Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 39
SVENSK LÄRARTIDNING,
759
na bliva genom anstaltens egen platsförmedling utplanterade på landet eller i omgivningens mindre städer. Platserna bliva först inspekterade av anstaltsledaren. Arbetsgivaren blir ingående underrättad om den sinnesslöes egenart och de plikter, han måste åläggas därav. Eleven erhåller rum, kost och anslutning till arbetsgivarens familj. Arbetsgivaren ar skyldig att svara för att elevens kläder hållas hela och rena. På bekostnad av arbetsgivaren blir eleven inskriven i någon sjuk- och invalidförsäkring. I båda parternas intresse betraktas de fyra första veckorna som prövotid. Vid denna tids slut blir, mellan arbetsgivaren och anstalten, ett kontrakt på en tid av ett ar upprättat, vilket sedan kan förnyas ar från ar. Ortens präst, lärare eller annan lämplig person får i uppdrag att taga emot elevens avlöning och förvalta densamma, att hjälpa eleven vid inköp, att bistå honom med råd, att övervaka hans umgänge och att företräda honom gent emot arbetsgivaren. Eleven själv erhåller för bestridande av sina personliga små behov l-2 kr. pr vecka. Vid inträdande arbetslöshet eller vid ombyte av plats vänder eleven, där sa ar nödvändigt, tillbaka till anstalten och blir där, tills det ånyo kan anskaffas lämpligt arbete åt honom. På detta satt blir anstalten det hem, till vilket eleverna ofta och gärna återvända. De betrakta sig som barn i huset, deltaga i anstaltens festligheter och erhålla julklappar 3om de andra. På detta sätt har anstalten under de sista sju åren utbildat och anskaffat plats i det fria näringslivet åt ett dussintal elever pr ar. Detta förfarande har fört med sig att eleverna bli kvar på sina platser och att arbetsgivarna äro nöjda. Även de elever, som stamma från storstäderna, ha blivit trogna sitt en gång lärda yrke och ha ej visat någon lust att återvända till staden,
Jolin Wennerström.
Lärare vid statens -uppfostringsanstalt för einnesslöa gossar å Salbohed.
Skolradio.
Vi meddela här nedan programmet för skolradioutsändningarna under tiden den 25 sept.-3 okt.
Onsdagen 25 sept. kl. l-1,30: Gökens fortplantning (dr Paul Rosenius). Se programhäf-te nr 4.
Fredagen 21 sept. M. 2,45-3,10: Die na-turlichen Grundlagen der Eisenindustrie Deutschlanids vor und nach dem Weltkriege. B-<S tun de von Dr E. A. Meyer. Se programhäfte nr 6.
Onsdagen 2 okt. kl. l-1,30: Sveriges naturgeografiska områden I. Fjällområdet (professor Helge Nelson). Se programhäfte nr 4.
Torsdagen 3 okt. kl. l-1,40: Hur en huvudstadstidning kommer till. Besök med mikrofoner på ’redaktions-, tryckeri- och distri-
butionsavdelningarna hos en av
större tidningar. Referent: Sven Jerring.
Programhäftena for hösten äro ’följande:
Nr 4. Svensk litteratur, (historia, geografi, biologi m. m. med 53 illustrationer.
Nr 5. Danska och norska texter.
Nr 6. Engelska och tyska.
Häftena nr 4 och 6 utdelas gratis till skolorna vid rekvisition hos skolöverstyrelsen. Vid rekvisitionen skall uppgivas skolans naimn, postadress samt. antal exemplar, som önskas, vilket bor motsvara det antal elever, som beräknas komma att lyssna samtidigt. Häftet nr 5 betingar for skolor ett pris av 25 öre pr exemplar (portofritt) och rekvireras likaledes hos skolöverstyrelsen.
Prins Gustafs folkskola 100 ar.
Prins Gustafs folkskolas 100-årsjubi-leum firades den 14 sept. med en synnerligen anslående högtidlighet i Uppsala universitets aula i närvaro av sko-
PektoT Holger Bergwall.
lans styrelse, lärarkår och samtliga lärjungar.
