Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 46
SVENSK LÄRARETIDNING.
909
de. Detta skulle kanske kunna föranleda en och annan till reflexionen, att tiden ändå rider ganska fort även mellan de ecklesiastika skjutshållen, samt att nästa kyrkomöte tilläventyrs kan komma ätt befinnas redo att finna allting bra som det ar. Som vi tillåtit oss påpeka, ar emellertid avståndet medan då och nu mera sken an verklighet. Skulle den beslutade skrivelsen till k. m:t mot förmodan leda till positivt resultat, sa hade Göteborgsbispen och prosten Engström i Bolstad verkligen alla skäl att stöta i ,se-gerbasunen. Bolsitadsbarnen skulle då utan tvivel få läsa utantill rubb och stubb, ty vilka delar av Luthers lilla katekes skulle månne av därvarande skolråd befinnas »ur saklig och pedagogisk synpunkt olämpliga»? Och inbördeskriget om katekesen, som under de hittillsvarande bestämmelserna varit relativt begränsat, komme att överallt slå upp i full låga, när man ute i de olika församlingarna skulle träffa avgörande om, huruvida och i vad mån ka-tekesutanläsning borde förekomma.
Får man döma efter vad isom av en rad biskopar yttrades under debatten, sa ar man i allmänhet på kyrkligt hall innerst inne rätt sa belåten med undervisningsplanen och religionsundervisningens nuvarande läge. Och detta med skal. Någon »avkristning» innebär religionsundervisningen i våra folkskolor sannerligen icke. Statsreligionen inläres ju tvärtom obligatoriskt med stod av både bibeln och psalmboken, som delvis läsas utantill; och Luthers lilla katekes har sin givna plats i det kyrkohistoriska sammanhanget jämte kyrkans övriga bekännelseskrifter.
Det borde kunna räcka (till, tycker man.
Våra under omedelbart intryck av kyrkomötesdebatten nedskrivna kommentarer till densamma ha i allo bestyrkts av den efterföljande pressdiskussionen. Den kraftiga reaktion mot lögnen, som sa öppet kom till uttryck, har onekligen medverkat till att rensa luften. Vill regeringen främja kristen-domsundervisningen i våra folkskolor, sa har den endast en väg att gå: Lämna 1919 års undervisningsplan i fred!
Nya författningar.
I Svensk författningssamling hava följande nya författningar utkommit:
Nr 349.
Kungl. Majrts kungörelse angående ändrad lydelse av § 10 i kungörelsen den 16 juli 1919 (nr 477) angående grunder för beräkning av tjänstgöringspenningar m. m. for rektorerna vid statens folkskoleseminarier samt av avlöningsförmåner i vissa fall for tjänstledig lärare och lärarinna ävensom av arvoden åt ordinarie och extra ordinarie lärare och lärarinnor vid nämnda seminarier.
Nr 357.
Skolöverstyrelsens kungörelse angående fastställande av formulär för rekvisition av provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor samt högre folkskolor;
given i Stockholm den 21 oktober 1929.
I anledning av föreskrifter i kungl, kungörelsen den 5 juli 1929 (nr 241) angående provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor samt vid högre folkskolor, att rekvisition av provisorisk avlöningsförbättring samt i visst fall av förskott å avlöningsförbättring åt ifrågavarande lärare skall vara uppgjord i enlighet med formulär, som fastställes av skolöverstyrelsen, har skolöverstyrelsen bestämt följande.
Kekvisitioner av avlöningsförbättring, som här avses, skola göras i enlighet med härför av överstyrelsen fastställda formulär1, nämligen beträffande
a) ytterligare förskott å provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor samt vid högre folkskolor enligt formulär 1;
b) provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor enligt formulär 2;
c) provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor enligt formulär 3.
Stockholm den 21 oktober 1929.
For Skolöverstyrelsens folkskolavdelning
N. O. BKUCE. Sven Nylund.
Gustaf Redelius.
± Formulären äro här uteslutna; upplysning angående dem kan erhållas genom skolöverstyrelsen.
dagen.
Revisionen av undervisningsplanen.
Skolöverstyrelsen håller for närvarande, enligt vad generaldirektör Holmdahl i sitt tal i kyrkomötet meddelade, på att lägga sista hand vid arbetet med revisionen av 1919 års undervisningsplan. Utanför fackmännens krets tilldrager sig detta arbete ringa intresse, om man undantar kristendomsundervisningen, kring vilken katekesstriden virvlat upp sa mycket mera damm. Vi vilja mellertid för dagen påkalla intresset för övriga delar av detta revisionsarbete.
Den äldre lärargenerationen minnes säkerligen, hur de tidigare s. k. normalplanerna mottagits vid sin tillkomst. Undantagslöst ha de bland folkskolans man från början mötts med en skarp opposition. Någon av dessa normalplaner kan t. o. m. sägas ha inneburit en sannskyldig skadegörelse. Vanligen ha de kommit från personer, som ytligt och endast utifrån kant folkskolans arbete, och icke sällan ha medvetet reaktionära strävanden
fått ge färg åt innehållet. Livslängden har ej heller blivit sa värst .stor, och folkskolans lärare ha gått i spetsen för kraven på revision.
1919 års undervisningsplan har tillkommit på ett helt annat sätt. Förarbetena utfördes med en grundlighet, som icke inträffat i fråga om tidigare undervisningsplaner i den svenska skolans historia. De personer, som gåvo sin prägel åt detta arbete, representerade både en allmän pedagogisk vidsynthet och en speciell erfarenhet som folkskolepedagoger, som ställer deras arbete i en klass för sig. Folkundervisningskommitténs arbete leddes till en början av Fridtjuv Berg och efter hans inträde i regeringen av Harald Dahlgren. Vid deras sida stodo män som Alfred Dalin, J. Franzén och N. O. Bruce och lärarinnor som Elin Lundevall och Hedvig Sidner. Folkundervisningskommitténs betänkande IV angående folkskolan, i vilket principerna för den nya undervisningsplanen uppdroges, ar ett aktstycke av hög pedagogisk rang; man märker både i det stora hela och i enskildheterna, att det ar betydande pedagoger och personer med den mest ingående förtrogenhet med folkskolan och dess lärjungar, som här varit verksamma.
Inom folkskolöverstyrelsen ägnades frågan en ytterligare ingående behandling. Bruce och Dalin deltogo jämväl i detta arbete, men där verkade också en folkskoleman som Hjalmar Berg. Det må kanhända icke anses förmätet av den, som skriver detta och som mer an de flesta måst i grund studera alla de med undervisningsplanens utfärdande förknippade problemen, om han vågar uttala den meningen, att gedignare förarbeten för en undervisningsplan aldrig förekommit å folkskolans område i Sverige an de, som verkställdes av folkundervisningskommittén och 1919 års folkskolöverstyrelse.
I de stora huvuddragen följdes dessa principer vid undervisningsplanens fastställande. Man har därför också kunnat förmärka en helt annan inställning från folkskolans lärare gentemot 1919 års undervisningsplan an gentemot de tidigare normalplanerna. Det torde ej inne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
