Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
704
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 36
Fritt forum.
For att främja en fri och saklig diskussion i skolfrågor införas hår för denna avdelning lämpade inlägg av medarbetare utanför redaktionen.
Artiklarna skola vara undertecknade av vederbörande författare, och ansvaret för de uttalade meningarna bäres uteslutande av dessa. Inlägg, som
brista i koncentration och språklig reda eller som äro ägnade att skada skolan och kåren, införas icke.
Semesterresor och esperanto.
Många människor erkänna .gärna, att esperanto ar »en utmärkt ide», men hysa stort misstroende mot språkets användning för praktiska syften. Och detta ar (fullt begripligt. För de -flesta ar esperanto någonting helt nytt, ett experiment, som .befinner sig på ’begynnelsestadiet, och om vars praktiska värde man ännu ej kan fälla något säkert omdöme. Man medger, att tanken på ett internationellt hjälpspråk ar god men ställer sig avvaktande, till dess man kan anteckna ett påtagligt resultat, .som bestyrker, att språket kan användas for praktiska ändamål. Eller ännu bättre: användes för praktiska ändamål.
De billighetsresor till Estland, som under .denna sommar anordnats av Esperanto Turista Komisiono, ha lyckats sa utmärkt, att de förvisso utgöra ett s. k. påtagligt resultat ej blott för de över 200 deltagarna utan även for utomstående.
For mottagandet och vistelsen i Estland ha de estländska esperantisterna sörjt på det mest berömvärda sätt. Resorna ha varit sa ordnade, att deltagarna kunnat fara och återvända efter egen önskan, och sa gott som varje vecka har en större eller mindre grupp svenska semesterfirare stigit i land i Tallinn (Reval). Trots detta ha de estländska ledsagarna aldrig tröttnat utan städse ställt sig till de svenska gästernas ’förfogande. De ha på förhand beställt rum åt de resande - åt var och en enligt hans egna önskemål. De ha ’fort dem till de restauranger, som bäst motsvarat deras smak och kassa och ställt om att matsedlarna funnits i esperantoöversättning, i ett par fall lyckades man till och med skaffa esperantokunnig betjäning. Var och en, som rest någon smula, förstår utan vidare, vilken ifördel detta inneburit.
Vidare ha de tjänstgjort som ciceroner i den gamla minnesrika, sevärda staden, -val att märka ej som yrkesmän, vilka rabbla sin läxa och snegla efter drickspengarna, utan som gästvänliga värdar och goda kamrater. De ha anordnat utflykter och samkväm och gjort allt för att bereda svenskarna mesta möjliga trevnad och utbyte av vistelsen i deras stad och land.
Ett stort antal färddeltagare, som haft längre tid till förfogande, ha från Tallinn ställt kosan till andra orter i landet, framför allt till de utmärkta och mycket billiga badorterna. Och liksom man ordnat allt för vistelsen i Tallinn, har man arrangerat även dessa resor på basta och billigaste satt. Rum ha beställts i iförväg, å hotell eller privat, billigare eller dyrare efter vars och ens egen önskan. Vid ankomsten ha esperantister å respektive orter mott vid stationen och hjälpt .främlingarna tillrätta och sedan alltid setl till att vistelsen blivit sa trevlig som möjligt.
.Samtliga resedeltagare förklara enhälligt,
att de aldrig varit med om en mera angenäm och givande resa. Utbytet har blivit åtminstone dubbelt sa stort som vid en vanlig resa i främmande land, men samtidigt ha utgifterna minskats med några tiotal procent. Från första ögonblicket har var och en kant sig .fullt hemma bland dessa ledsagare, som snart blivit hans goda vänner. Dessa ha talat ett lör honom begripligt språk, och han själv har kunnat finna lämpliga uttryck för sina tankar - något som oftast -förblir en from önskan, då man söker samtala på ett främmande sprak. På sa sätt ha lärddeltagarna lärt kanna det estländska folket sa att saga inifrån och ha ej ’behövt nöja sig med blott de intryck av land och folk, som: den resandes kamera uppfångar ungefär lika bra som den resande själv.