Sedan »Sverige ar mitt allt på jorden» sjungits unisont, framträdde rektor Holger Bergwall och höll ett kort hälsningsanförande, vari han erinrade om stundens innebörd och uttalade sin glädje över, att denna högtid kunde firas i kretsen av den samlade styrelsen, samt en förhoppning, att skolan allt framgent matte få leva och verka och utvecklas.
Sedan en kor av flickor utfört ett par sånger, höll domprosten Lizell högtidstalet.
Den stora institution, yttrade domprosten bi. a., vars representanter nu äro samlade här i detta samhälles ’främsta högtidssal, Prins Gustafs skola med dess lärare och styrelse, ifirar i dag en minnenas högtid. FÖJT jämnt 100 ar sedan,, i september 1829 utfär^ dades det kungliga brev, som» ar att betrakta som var skolas stiftelseurkund. Det var undertecknat av den då åldrade konungen Karl XIV Johan, han som en gång som ung hjälte tagit -det i en brydsam situation stående fosterlandets oden i sin hand. De som hade tagit initiativet voro en rad av denna stads och detta läns ledande krafter. Den
första styrelsen utgjoTdes av landshövdingen Boibert von Kraemer, domprosten Joh. Thors-sander, borgmästaren A. Nenzén jämte fyra av magistraten och borgerskapet utsedda ledamöter. (Skolans ledande lärarkraft >var snart den framstående pedagogen Anders Oldberg och iden förste store välgöraren handlanden Olof Eorsslund. Satt namn (fick skolan redan vid sina stadgars igodkännande av den unge furste, som under namnet prins Gustaf snart blev hela den svenska nationens älsklingsge-stalt. Några veckor efter stadgarnas utfärdande begyntes i den nya skolan idet verk for kunskap och bildning, som sedan alltjämt fortgått i prins Gustafs skola.
Denna skolas grundande var ett for tiden mindre vanligt initiativ, och sådant ger alltid åt initiativets fortsatta bärare ett ökat ansvar. När 1842 den stora allmänna folkskoleorganisationen i vart land började genomföras, hade man (blott att anknyta till och s f öra vidare det, som här i Uppsala redan begyint. Det var detta, som länge, ända in i vara dagar gav organisationen här en viss säregen gestalt. Ett föremål for rik uppoffring och omsorg har denna skola alltid varit. Petta ’förpliktar och hjälper ose i vårt arbete. Domprosten gav här en överblick över de donationer och gåvor, som anda in i senare tider ägnats skolan. Ännu en tredje iakttagelse ar vidare ifrån de igångna 100 åren, hur det ideal, som skolan ställer sig, oavbrutet vidgas. Ganska begränsad ar ämneskretsen i de första stadgarna, och utveckling* en framträder särskilt starkt, då den jämföres med nuvarande läroplan. Ett ytterligare drag, som framträder vid1 en blick på skolans historia och ämneskretsens utveckling, ar den roll, som de praktiska ämnena alltifrån början spelat.
Efter några ord om plikten att icke svika det mål, som fädernas omsorg och intresse ställt lör oss, slöt domprosten sitt anförande med att uttala välsignelsen över skolan och dess arbete, välgörare, ledare, lärare och lärjungar.
Efter domprostens tal utförde skolans sånglärarinna ett par solonummer. Till sist sjöngs unisont en psalm, och därmed var högtidligheten till anda.
Linköpings stifts folkskolläraremöte 1930.
Bestyreisen for Linköpings stifts 14 :e allmänna folkskolläraremöte i Finspång 1930 hade sammanträde i Finspång den 15 september. BI. a. beslöts, att mötet skall hållas i slutet av juni eller början av juli och pågå i tre dagar. Bestyreisen tillsatte fyra särskilda utskott för mötets anordnande. De särskilda utskottens ordförande skola utgöra bestyreisens verkställande utskott. Programmet skall upptaga förutom föredrag och diskussioner i aktuella skolfrågor även eri utställning av tidsenlig undervisningsmateriel med demonstrationer.
Till bestridande av kostnaderna for mötets anordnande har landstinget anslagit 1,000 kr. Dessutom hyser besty-rélsen förhoppning om något bidrag från Risinge kommun.
S. A. F:s jubileumsinsamling avser att åstadkomma en hjälpfond för behövande lärare och lärarinnor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
