Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
720
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 37
om nämnda yttrande utan vidare »svära på magisterns ord» i den formulering de här ha, men har han rätt, .skulle detta innebära, att ovan omtalade privatister, därest de erhållit denna »troligen bättre» undervisning, gent emot realskoleleverna visat ännu större överlägsenhet. Alltså ytterligare ett bevis för att det från folkskolan kommande elevmaterialet duger. I fråga om yrkandet, att elever som ha realskolexa-men som mål, skola sa långt ske 4kan hänvisas till för ändamålet upprättade skolor, får man naturligtvis ge lektorn rätt, även om man inte ar ense med honom om motiveringen och de föreslagna medlen.
Det synes mig som om ovan påpekade förhållanden och omständigheter ge ett gott stöd for antagandet, att folkskolan skall visa sig vuxen uppgiften att utgöra underlag för en fyrklassig realskola. De mindre uppmuntrande erfarenheter i fråga om proven till den fyraåriga, som man anser sig här och där ha gjort, t. ex. att vid senaste prövningen härstädes bland 14-15 sökande endast 6 kunnat godkännas, får man väl tills vidare anse bero på tillfälliga, olyckliga omständigheter. Bli resultaten i framtiden icke bättre, böra orsakerna naturligtvis klarläggas genom en grundlig och opartisk undersökning.
Till sist ber jag att få framhålla, att det här förebragta materialet på intet satt ar avsett att ens antyda och ej heller ger stöd för någon slags betygssättning av de olika lärarkårerna. För övrigt hänvisar jag den frågan till personer med högre kompetens. Däremot anser jag, att slutsatser angående elevmaterialet kunna dragas av vad här ovan framlagts.
Paul. Jahrén.
"Badet skulle bli betydelselöst".
Vid kyrkostämma med St. Skedvi församling den 25 augusti, berättar Falu Läns Tidning, förekom ett av organisten Viktor Andersson framställt förslag om anordnande av Skolbad i det under byggnad varande skolhuset i Kyrkbyn. Ärendet föranledde en timmes debatt.
Diskussionen inleddes av hr Andersson, som redogjorde för förslaget och framhöll, att Kyrkbyn genom sitt centrala läge måste vara lämpligaste platsen för en skolbadsanläggning, avsedd för alla socknens folkskolebarn. Genom att inreda badlokalen nu, medan skolhuset ar under byggnad, skulle kostnaden bli d-en minsta möjliga, i synnerhet som man -samtidigt för samma kostnad kunde få varmt och kallt vatten till skolköket. Behovet av Skolbad underströks, särskilt med tanke på de hem, där resurser för bad saknades.
Som opponent mot förslaget uppträdde kommunalnämndens ordförande, hr
Ernst Ericsson, Älvåsa, vilken ansåg, att behovet av bad icke behövde vara större nu an fordom, att badanläggningen -skulle innebära misstroende mot föräldrarnas förmåga att vårda >sina barn (!) och att kommunens kassa icke tålde vid den påfrestning, som utgifterna for anläggningen, 2,500 kr., skulle innebära. Utrymmet borde i stället användas till torkvind, enär det kunde befaras, att trappan till den övre, stora vinden skulle bli för knappt tilltagen. F. d. överlärare A. Lundkvist menade, att badet skulle bli betydelselöst, enär man kunde förmoda, att föräldrarna för att slippa skämmas för sina barn i förväg skulle företaga nödig rengöring !
Fabrikör Leander Ericsson betonade nyttan och behovet av bad, särskilt för skolbarnen som . ett led i uppfostran till hygien, vilket ämne han ansåg vara lika viktigt som övriga skolämnen.
Skolrådsledamoten Gustav Karlsson, Arkhyttan, ansåg att Stora Skedvi socken gott kunde ha rad med denna jämförelsevis ringa utgift, som i alla händelser skulle bli till stor nytta för barnen och tyckte det var märkligt, att kassorna i en hast blivit sa uttömda och att det icke ens skulle gå att uppbringa ett lån, under det man i vissa avseenden hade rad med utgifter, som icke vore absolut nödvändiga.
