Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
828
SVENSK LÄRARTIDNING.
Nr 42
kommuner. De viktigaste förändringar i nu gällande lagstiftning, som dessa lagförslag innehålla, avse kyrkofullmäktigeinstitutionens införande såsom beslutande myndighet i stället för kyrkostämma samt folkskoleärendenas överflyttande från den kyrkliga till den borgerliga kommunen.
Beträffande den första av dessa angelägenheter stadgas i förslaget till lag om församlingsstyrelse, att i församling med mer an 1,500 invånare skall den församlingen tillkommande beslutanderätten å kyrkostämma uppdragas åt kyrkofullmäktige. Församling med lägre invånareantal får införa kyrkofullmäktige, om kyrkostämman sa beslutar. Från kyrkofullmäktiges befogenhet undantagas endast några småärenden om val av ersättare för ordförande i stämman, om plats och dag för kyrkostämmas hållande o. s. v., allt i analogi med vad som gäller för den borgerliga kommunen.
Kyrkoherdens s j älv skriv enhet som ordförande i kyrkostämma samt kyrko- och skolråd bibehålles. Inom kyrkofullmäktige skulle kyrkoherden jämväl vara självskriven ordförande. Antalet kyrkofullmäktige bestämmes i förhållande till folkmängden till lägst 15 och högst 40. Valen till kyrkofullmäktige ordnas i analogi med vad som gäller for val av kommunalfullmäktige. Beträffande kyrkoråd och skolråd bibehålles den ordningen, att dessa må, »där det lämpligen låter sig göra», förenas till ett gemensamt kyrko- och skolråd. Antalet ledamöter bestämmes till lägst 5 och högst 11, ordföranden inberäknad.
I fråga om folkskoleärendenas överflyttande till den borgerliga kommunen har 1909 års lag angående folkskoleväsendet i vissa städer fått tjäna som förebild. Lagförslaget upptager gemensamma bestämmelser för lands- och stadskommuner, och det förutsattes sålunda att nyssnämnda särlagstiftning för städerna skulle upphöra att gälla.
I lagförslagets § l stadgas, att i landskommun, som utgör särskilt skoldistrikt, ävensom i stadskommun må, där kommunal- eller stadsfullmäktige finnas, folk- och fort-
sättningsskolväsendet ävensom frågor om folk- och skolbibliotek utgöra för kommunen gemensamma angelägenheter, vilka kommunen som sådan har att vårda. Förordnande härom meddelas av k. m:t efter framställning av kommunal-eller stadsfullmäktige eller av kyrkostämma eller, där kyrkofullmäktige finnas, av dessa.
I kommun, där på detta sätt folkskoleärendena överflyttats, skall folk- och fortsättningsskolväsendet ävensom folk- och skolbibliotek handhavas av en folkskolestyrelse. Särskilda styrelser för fortsättningsskola och bibliotek skulle emellertid även framgent kunna inrättas. Folkskolestyrelsen i landskommun skall bestå av kyrkoherden och minst 4, högst 8 valda ledamöter, av vilka hälften utses av kommunalfullmäktige och hälften av den kyrkliga kommunens beslutande myndighet, kyrkofullmäktige eller kyrkostämma.
I stadskommun skulle folkskolestyrelsen väljas som hittills samt bestå av lägst 8, högst 20 valda ledamöter. Kyrkoherden förblir självskriven ledamot; där flera kyrkoherdar finnas, utser domkapitlet en till ledamot.
Folkskolestyrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande. I stadskommun skulle som hittills vissa uppräknade ärenden kunna överlämnas till särskild nämnds avgörande.
Val av ordförande och vice ordförande sker med slutna sedlar. Detsamma gäller andra val, därest
sa begäres.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