De enda som beklagat sig äro de få icke-esperantister, som deltagit i resorna. De beklaga, att de icke lärde sig esperanto, innan de reste över.
Estländska icke-esperantister synas ha betydligt större förståelse for esperantos -betydelse an vad -fallet ar bland utomstående i Sverige. Måhända beror detta på, att de själva alltför val veta, vad det vill säga att nödgas använda flera sprak. I slutet av juni firade det stora estländska ungdomsförbundet YENY sin tioårsfest i Tallinn. >Stora grupper från kulturella ungdomsförbund i Sverige, Finland och Lettland samt enstaka deltagare från andra länder voro även närvarande. Programmet trycktes på estniska och esperanto, det senare till tjänst för de svenska esperantister, som då voro i Tallinn. Emellertid visade sig detta mycket förståndigt även ur annan synpunkt. ’Svenskar, letter och andra utlänningar begrepo givetvis ej ett ord av det estniska programmet, till och med for finnarna var det ganska främmande. Då tog man sig för att utdela esperantoprogram bland de ’främmande deltagarna, och det visade sig, att med dessa klarade de sig utmärkt på grund av de i esperanto förekommande redan internationella orden.
Hur förstående man .ställer sig för esperanto ibland icke-esperantister visas kanske .bast därav, att de dagliga tidningarna i Pärnu, Estlands största badort, under nästa sommar komma att anslå en sida ’for nyheter på esperanto.
Redan äro detaljerade överenskommelser gjorda om estländska billighetsresor i stor stil till (Stockholmsutställningen. Samtliga institutioner, med vilka man i och ’for ordnandet av dessa resor kommit i beröring, ha icke blott godtagit esperanto som medel för dessa resors genomförande utan även uttryckt stor glädje över möjligheten att använda det lättfattliga språket. Nästa var kommer att öppnas en särskild byrå i Tallinn just för dessa resor, och enda förbindelsespråket blir esperanto,, Estländska turistföreningen har gått i författning om att till alla sina medlemmar kringsända cirkulär om betydelsen av espe-
ranto, kurser och föredrag komma att anordnas.
Den förflutna sommarens resor och de överenskommelser, som träffats för kommande ar, innebära säkerligen ett stort steg mot förverkligandet av esperanto som turistspråk. Och intet hindrar, att man när som helst kan anordna liknande och lika givande resor till andra länder. Esperantister, som äro villiga att ställa sina tjänster till förfogande, finnas i tillräckligt stort antal i alla länder.
Om tillräckligt "många deltagare anmäla sig, komma estlandsresorna att upprepas nästa sommar. Med den stora ’framgång resorna under innevarande ar haft, ar det mycket troligt, att antalet deltagare kommer att bli dubbelt sa stort som det varit i ar.
Stellan EngJiolm.
Last och återgivet.
Riksdagen gav emellertid en vink
om det hall, åt vilket en eventuell utredning borde rikta särskild uppmärksamhet, skriver Aftonbladet under rubriken »Seminariernas rationalisering». Den påpekade, heter det vidare, att södra Sverige var rikligt försett med seminarier. I synnerhet borde möjligheten betänkas av en indragning av seminarierna i Landskrona och Kalmar också med hänsyn till att nuvarande bristfälliga lokaler därstädes inom snar framtid skulle åsamka staten betydande utgifter, om seminarierna bibehölles. Det finnes också allt skäl vidtaga en koncentration av seminarieverksamheten inom södra delen av landet. Mångfalden av seminarier har uppstått under tider, då kommunikationerna voro mindre utvecklade an nu. Men den hänsyn till företaget och kostnaden av längre resor, som fordom var ett motiv, har nu blivit en väsenlös skugga. Avstånden ha blivit mindre. Människorna känna sig inte bundna vid platsen och landskapet som förr. Den moderna tiden medger och fordrar en rationalisering också av <seminarieanläggningar-na.
Trots allt vad som säges om rationaliseringen vore det till lärarutbildningens ogagn, om hela södra Sverige skulle bli utan kvinnligt folkskoleseminarium. Man får väl också hoppas, att seminariekommittén skall komma till detta resultat.
Frågan om en f ramflyttning av sommarferierna har varit föremål för någ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
