varje termins slut.
31<6. Rex. Ni kan inte samtidigt inneha förslagsrum till två ordinarie tjänster, d"å de äro i olika skoldistrikt. Återkalla fortast möjligt ansökningen till den ena tjänsten; nämligen den i fråga om vilken Ni har de minsta utsikterna vid valet.
317. Svensson. 1) Nej, i varje fall ar skolrådet ej skyldigt avfordra lärarna sådan förbindelse. 2) Förskottsrekvisitionen göres enligt ungefärlig beräkning.
318. Elof. 1) - 2) 7,02479 kr. för dag under pågående lästermin och därtill dyrtidstillägg och provisoriskt lönetillägg. 2) Åldersbetyg samt styrkt tjänsteförteckning med uppgifter även angående tjänstledigheter av annan orsak an sjukdom.
319. Tel. 1) Ja. ’2) Ej alltid. 3) Nej. Se folkskolestadgan § 18 moment 2, punkt c!
52*0. Hägg. 1) Ej ’föreskrivet. 2) Nej, icke om giltigt skal kan anföras. 3) Ja.
321. A. J-n. i) Ja. 2) Tillståndsbevis att, ehuru kvinna, söka befattningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
