Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 42
SVENSK LÄRARETIDNING.
823
synes sådan fordran böra betraktas -som ganska rimlig. Enligt de grundsatser, som genomgå 1919 ars undervisningsplan, skall kristendomsundervisningen ej bygga på abstrakta begrepp, utan anknyta sig till barnens egen föreställningsvärld och erfarenhet. Hur detta skall ske utan att använda det sprak, som barnen höra i hemmen, ar svart att förstå. Redan de uttalanden, som gjorts i den riktningen, att man borde uppskjuta kristendomsundervisningen till andra året i småskolan eller till folkskolan, visar, att man vill offra något for att tillgodose kravet, att barnen skola förstå innehållet, icke själlöst inlära orden. De religiösa och moraliska intryck som barnen i hemmen ha mottagit, bor skolan taga vara på. Enligt nyssnämnda lärares erfarenhet var det ibland de religiöst lagda föräldrarna en önskan att åtminstone den första kristendomsundervisningen skulle meddelas på finska.
Det framhölls även behovet av att barnen få lära sig att behandla finska språket i skrift sa pass mycket, att de sedermera kunna skriva ett begripligt brev hem till far och mor. Nu händer det, att de gamla få anlita tolk för att förstå sina egna barns brev. Sa mycken kännedom böra de unga dessutom få i finska språkets ortografi, att de kunna hjälpligt stava hembygdens ortnamn.
Å andra sidan framhölls av flera talare, att det icke vore vare sig behövligt eller klokt att begära några ändringar i nu gällande författningar eller undervisningsplaner. Det ar i många fall svart att avgöra, vilket sprak som skall anses vara barnens modersmål. Någon allmän önskan i den riktning pe-titionärerna föreslagit, torde icke förefinnas. Däremot uttryckes ofta önskan, att barnen skola lära sig att använda svenska språket sa bra som möjligt. Med förbättrade kommunikationer och livligare samfärdsel blir behovet därav sa mycket större. Att det i vissa fall uppstode svårigheter, därigenom att föräldrar och barn i sina brev använde skilda sprak, kan vara sant. Men detta gäller endast den äldsta generationen och ar således av övergående art.
Den undervisning i finska språkets läsning och skrivning, som här åsyftas, skulle stöta på svårigheter av praktisk art, då icke ens de lärare, som äro bördiga från Tornedalen, torde anse sig kompetenta att undervisa i finska språkets läsning och skrivning. Tornedals-finskan saknar som bekant litteratur, och högfinskan, som alltså skulle användas vid läsning, innehåller mycket som för Tornedalsdialekten ar främmande. Det ansågs tvivelaktigt, om den tid som avsetts för finskan vore tillräcklig för att vinna något resultat. Att då gå in för upptagande av detta ämne på schemat kunde medföra krav på utökning av tiden - en ökning som icke vore genomförbar eller önskvärd.
Om således meningarna i många avseenden ginge isar, rådde dock i det hela taget enighet beträffande vissa principfrågor. Det underströks av bi. a. statens inspektör, att enskilda lärares ratt att ingå till skolöverstyrelsen eller annan myndighet med framställningar och önskemål, vilka icke binda den övriga lärarkårens handlingsfrihet, måste anses obestridd.
Att finskan får användas som h j alp-språk för att klargöra för barnen uttryck, som de i annat fall icke skulle förstå, torde utan vidare få anses till-låtet. Att i författningarna inrycka bestämmelse härom ansåg inspektören meningslöst, då en sådan rätt måste anses innefattad i kravet på åskådlighet i undervisningen.
Att den lärare eller lärarinna, som skall leda barnen under de första skolåren, bör vara väl förtrogen med finska språket ansågs självklart; detta med hänsyn till såväl själva undervisningen som samarbetet mellan föräldrar och lärare.
Mötet beslöt enhälligt att i den föreliggande frågan icke göra något uttalande.
H. N-n.
Tecknings- och geografikursen i Strängnäs.
Bland det stora antal kurser i olika ämnen, som i sommar hållits i vårt land, ar även den fortbildningskurs i teckning, geografi- och hembygdskunskap, som varit anordnad i Strängnäs under tiden 29 juli-10 augusti.
