Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
SVENSK LMARET1DNING-.
Liknande verkningar, som den psykiska kraften åstadkommer hos snillen, finna vi, att den åstadkommer hos oss själva och vår omgivning, ehuru ej av samma storlek, åtminstone inte i positiv riktning, möjligen i negativ. Det psykiska kraftöverskottet, som borde vara människan en lyckokälla, får ofta bli henne till en förbannelse, som förtar arbetskraft, livslust och glädje, stundom en riktig demon, som pressar ned henne och driver henne’ till tvångshand-lingar. Kraftkomplexen äro en fruktansvärd börda, som den okunnige bäraren försöker lätta på sa gott han kan. Flickan gråter (tårar utlösa nämligen energi - med tillhjälp av gråterskor försökte man ju förr i vissa delar av Österlandet utlösa olustenergi av sorg efter döda), ynglingen jagar efter sensationer, hustrun har hysteriska utbrott och mannen tar sig ett rus - för att nämna några dystra reaktionsmedel mot nervenergi.
Just reaktionsbegäret gentemot i nerverna uppdämd energi ar tvivelsutan den primära orsaken till att människor börja använda alkohol. Giftbegäret ar en långt senare tillstötande faktor. Alkoholen minskar på något sätt motståndet i nervsystemet mot den psykiska energien, och individen kommer att bli mera sig själv an annars och ge uttryck åt det uppdämda inom sig. Därför ger han också vanligen under alkoholens inverkan uttryck för andra sidor av sin karaktär an annars - just för det hämmade.
Folknykterhet grundlägges därför säkrast med att vänja folk vid andra reaktionsmedel, som ta ut energiöverskottet och använda det på nyttigt satt i stället för ätt låta det uppladda inre hämningar och på sa satt förorsaka nervositet. Sådana medel, passande alla och envar, äro lek och idrott. De stärka och utveckla den fysiska kroppen’ samtidigt som de åstadkomma andlig jämvikt.
Särskilt värdefulla kunna de vara for ungdom under de ar, livsintressena ännu äro svävande men den inre kraften våldsam. De förmå omedelbart fängsla ungdomens intresse och driva den till sysselsättning, som leder kraft och driftliv in på sunda banor. Lek-öch idrottsintresset komma att verka som säkerhetsventiler för ungdomskraften och behöva, rätt använda, alls inte förskjuta arbete och andra intressen, om sådana finnas. Och göra det f or resten ytterst sällan - behovet reglerar motionen i allmänhet i långt högre grad, an vad som okunnigt folk tror vara fallet. Den av sysselsättning ansträngde har rakt ingen lust att idrotta1 hart, medan däremot den av ungdomskraft och styrka sjudande älskar att göra det. Vardera utöva snart lek och idrott efter den egna lusten och fara val därav. For vardera blir kraf tf örbrukningen på satt och vis en krafttillförsel, ty den intreB-sebetonade leken och idrotten utnyttja de i djupet av det undermedvetna dol-
da krafterna och dra in dem under den medvetna viljan. Därigenom motverkas svårare former av nervositet, och resultatet blir inre jämvikt, som ju ar den väsentligaste grunden för livslycka och arbetsförmåga.
Att vänja folk att regelbundet motionera synes mig därför som en av skolans viktigare uppgifter. (Just under uppväxtåren måste man sätta sig in i olika former av lek och idrott, annars ar det fara värt att det aldrig blir av att börja.) Heder och anseende tynga den vuxne, och han skams att komma och visa sig som nybörjare. Skolan bör därför, i den mån den kan göra det, låta de unga stifta bekantskap med de vuxnas lek-och idrottsövningar och grundlägga sunda motionsvanor för livet.
Edvin Wide.
En folkhögskola av internationell karaktär.
Rektor Peter Hanniche.
Vart land har i dagarna haft besök av en uppmärksammad dansk skolman, Peter Manniche, som hållit flera föredrag om den av honom grundade folkhögskolan i Helsingör. Vi lämna här en kortfattad redogörelse for rektor Manniches föredrag i Pedagogiska Sällskapet i Stockholm över ämnet: Den in-ternationale H0jskole, hvor forskellige Nationer m0des.
Den internationella folkhögskolan i Danmark, som mottager elever från skilda länder, upprättades ar 1921 såsom ett led i strävandena efter världskriget att söka bygga broar mellan nationerna. I det hela anslutande sig till den danska folkhögskolans traditioner vill skolan meddela kunskap om internationella förhållanden, om Skandinaviens och de stora kulturländernas språk, litteratur, historia, samfundsförhållanden och-religion i syfte att därigenom vidga elevernas andliga horisont.
Tanken på upprättandet av en sådan skola uppstod redan ar 1916 hos hr Mannkihe, som tidigare hade tagit liv-
lig del i verksamheten inom studiecirklar i Köpenhamn och därvid kommit i livlig kontakt med stadens arbetare. Han företog sedermera en resa till England och fann där stöd för sina ideer hos dem, som mitt under världskriget hade bevarat tron på möjligheten av internationell förståelse: socialdemokratiska politiker såsom Snowden och Lans-bury, kväkare som Grove och Scott Holland, universitetsmän, bland dem Oliver Lodge och Michael Sadler. Efter världskrigets slut upprättades i England, Tyskland och Amerika särskilda organisationer för planens förverkligande, och i Danmark erhöll densamma stöd av alla politiska partier. Sedan en kommitté med fullmäktigen i danska undervisningsministeriet Cai Heger-mann-Lindencrone i spetsen tagit frågan om hand, kunde skolan sättas i gång.
Skolan började sin första årskurs hösten ar 1921 med 24 elever. Sedan dess har den stadigt tillväxt ar från ar. Innevarande års sommar hade den 65 och närmast föregående vinter 100 elever.
Av skolans elever hittills ha omkring 200 varit utlänningar, representerande sa gott som samtliga europeiska länder ävensom Amerika och Asien. Omkring tredjedelen av utlänningarna ha kommit från Storbritannien. Av de övriga ha flertalet varit tyskar och därnäst svenskar.
Skolans två veckors feriekurser under juli och augusti, vilka särskilt avsetts för lärare och lärarinnor, ha besökts av omkring 600 utlänningar, huvudsakligen engelsmän, tyskar och svenskar. Under sista året ha svenskarna bildat flertalet vid dessa kurser.
Erfarenheterna från första året ha visat, att det gemensamt mänskliga, som kommer till uttryck i dagligt samliv och samarbete, har förmått att tränga skiljaktigheterna i bakgrunden. Eleverna ha levat i bästa samförstånd med varandra, och många ha återvänt hem med aktning och vänskap för människor, som varit från dem vitt skilda i avseende på karaktär och nationella särdrag. Som ett fast led i skolans timplan ingår en timmes dagligt arbete i köket, trädgården, på åkern eller i verkstaden. Denna anordning har visat sig bidraga till att främja kamratskapet samt nedbryta nationella motsättningar och sociala åtskillnader mellan eleverna.
Under ferierna ävensom fore och efter vistelsen vid skolan ha flera av eleverna, särskilt danska hantverkare, mot betalning utfört arbete for skolans räkning och det i sådan utsträckning, att nästan alla utvidgningar av densamma till det yttre ha åstadkommits av eleverna själva.
I fråga om danska elever bor i övrigt märkas, att ett stort antal varit lärare och lärarinnor, förutvarande högskolé-elever, studenter och personer med real-eller mellanskoleexamen. Några ha sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
