Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 46
SVENSK LÄRAKETIDNING.
917
Det röda grinet. Folklivsroman av Ernst Toredal. Kr. 2: 75.
Skoglunds bokförlag:
Svenska kulturbilder, under redaktion av Sigurd Erixon och Sigurd Wallin. 2 delar å kr. 11: 50.
Skolförlaget:
Geografi för folkskolan av Per Stolpe. Kr. l: 75.
a orcf.
Landsbygdens och stadens folkskollärare.
I. dessa dagar förekomma flera insändare i lärarpressen från landsbygdslärare. Närmast tänker jag nu på Karl Olofssons och Patrick Nilssons artiklar under »Fria ord» i nr 43 av Svensk Läraretidning. Det förefaller enligt dessa, som det bland landsbygdens lärare förefunnes ett allmänt missnöje med den nuvarande rekryteringen av S. A. F : s centralstyrelse. Det ar möjligt att sa ar förhållandet, men då bör frågan redas upp. Det följande vill utgöra en ansats i den riktningen.
Sa framt undertecknad rätt kan bedöma laget, ha vi landsbygdslärare ingenting att förevita centralstyrelsen. Tvärtom, under senare ar ha ju landsbygdsskolorna - speciellt B 2-skolan - blivit särskilt omhuldade. Jag hänvisar till 2:a häftena av Föreningen för aren 1927, 1928 och 1929.
Men jag nämnde, att det ar möjligt, missnöje beträffande S. A. F. och dess centralstyrelse i alla fall råder bland ett stort antal landsbygdslärare. Det anses vara för många stadsbor i centralstyrelsen. Orsaken till missstämningen ar härvidlag av psykologisk art. Detta framgår också sa tydligt av Karl Olofssons insändare. Det faller sig sa lätt för en landsbygdens lärare eller lärarinna att bli antastade av s. k. mindervärdighetskomplex. Vi gå där ensamma i vår skola och sträva dag ut och dag in, och sa bli vi modstulna och misstänksamma. Träffa vi sa på en lärare eller lärarinna från staden, som vi tro ha kommit i solen - . vilket f. ö. inte alls kan vara fallet - . då tro vi lätt, att dessa se ned på oss, och sa ar förargelsen och konfliktanledningen framme. Sa ungefär ligger saken utan tvivel många gånger till.
Men härvidlag gäller det att inte se spöken mitt på ljusa dagen. Och under alla förhållanden får inte dylika känslostämningar förhindra ett fruktbärande samarbete mellan landsbygdens och stadens lärarkårer inom våra organisationer. Vi måste hålla fast vid att vi ha blott en enda svensk folkskola, ehuru med nödvändighet många av dess arbetsceller måste ligga en och annan kilometer eller mil från närmaste järnvägsstation.
Egentligen skulle man vid kandidatnomineringen till centralstyrelsen lägga endast en synpunkt på aspiranterna: deras vilja och förmåga att arbeta för hela svenska folkskolans och f olkskollär arkårens fromma. Sedan skulle det strängt taget ingenting betyda, var vederbörande bo eller ha sin tjänstgöring. Dock kommer här ett synnerligen viktigt men, och det ar - att denna första fordran visserligen blir uppfylld - men att dessutom centralstyrelsen blir sammansatt sa, att de olika lärargrupperna känna sig hemma i det stora fadershuset S. A. F. Här ar alltså, som nämnt, en viktig psykologisk faktor att räkna med. Och det ar på denna grund landsbygdslärarna stödja sitt krav på en numerärt starkare representation i centralstyrelsen.
En lyckligare valmetod an den nuvarande skulle härvidlag betyda mycket. Ystads-kretsens motion i denna fråga, för vilken redogöres i Svensk Läraretidning nr 42, synes vara synnerligen beaktansvärd.
Gustaf Pettersson.
DEN BÄSTA PENNAN FÖR RITBORDET
Skriftliga avgångsprov.
Det har roat undertecknad att undersöka förhållandena i två kretsar, som ej bestämt sagt ifrån om ändring av § 47. Det visar sig då, att i Västerbergslagskretsen var en folkskolinspektör inledare av frågan och i S. Dalarnes kretsen var en folkskolinspektör den flitigaste debattören!!
Fix.
ffirevlåcfa.
Förfrågningar, som icke äro undertecknade med avsändarens namn och adress, lämnas utan avseende.)
Frågor rörande skolförhållanden besvaras i brevlådan. Däremot kan red. icke åtaga sig att lämna svar i brev.
284. Sixtus. 1) Troligen, sedan beror det på resultatet av utredningen, huruvida varningen blir upphävd, ifall läraren klagar. 2) Om vederbörande godkänt lokalen och föreskrivit, att undervisningen skall förläggas dit, kan läraren ej under uppgift, att lokalen ar oan-
vändbar, vägra att fullgöra sin undervisningsskyldighet. Den omfattar som bekant även gymnastik. 3) Finnes tydligt protokoll över skolrådets förra beslut, och skolrådet ej däri gjort något förbehåll, skulle vi vilja tillråda Eder att överklaga ändringen. Den nytillträ-dande kan ej tilltvinga sig det redan disponerade området. 4) Troligen gäller dispensen fortfarande. Kan dock bero på formuleringen.
285. Säg. 1) Extra ordinarie lärare anstäl-les, då vid en skola erfordras ytterligare en lärare, men förhållandena äro sådana, att man ej anser sig böra inrätta tjänst för ordinarie lärare. Vikarie tjänstgör antingen i stället for tjänstledig lärare eller ock å vakant tjänst. 2) Extra ordinarie kan icke anställas för längre tid an ett läsår. Därefter måste han ånyo anställas; sker icke detta har hans anställning upphört utan något avskedande. 3) Knappast om den av kyrkostämman bestämda skolformen därigenom ändras. 4) Ja, om undervisningen kan ordnas på ett av vederbörande myndigheter godkänt sätt.
286. Frågande. Skall fullgöras inom »tolv månader efter det undervisningen inställts».
287. Medellös änka. 1) 750 kr. jämte omkr. 35 % dyrtidstillägg. 2) Ej troligt. Möjligen hos allmänna pensionsförsäkringen, rådgör därom med pensionsnämndens ordförande. 3) - 4) Ni skall själv söka familjepension hos Statens pensionsanstalt, Stockholm. Bifoga prästbetyg, utvisande den avlidnes namn, födelse-och dödsdag, Edert namn och dag, då äktenskapet ingicks.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