Kursen räknade ett 25-tal deltagare, vilka med livligt intresse tillgodogjorde sig de lärdomar, som av sakkunniga lärare meddelades.
Anordnare av och lärare vid kursen ha varit teckningsläraren B. Berg och lektorn E. Teiling, båda kända av Sveriges lärarkår från flera föregående kurser samt genom läroböcker för folkskolan.
De olika momenten i undervisningen voro: Teckningsmetodik med typteckning samt perspektivlära. Hembygdslära innefattande en översikt av Sveriges geografiska utveckling, geografisk metodik och schemateckning, kartläsning och exkursioner.
Exkursioner företogos till många platser i den på historiska och geografiska minnen rika mälartrakten.
Det ar att hoppas, att lektor Teiling och teckningslärare Berg vid kommande kurser få tillfälle att ge ännu många av Sveriges lärarinnor och lärare en fördjupad fond av kunskaper i nämnda ämnen till nytta och gagn för det unga Sverige.
En kursdeltagare.
Skolradio.
Vi meddela här nedan skolradiopro-grammet för tiden den 16-23 oktober.
Onsdagen den 16 oktober Id. 1,05-1,30 e. m.: ^Sveriges naturgeografiska områden. III. Mellansvenska sänkan (prof. Helge Nelson, Malmö). Se programhäftet nr 4, sid. 22!
Fredagen den 18 oktober kl. 2,50–3,10 e. m.: The Romance of William Shakespeare. B-lesson by S. J. Charleston. Se programhäftet nr 6, sid. 9!
in den 21 oktober kl. 1,05-1,30 e. m.: Norsk uppläsning av Bergliot Husberg. 1. Al. Kielland, Trekkfuglene vender hjem. - 2. J. Moe, ’Seterjentens s0ndag. - 3. J. Moe, Askeladden soni kappåt med trollet. -Se pro-gramihäftet nr 5 (Danska och norska texter), sid. 42 och 57!
Tisdagen den 22 oktober kl. 2,50-3,10 e. m.: A few fäets about England. Conversation in a railway train. A-lesson by S. J. Charleston and Mrs Charleston. Se programhäftet nr 6, sid. 9!
Onsdagen den 23 oktober kl. 1,05-1,30 e. m.: Sveriges naturgeografiska områden. IV. Sydsvenska höglandet med dess kustslätter ((professor Helge Nelson, Malmö). Se program-häftet nr 4, sid. ’24!
For hösten äro följande programhäften tryckta:
Nr 4. .Svensk litteratur, historia, geografi, biologi m. m., 39 sid. med 5’3 illustrationer.
Nr -5. Danska och Norska texter, 74 sid.
Nr 6. Engelska och tyska, 35 sid.
Häftena nr 4 och ’6 utdelas gratis till skolorna vid rekvisition hos skolöverstyrelsen. Vid rekvisitionen skall ’uppgivas skolans namn, postadress samt antal exemplar, som önskas, vilket bor motsvara det antal elever, som beräknas komma att samtidigt lyssna. Häftet nr 5 betingar för skolor ett pris av 25 öre per exemplar (portofritt) och rekvireras likaledes hos skolöverstyrelsen.
Skolteatern.
Den 4 oktober började Skolteatern i Stockholm sin verksamhet for denna säsong. Som första program framfördes E. C. Sheriffs skådespel »Männen vid fronten».
På sina håll hade * farhågor uttalats om lämpligheten av att framföra detta stycke för de unga, och premiären motsågs därför med stor spänning. »Männen vid fronten» ar en fängslande verklighetsskildring av upplevelser från världskriget, och hela stycket igenom följde man med intresse händelsernas gång. Framförandet var det allra basta - ett utomordentligt spel på alla händer. En del ändringar hade vidtagits för barnens räkning - bi. a. var en scen struken. Sällan har väl ett stycke mottagits av en ungdomlig publik under sa andlös tystnad, som då »Männen vid fronten» presenterades på Skolteatern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