Efter framställd proposition begärdes votering, vilken begäran återtogs, sedan hr Ernst Ericsson betonat, att två tredjedels majoritet erfordrades för att beslutet icke skulle överklagas.
Stämman avslog det framställda förslaget !
Bistå kamraterna.
När föreningens medlemmar under de närmaste veckorna samlas till sina höstmöten, kommer helt visst den utsända frågan om en S. A. F: s jubileumsfond att omfattas med intresse och sympati. Säkerligen kommer också varje krets att efter bästa förmåga söka medverka till den vackra tankens realiserande. Angelägenheten av att få till stånd en fond med här avsett syfte torde stå klar för envar. Undertecknad, som haft tillfälle att personligen sammanträffa med eller mottaga brev från ett flertal arbetslösa lärare, skulle kunna anföra många exempel på, då en ekonomisk handräckning skulle betyda värdefull hjälp i en brydsam situation. Jag skall tillåta mig återgiva följande utdrag ur ett av dessa brev, som kommit mig tillhanda.
Undertecknad har avlagt folkskollärarexamen ar 1928, men :har tyvärr ännu icke erhållit anställning av någon art och under längre tid. Min ekonomiska ställning ar nu sådan, att erhåller jag inte en plats, ordinarie eller vikarie, sa vet jag ingen möjlighet att kunna förränta mina studieskulder denna i sommar. Ja/g ar kommen från ett fattigt jord-
brukarhem, som numera upplösts och dess bohag försålts. Alltså står jag utan tak över huvudet och måste därför hyra bostad i annan gard och leva på självhushåll och det kostar. Mitt lilla arv åtgår absolut for att kunna leva över denna sommar och kanske vinter. Nu har jag en skuld på 6,000 kronor. Dessa har jag lånat av den s. k. skolkassan efter 5 %. Räntan uppgår till alltså 300 kr. Sa tillkommer min livförsäkringspremie på 1114 kr. Utgifterna gå alltså till 414 kr. Varifrån skall jag ta dessa pengar. Över sommaren kan man nog alltid livnära sig med arbete hos bönderna men under vintrarna ar det stopp. Försök satta Er in i ens mörka tillvaro.
Nu har karen ifatt löneförhöjning. Jag gick in i mitt rum och sa litet karlatag det ar sa fällde jag tårar. Det kan man göra ibland. Detta gjorde jag, då jag hörde att kåren fått förhöjning.
Ja, det ar kanske bäst att avsluta. Vederbörande läser detta och tänker: »Nog måste detta vara mycket överdrivet etc. etc.» Men det ar alltid isvårt för en som har det bra ställt att satta sig in i en annans förhållanden. Det går icke. Jag säger, att det jag här skrivit, ar min situation den 15 juni ar 1929. Hav barmhärtighet och gör något antingen genom penningbidrag eller en platsanskaff-ning åt mig.
Brevet talar för sig självt. En organisation som Sveriges allmänna folkskollärarförening med sina bortåt 18,000 medlemmar får ej stå utan möjlighet till hjälpverksamhet. Må vid föreningens femtioårsfest jubileumsfonden kunna vittna om kårens samhörighet, offervilja och medkänsla för kamrater!
Gustav Storgård.
Svenskbybarnens undervisning.
Då några mera permanenta anordningar för undervisningen av barn i skolåldern inom Gammalsvenskbybor-nas förläggning i Jönköping svårligen kunna träffas under den nu pågående arbetsanställningen av koloniens medlemmar inom olika trakter av landet, har -skolöverstyrelsen i samråd med Gammalsvenskbykommitténs ordförande funnit det önskvärt, att en provisorisk skolundervisning anordnas med anlitande av de lärarkrafter inom förläggningen, som stå till buds. Överstyrelsen-har med anledning härav anmodat folk- j skolinspektören P. J. Thomée, Jönköping, dels att biträda chefen for Gam-malsvenskbybornas förläggning i Jönköping med anordningar för en dylik provisorisk undervisning, dels ock att tillhandagå koloniens lärare med råd och anvisningar rörande undervisningens planläggning och bedrivande.
Anmälan om ändrad adress för tidningens postbefordran skall ffö-ras å närmaste postanstalt, varifrån tidningen distribueras till abonnenten, och ej direkt till var expedition.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
