Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
834
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 42
ponenter för dessa synpunkter redogjorde tal. för Daltonplanen, Österrikes skolorganisation och ungdomsrepubli-kerna i Hamburg. Tal. påvisade både förtjänsterna och bristerna i dessa skolor och ansåg, att vi i Sverige gjorde klokast i att gå en medelväg mellan det gamla beprövade och det nya.
Frågan om »Examensväsendet i folkskolan» inleddes av hr E. Haking, Strängnäs. Efter diskussionen, som huvudsakligen rörde sig om lämpligheten att i folkskolestadgans § 47 inrycka en bestämmelse om skriftliga prov, beslöt kretsen uttala, att .någon ändring av denna paragraf vore obehövlig, emedan nuvarande bestämmelser icke lägger något hinder i vägen för skolstyrelser att anordna skriftliga prov, om sa önskas. Däremot uttalade sig kretsen för följande bestämmelse: »Om till års-examen eller avgångsprövning ^daren önskar bestämma ämnena, skall han minst 24 timmar i förväg till vederbörande lärare överlämna uppgift å dessa ämnen.»
I frågan om »Understöd åt biträdande lärare» etc., som inleddes av hr A. Johansson, Åker, beslöt kretsen uppdraga åt centralstyrelsen att vidtaga lämpliga åtgärder.
folkskoleseminapierna.
Efterprövning. Folkskollärarinnan Ulla Anna Maria Pehrsson har hänvisats att vid folkskoleseminariet i Skara undergå efterprövning till folkskollärarexamen i ämnena kristendomskunskap, historia och geografi samt folkskollärarinnorna Anna Ingjerd Andersson och Karin Regnell att vid folkskoleseminariet i Stockholm undergå efterprövning till folkskollärarexamen, den förstnämnda i ämnena kristendomskunskap och välskrivning samt den sistnämnda i ämnena engelska språket och välskrivning.
- Folkskolläraren J. R. Hakans* cjon har hänvisats att vid folkskole-seminariet i Karlstad undergå efterprövning till folkskollärarexamen i ämnet biologi och hälsolära, folkskolläraren G. I. Johnson att vid folkskoleseminariet i Linköping undergå efterprövning till folkskollärarexamen i ämnena historia, musik och trädgårdsskötsel, folkskolläraren E. O. H. Arnström att vid folkskoleseminariet i Linköping undergå efterprövning till folkskollärarexamen i ämnena kristendomskunskap, matematik och historia samt folkskollärarinnan Olga Dina Kristina Anderson att vid folkskoleseminariet i Linköping undergå efterprövning till folkskollärarexamen i ämnena teckning och trädgårdsskötsel.
Förening av tjänster. Skolöverstyrelsen har medgivit, att musikläraren vid folkskoleseminariet i Göteborg Birger Anrep-Nordin må under läsåret
1929-1930 med sin musiklärartjänst förena förordnande som lärare i liturgisk sång vid praktiskt-teologiska kursen vid universitetet i Lund, sa länge detta icke visar sig hinderligt för fullgörandet av hans tjänstgöringsskyldighet vid seminariet.
Anslag till bad. K. m:t har anvisat högst 550 kr. för beredande under läsåret 1929-1930 av fria bad och tillfälle till varmdusch åt eleverna vid folkskoleseminariet i Strängnäs.
Sveriges småskolläFaFinneförenincj.
Örnsköldsvikskretsen höll sitt ordinarie höstmöte i Kallsta folkskola, Ullånger den 15 sept. Som mötets ordf. fungerade lärarinnan fröken Stina Lindström, -Örnsköldsvik. Småskollärarinnor från sydöstra Ångermanland voro även inbjudna och dessa bildade egen krets, med fröken Judith Olsson som kretsens ordf.
Sedan den nya kretsen konstituerat sig och båda kretsarna behandlat några organisatoriska frågor i övrigt höll fröken Olsson föredrag över ämnet »Den fria skolan, framtidens skola». Tal. hade som stipendiat i sommar besökt en del skolor i London och studerat de olika metoder, som förekomma vid undervisningen. Det var några intryck från besöket i dessa skolor, som framfördes.
