Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 40
SVENSK LÄRARETIDNING.
777
ställda hem att inträda. Det har redan visat sig, att de senare ej bli många; ej heller förefinnes någon större sannolikhet för att deras antal skall väsentligt ökas. Flera av de avlämnande lärarna i folkskolans sjätte klass hava nämligen meddelat, att ingalunda alla till den 4-åriga realskolan sökande och där intagna gossar varit de i begåvningshänseende bäst kvalificerade i klassen. Åtskilliga begåvade gossar ha av fattigdom hindrats från att fortsätta sina studier. Frågan om ökad lärjungetillströmning från stadens folkskolor till den 4-åriga realskolan ar sålunda i betydande grad en ekonomisk fråga. Ökad frekvens torde förutsätta ökat allmänt välstånd.
Även en annan hämmande faktor, som kan inverka på lärjungetillströmningen till de nya realskolorna, kan skönjas. Icke sa få av de gossar, som i den 6-åriga realskolan blevo kvarsittare en eller flera gånger, kunde vinna inträde endast genom att de begagnade sig av undervisningen i de privata förberedande skolorna, vilka kunde speciellt inrikta sig på förberedelse för inträdesprövningarna vid läroverket. Av allt att döma komma emellertid dessa skolor att med inträdet av folkskolan som bottenskola väsentligen minska både vad antal och lärjungefrekvens beträffar. En av de tre hittills förefintliga privatskolorna har redan indragits. De flesta föräldrar, även sådana till begåvade barn, torde komma att tveka inför att utsätta sina barn for de vidlyftigare inträdesprövningar, som privatskolornas elever få undergå i förhållande till barnen från folkskolan. Följden härav blir utan tvivel den, att flertalet av de barn, som annars skolat bevista privatskola, inskrivas i folkskolan. Tendenser härtill kunna redan nu klart urskiljas. Men folkskolan kan ju ingalunda som mål för sin undervisning enbart eller ens i nämnvärd grad uppställa ernåendet av ett glänsande resultat vid inträdesprövningarna till läroverket och kan sålunda icke på något särskilt satt taga hand om gossar, som trots ringa studiebegåvning ämna söka inträde i endera av realskolorna. Dylika barn torde hädanefter i stor utsträckning få stanna utanför skolor med teoretisk undervisning.
Av anförda skal anser folkskolestyrelsen det vara tvivelaktigt, huruvida någon parallellavdelning behöver inrättas i den 4-åriga realskolan vid härvarande läroverk.
6) Folkskolestyrelsen kan på grund av sin ringa erfarenhet av de nya realskoletyperna icke göra några uttalanden rörande ändring av organisationen i ena eller andra riktningen. Den vill i stället för Linköpings del uttala det önskemålet, att den nya läroverksorganisationen måtte få orubbad prövas under sa lang tidrymd, att de nackdelar, som medfölja övergångstiden och som kunna ge anledning till kritik, hinna
övervinnas samt att förblivande fördelar och eventuella olägenheter klart kunna framträda och bilda grund för behövliga ändringar i framtiden.
7) Stadens folkskolinspektör har under de tvenne vårterminerna, som förflutit sedan den nya skolorganisationens begynnande utbyggnad, i god tid fore inträdesprövningarna till läroverket genom skrivelser, som tillställts målsmännen för alla gossar i den egentliga folkskolan, redogjort for de olika realskoletyperna och fordringarna för att vinna inträde i någon av dem in. m. Allmänheten torde således kunna sagas hava erhållit tillräcklig kännedom om den nya skolorganisationen.
8) Nej.
Sven Klingas levnadsöde.
Postsparbankens propagandafilm an en gång.
For ett par ar sedan hade vi nöjet i denna tidning anmäla den genom var postsparbank bekostade och utförda filmatiseringen av den kända broschyren om sparsamhet: »Sven Klingas levnadsöde». Anmälaren hade genom egna iakttagelser konstaterat filmens effektivitet. Ett verkligt intresse for insättningar på sparbanken hade visat sig bland de mer an tusen barn, för vilka han visat densamma. Och från flera hem hade uttalanden av tacksamhet for denna undervisning kommit honom till del. Att det då väckta intresset för sparsamhet blivit varaktigt, framgår därav, att insättningarna i sparbanken i de skolor, det här ar fråga om, sedan dess stadigt stegrats.
