Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 40
skola etc. inleddes av fröken Alma Larsson, Grangärde. Hon framhöll, att det vore rättvist, att sådana lärare, som genom skolans omorganisation blivit arbetslösa erhölle statlig ersättning, tills pensionsålder uppnåtts. Åt centralstyrelsen uppdrogs att vidtaga lämpliga åtgärder i syfte, att sådana lärare måtte erhålla ersättning vid förlorad plats. Vidare uppdrogs åt kretsstyrelsen att införskaffa uppgift om någon eller några lärare funnos inom kretsen, vilka av ovan angiven orsak förlorat sin anställning och därom meddela centralstyrelsen. Insamlingen till jubileumsfonden skulle handhavas av sockenombuden. Ansvarsfrihet beviljades centralstyrelsen och arvoden beviljades sekreterare och kassaförvaltare till samma belopp som innevarande ar.
Efter ett föredrag av dr C. G. Sundell, Grängesberg, om »Kampen mot tuberkulosen» avslutades första dagen med gemensam middag och samkväm å Stadshotellet.
Andra dagen fortsattes behandlingen av allmänna föreningens ärenden. Frågan om examensväsendet i folkskolan inleddes av folkskolinspektören K. V. Lundström, som bland annat framhöll önskvärdheten av att tydligare bestämmelser beträffande avgångsprövning i folkskolan erhölles an de nu gällande. Därigenom kunde mera likformighet i fråga om avgångsprövning vinnas inom skoldistrikten. -Skriftlig prövning borde fordras endast i modersmålet och räkning. Avgångsprövningen borde förläggas till annan tid an årsexamen och icke vara offentlig.
Diskussionen, som följde härpå, blev mycket livlig. De flesta talare voro för en ändring av folkskolestadgan i enlighet med inspektörsförbundets yrkande, men bibehållandet av nuvarande föreskrifter hade också sina förkämpar. Slutligen enades man om att besvara frågorna i centralstyrelsens utredning sålunda:
1. Ja! 2. a. Ja! ib. Ja! c. Ja! De skriftliga proven dock endast i modersmålet och räkning. 3. Avgångsprövningen ’bor göras sa litet rigorös som möjligt. Den lärjunge, som underkänts i de skriftliga proven, må godkännas, därest klassläraren medelst protokoll över föregående skrivningar under däsåret visar, att han kan godkännas. I övrigt må års-examen anordnas på sätt, som för varje skoldistrikt ar lämpligt. 4. Kretsen beslöt hemställa till centralstyrelsen att iårligen utarbeta s. k. standardprov, som offentliggöras i Svensk Läraretidning, ooh vilka prov kunna tjäna till ledning vid uppgörande av proven vid varje särskild skola.
Till kretsens ombud att gå resande lärare tillhanda etc. valdes G. Lindblom, Grängesberg, K. E. Sjögren, Grangärde, H. Gillen, Ludvika, H. W. Morell, Sörvik, H. Ganell, Backbyn, Smedjebacken, O. Enbäck, Smedjebacken, Lilly Jonsson, Söderbärke, och Lilly Andersson, Malingsbo.
Kretsens räkenskaper godkändes och beviljades räkenskapsföraren och styrelsen full och tacksam ansvarsfrihet.
Kretsens styrelse omvaldes.
Kristinehamnskretsen höll den 21 sept. sitt ordinarie höstsammanträde å K. F. U. M:s lokal under ordförandeskap av folkskolinspektör G. Stagnér, Samtliga ärenden avverkades i samförståndets tecken. De av centralstyrelsen utsända frågorna gåvo anledning till livlig diskussion, särskilt angående bästa formuleringen av kretsens önskemål i berörda hänseende. Man enade sig om de förslag, som framställdes av fröken R. Axelsson och inspektör Stagnér. För nästa kretsmöte beslöts kalla talare och inbjuda övriga »syskonkretsar» i grannskapet.
Mellersta Östergötlands lärarförening hade årsmöte i Borensberg den 11 sept. Folkskoliuspektören G. E. Aldén i Linköping höll därvid föredrag om »Kristendomsundervisningen i folkskolan».
Tal. lämnade en sammanfattande framställning av såväl bestämmelserna rörande kristendomsundervisningen i 1919 ars undervisningsplan som de svårigheter ooh framgångar, dessa bestämmelser haft under de nio ar, de blivit tillämpade. Beträffande undervisningen i biblisk historia ifrågasatte föredragshållaren, om det inte vore lämpligast att låta barnen läsa Jesu liknelser i samband med evangeliernas historiska moment. For övrigt framhölls att ämnets kritiska område var den påbjudna sammanfattningen av den kristna tros- och livsåskådningen. De utomordentligt värdefulla bestämmelserna om »att bibelns egen framställning skall utgöra omedelbar grundval för kristendomsundervisningen», voro i fara att förfuskas därigenom, att kravet på en auktoriserad lärobok på vissa hall göres gällande. Antingen denna lärobok blir Luthers lilla katekes eller någon annan, ha vi dock härvid en tvångströja för kris-tendomsundervisningen, en tvångströja, som ej alltid kan vara till gagn for ämnet och som f. ö. strider mot nya undervisningsplanens andemening.