Den ifria .skolan ar utan tvivel ’framtids-skolan, framhöll tal. De demokratiska samhällena behöva medborgare, so»m -fostrats till ansvarskännande och plikttrogna människor. En av dessa fria skolor ar den bekanta Mon-tessoriskolan. Och den som besökt en sådan skola och tagit del av undervisningen där, måste bli entusiastisk, hur skeptisk han an må ha varit. Montessoriskolans princip ar självkännedom! som väg till målet, självbehärskning. Och vara dagars sociala liv fordrar mer an förr just sådan individuell fostran., som kan dana karaktärer. MJan beaktar allt for litet, att den åldersperiod, då barnet börjar småskolan ar kanske den allra viktigaste i en människas liv. Och den tvååriga utbildningen for småskolans lärare ar allt för kort. ’Småskolans lärare ,få inte tänka som de ofta få hora och kanhända olta tänka, att de äro bara småskollärarinnor, ty de ha säkerligen hand om det ömtåligaste materialet.
En jämförelse mellan olika skolor, som besökts, med olika ’barnmaterial, belyste, hur betydelsefull den miljö ar, i vilken ett barn vistas under de .första åren av sitt liv. Till sist framhölls, att det viktigaste av allt blir nog anda kärleken till arbetet och till de små, en kärlek, som ’försöker att ge något. Finns inte den, leder varken fyraåriga seminariekurser, Montessorikurser, Fröbelkurser eller allt vad de må heta, till ett gott resultat.
Anmälan om ändrad adress för tidningrens postbefordran skall göras å närmaste postanstalt, varifrån tidningen distribueras till abonnenten, och e] direkt till Tar expedition.
Dödsfall.
Per August Möller.
F. folkskolläraren Per August Möller avled den ö oktober i sitt hem i Mora, 68 ar gammal.
Han var född i Svärdsjö och har sedan 1885 tjänstgjort i Mora tills han lör ett par ar sedan avgick med pension. Närmast sörjande äro maka och barn.
jCitterafur.
Folkskolans arbetsböcker av Nils Helger, Karl Hörberg och Nathan Stålmarck. Sveriges historia: I. Forntid och medeltid. Lindblads förlag. Pris 60 öre.
Då det för skolans elever gäller att inhämta kunskaper, sker det ju sedan gammalt på det sättet, att läraren berättar eller att barnen läsa i en s. k. läxbok. Vid dessa tillfällen kräves emellertid, att läraren eller boken ar alldeles särskilt intressant för att resultatet ska bli gott. Lyssna barnen till en av ämnet mindre hänförd lärare, tar elevernas intresse ofta vägen genom rutan till snöflingorna, regnet eller stormens brus därute. Laser man läxan hemma, räknar man ofta antalet gånger eller väntar på kamraten, som ska komma for att leka. Kesultatet blir under sådana förhållanden allt annat an tillfredsställande.
För att rada bot på nämnda missförhållanden har »arbetsprincipen» förts fram och tillämpats i flera ämnen, där det varit lättast att införa denna arbetsform, i t. ex. svenska och framför allt i geografi. Många goda uppslag ha därvid prövats och befunnits användbara. Den gamla metoden »att lära genom att göra» har här visat sig vara mycket god för att inte saga den bästa.
Ämnet historia har emellertid hittills varit synnerligen vanlottat, då det gällt goda hjälpmedel för elevens självständiga arbete. Den nu utkomna tredje delen av Folkskolans arbetsböcker å Lindblads förlag utgör ett lyckat försök att ge barnen intresse for historieundervisningen samt stoff och anvis^-ningar till eget arbete. Häftet omfattar tretton blad med å varje blad numrerade arbetsanvisningar, där eleven får uppgift att läsa, lära, beskriva eller rita av något. Arbetet utföres å lösa blad, som sedan fästas in i häftet.
Varje blad upptar även en avdelning B med anvisning till fri läsning, hämtad ur de i skolan lättast tillgängliga böckerna: Folkskolans läsebok, Svenskarna och deras hövdingar, Grimbergs Svenska folkets underbara öden, Svenska bilder och Svensk vers m. fL Avdelningen C innehåller uppgifter för skriftlig behandling i anslutning till det förut genomgångna. Tvenne kartor samt en originell teckning i dubbelformat, utvisande historiens långa väg med för olika tidsskeden karakteristiska bilder vid sidan om vägen, för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