Sedan den tiden ha emellertid ett par nya årsklasser kommit till, och det ansågs, att dessa borde få se filmen. Men när det blev känt, ville de barn, som förut sett den, också vara med. De fingo det, och det visade sig, att de åsågo förevisningen med minst lika stor spänning som första gången. Den lilla socialpedagogiska ofullkomlighet i berättelsen, som vi tilläto oss påpeka, ar nu rättad, sa att ej heller ur denna synpunkt finnes något att anmärka.
Vi vilja på det livligaste tillråda alla skolor, som ha tillgång till en filmapparat, att rekvirera denna utmärkta film från Svenska Skolmuseet. Det kostar ingenting. Inte ens frakten behöver man betala.
Medan vi äro inne på denna sida av sparsamhetspropaganda bland barnen skulle vi vilja tillråda upptagandet av ännu två filmer i samma syfte. Inte därför att vi tro att något bättre i denna väg kan åstadkommas. Denna film bör under alla förhållanden visas for alla barn. Men vi skulle önska jämte denna en film, som särskilt vänder sig till städernas och industriorternas ungdom, och en, som vänder sig till de bättre situerades barn. Dessa båda kategorier av barn äro i högre grad an tor-
parbarn utsatta för frestelser till slöseri.
Om en författare kunde finna en välbärgad pappa eller mamma, som inte låter sina barn få allt vad de peka på, sa borde den pappan och mamman och deras barn få stå modell till en film. Att finna modellen till föräldrar och barn av motsatt typ, föräldrar, som ge sina pojkar motorcyklar och andra lyxföremål, innan de äro, som man säger, torra bak öronen, ar sannerligen inte svårt. Månne icke den massa svindlerier, som nu håller på att göra vart folk sorgligt ryktbart, har sin grund i att de unga, innan de gjort ett ärligt dagsverke, tillåtas föra ett högt och dyrbart levnadssätt, emedan pappa betalar för dem!
Det behövs for dessa bägge kategorier av medborgare alldeles särskilt en kraftig sparsamhetspropaganda. Men den måste vara verklighetstrogen och svensk som Sven Klinga, inte konstlad och engelsk som »Pojkarna i fyran».
N. Hgr.
Internationell barnskydds-kongress.
Internationella barnskyddsförbundets årsmöte öppnades den 19 september på Läkarsällskapets lokal i Stockholm. Socialminister Lubeck och ecklesiastikminister Lindskog voro närvarande, likaså överståthållare Elmquist, stadsfullmäktiges ordförande hr Tengdahl, borgarrådet Oscar Larsson, statssekreterare Hammarskjöld, generaldirektör Huss m. fi. Mötet öppnades av statsrådet Lubeck, som efter att ha hälsat de närvarande välkomna bi. a. yttrade:
Omsorgen om barnen har i Sverige gamla anor. Kedan iför omkring 300 ar sedan genomförde vår ryktbare konung Gustaf II Adodf en särskillnad av vården av de unga och av de gamla, och hans dotter, drottning Kristina, gav sanktion åt en för dåtiden storstilad inrättning, Allmänna barnhuset, som allt sedan dess omhändertagit värnlösa barn och nu undergår en modernisering, som vi hopp-as i an högre grad iskall göra den skickad att tjäna barnens sak. Även vara läkare ha sedan gammalt, särskilt från Linnés tid, ägnat barnens vård särskild uppmärksamhet, vilket väsentligt medverkat till var mycket laga dödlighet bland .spädbarnen. Barnavård i inskränkt mening tillkom emellertid (först il902, då lagar utfärdades rörande såväl kontroll av fosterbarnen som ock fostran och tillrättaförande av vanartad ungdom. Femton ar senare, ar 19)17, erhöllo vi den betydelsefulla lagen om barn utom äktenskap, och slutstenen i vår lagliga omsorg om barnen lades sedermera genom 1924 ars lag om samhällets barnavård.
Vid sidan av den offentliga barnavården, vilken ar en obligatorisk angelägenhet for kommunerna, finnes en frivillig sådan av stor omfattning och betydelse. Det anses i Sverige, att en sådan barnavård ar mycket önskvärd, varför den på olika satt >f ram j as av staten och kommunerna.
Det jag nu sagt innebär icke, att vi skulle anse oss vara vid målet, och att vi alltså intet skulle ha att lära av andra länders barnavård. Nej, vi äro medvetna om att det ännu finnes åtskilliga brister i omsorgen om barnen. Sålunda disponera vi ännu icke till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