Om alltså de krav, som resas beträffande omgestaltningen av folkskolans kristendomsundervisning ofta varken i religiöst eller pedagogiskt avseende, äro välgrundade, :få vi dock ej påstå, att förhållandena mu äro fullt lyckliga. Det rader verkligen en viss löslighet i ämnets planläggning ute i våra skolor. Ett flertal läroböcker av olika komposition ha kommit ut och erhållit tillstånd att användas. Ett skoldistrikt använder en viss typ av lärobok, ett annat distrikt använder en annan, medan i det tredje skoldistriktet ingen lärobok alls förekommer. Det råder verkligen en Babels förbistring.
Vägen ur denna vore utan tvivel att i stället d:ör lärobok erhålla en bibelteoctbok. Därigenom skulle barnen möta bibelordet självt och varken lärare eller barn skulle bli bundna a, v någon viss läroboks formulering. Men genom att ett visst auktoriserat urval av bibelord inginge i boken, vunnes fasta konturer och en lämplig enhetlighet i kristendomsunde nvisningen över hela landet.
Under den överläggning, som följde på föredraget, framlade kantor Håkanson i Vreta Kloster förslag om att lärarföreningen skulle hos centralstyrelsen väcka motion om att denna skulle vidtaga åtgärder i syfte att få en dylik textbok. Detta förslag rönte livligt bifall, och mötet beslutade i enlighet därmed.
Motionen, som med anledning av detta beslut insändes till centralstyrel-
sen for S. A. F., har erhållit följande lydelse:
Mellersta Östergötlands lärarförening anhåller härmed hos centralstyrelsen göra hemställan om att denna matte vidtaga åtgärder i syfte att det for kristendomsundervisningen i folkskolan erhölles en bibeltextbok. Denna textbok skuille lämpligen kunna tjäna ämnets samtliga grenar - med undantag givetvis for kyrkohistorien - samt bli auktoriserad av vederbörande myndighet och gälla for hela ilandet.
Denna vår framställning vilja vi motivera med att undervisningsplanens anvisningar om »att bibelns egen framställning skall utgöra omedelbar grundval för kristendomsundervis-ningen» ar i fara att förlora i auktoritet genom det allt starkare ropet från vissa läger om att en lärobok i ämnet ovillkorligen skall användas, och att som sådan Luthers lilla katekes fortfarande torde vara lämplig. Den frihet, som nuvarande undervisningsplan lämnaj läraren beträffande valet av bibeltexter vid ’undervisningen, ar iför visso värdefull för den i ämnet särskilt initierade läraren men kan for andra ge upphov till osäkerhet och en viss kontairlöshet i ämnets planläggning, som inte ar till gagn för detsamma. Genom en textbok av den art, som ovan skisserats, skulle inte läraren bli bunden av någon viss läroboks formulering, men skulle dock enhetlighet och fasta konturer vinnas för folkskolans kristendomsundervisning.
folkskoleseminapiepna.
Efterprövning. Folkskolläraren E. A. G. Lindberg har hänvisats att vid f olk-skoleseminariet i Luleå undergå efter-prövning till folkskollärarexamen i ämnena geografi, ekonomilära och gymnastik med lek och idrott samt i den uti ämnet musik ingående ämnesgrenen sang samt folkskollärarinnan Elsa Karolina Larson att vid folkskoleseminariet i Skara undergå efterprövning till folkskollärarexamen i ämnena kristendomskunskap, psykologi och pedagogik samt i teckning.
Tjänstledighet. Rektorn vid folkskoleseminariet i Göteborg K. A. Westling har beviljats tjänstledighet på grund av sjukdom fr. o. m. den 19 september tills vidare under höstterminen 1929. Som vikarierande rektor under samma tid ar förordnad lektorn vid nämnda seminarium Sven Swedberg.
Småskoleseminarieraa.
Seminariet i Haparanda. K. m:t
har anvisat dels högst 3,000 kr. för anordnande försöksvis under vårterminen 1930 av en preparandkurs vid små-skolesemiöariet i Haparanda, dels ock högst 3,000 kr. för beredande av stipendier, vart och ett å i medeltal 150 kr., åt högst 20 deltagare i kursen, med ratt för lärarkollegiet vid seminariet att för envar av eleverna vidtaga den jämkning beträffande stipendiets storlek, vartill kollegiet må finna omständigheterna föranleda. Tillika har k. m: t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
