Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
930
SVENSK LÄHARETEDNING.
Nr 47
Till slut bör här vara anledning tillägga, att i skoldistrikt med varannandagsläsning och överbefolkade B 2-skolor, ar en viss återhållsamhet hos skolans kommunala styresmän icke självklar men synnerligen klädsam. Med detta har undertecknad icke ställt sig avvisande mot skriftliga avgångsprov i folkskolan, men en rimlig fordran ar, att dessa prov anordnas på mest ändamålsenliga sätt, helst i samarbete med lärarna, och att arkivering av barnens provlappar undvikes, där ej förnuftiga skäl härför kunna andragas. Detta senare för att rensa luften från misstänksamhet och tissel och tassel.
Jolin Karlsson.
En förklaring.
I nr 46 av Svensk Läraretidning förekommer ett genmäle till min artikel i nr 44, som gör, att jag önskar avgiva en liten förklaring. När jag skrev min artikel, var jag .verkligen ganska upprörd över on d^l moderna tendenser inom skolan, ty jag hade prövat somliga idéers ©utförbarhet i praktiken. Jag tyckte också, att »framstegsivrar-na» voro väl pockande, och ansåg därför, att även ett betänksamhetens ord kunde vara berättigat. Att jag därvid lät min artikel få en aning av »brandtal», skedde i den möjligen lovliga avsikten att verkligen få en diskussion till stånd. Emellertid begick jag därvid det vanliga felet att uppträda på ett kränkande sätt. Därför beder jag härmed dem om ursäkt, som jag tydligen förolämpat. Detta vill jag ej ha uppfattat, som skulle jag »krypa till Canossa». Mina åsikter står jag fast vid – och får kanske återkomma - men jag önskar, att den eventuella diskussionen går fri från personliga angrepp, enär sådana sällan göra saken nytta. För övrigt ar det ju inte roligt, att ha kränkt någon. Att jag ä\en på annat sätt fick med en del dumheter i min artikel, beror till stor del på mitt något otympliga uttryckssätt.
Erik Lundin.
Last och återgivet.
Goddag, yxskaft! Vi återgåvo i nr 45 av Svensk Läraretidning ett inlägg av Svenska Dagbladet (h.), däri tidningen med skärpa tog itu med läroverkens misslyckade undervisningsplan. I en undanstucken relativsats angav tidningen sannfärdigt såsom härför ansvariga 1927 års Skolsakkunniga. Vi tilläto oss emellertid framhålla det otillbörliga i att tidningen genom rubrikens formulering och genom åtskilliga andra uttalanden sökte hos en okritisk läsekrets framkalla föreställningen, att botten-skolevännerna vore medskyldiga i undervisningsplanernas dåliga beskaffenhet. Och vi vädjade till tidningen att
visa den rättvisan mot skolpolitiska motståndare att icke pådyvla dem ansvaret för felgrepp, som de äro fullständigt oskyldiga till. «
Tidningen i fråga svarade några dagar senare. Förra gången var informationskällan tydligen någon lärare, som ej kunde förmås tiga med sina bekymmer över den dåliga undervisningsplanen. Nu har tidningen skaffat sig andra informationer - man har ej svårt att gissa vilka. Nu finnes inte ett uns av skuld hos 1927 års Skolsakkunniga. Den skyldige framföres i all sin groteska brottslighet:
Skulden till att hela den högre skolan och icke minst dess historieundervisning kommit i detta svåra läge ligger icke hos 1927 års Skolsakkunniga utan i det skolorganisatoriska fuskverk, som snickrades ihop av Skolutskottet 1927 och för vilket herr Rydén ar främst ansvarig. Det ar denna skolorganisation, som fungerar sa, att exempelvis av 8 lyceilinjer en kunnat upprättas med 5 lärjungar i andra klassen och 4 i första. Det ar denna skolorganisation, som fungerar sa, att den fyraåriga realskolan i ar i sina nyupprättade första klasser har i medeltal 9,6 lärjungar, medan den femåriga realskolan i motsvarande klasser har i medeltal 31,4 lärjungar, vartill kommer, att på denna linje talrika inträdessökande måst avvisas. Förra året hade första klassen av den fyraåriga realskolan vid två läroverk 2 lärjungar, vid fem läroverk 5, vid ett 6, vid fem 7, vid två 8, vid fem 9, alltså sammanlagt tjugu klassavdelningar med mindre an 10 lärjungar.
Det ar dylika siffror, som redan av statsfinansiella skäl göra en samläsning mellan femårig och fyraårig realskola nödvändig, och samläsningen i sin tur tvingar till att anpassa den längre och bättre linjens kurser efter den kortare och sämre linjens, sa att de naturliga fördelarna hos den förra ej komma till sin rätt. Men en dylik samläsning oroar nu herr Rydén, som därbakom skymtar den kommunala flickskolans röda skynke, i vilket han sa ofta stuckit sina horn. Därav hans oväntade månhet om den femåriga realskolan, en skolform, som ännu 1927 för honom var »ett surt äpple att bita i».
På liknande sätt ligger saken i gymnasiet. Även där ar det den ar 1927 fastställda organisationen, som nödvändiggör våldsamma ingrepp i kursernas fortgång just av det slag, som i denna tidning på sakliga grunder påtalades. Ej heller här går det alltså för herr Rydén att vältra ifrån sig ansvaret på de Skolsakkunniga.
När man talar i öster, lär man ibland få svar i väster. Vi ha berört frågan om läroverkens dåliga undervisningsplaner och få till svar en statistik om hur de olika läroverkslinjerna frekventeras. Något sammanhang mellan dessa båda saker existerar icke. Om vi ha 8 lyceilinjer eller l, om vi ha 30 lärjungar i en klass eller 10, sa måste väl i all rimlighets namn undervisningsplanen for dem, som finnas, göras sa bra, som den kan bli.
Tidningens informator försöker visserligen påstå att »statsfinansiella skäl göra en samläsning mellan femårig och fyraårig realskola nödvändig». Vi vilja
i anledning härav upplysa Sv. D. och allmänheten om att det icke finns ett sant ord i detta påstående. 1927 års skolbeslut har beräknat lärarkrafter och timtal sa, att icke en enda timmes samläsning framtvingats av enbart statsfinansiella skal. Samläsning i en viss utsträckning har i alla tider ägt rum exempelvis mellan lärjungar å olika gymnasielinjer, när kurserna äro desamma och lärjungeantalet i de olika ringarna . gjort en sådan samläsning lämplig. En sådan samläsning måste självfallet kunna förekomma jämväl i den nya läroverksorganisationen med dess rikare linjedelning och frihet i fråga om ämnesval. Men det ar ren och klar osanning, om man påstår, att 1927 ars skolorganisation gjorts sådan, att den framtvingat de dåliga kursplanerna. Där beräknades, som sagt, lärartill-gången sa, att den räckte väl till för att varje skoltyp skulle få de lärarkrafter, som behövdes.
Det basta belägget för vårt påstående torde härvidlag kunna hämtas av skolöverstyrelsens förslag till kursplaner, utarbetat under en tid, då ännu hr Bergqvist stod for chefsskapet där. Kursplanerna voro byggda på principen, att varje skolform skulle få en sa god kursplan som möjligt. Några (Statsfinansiella skäl häremot funnos icke då. Det var 1927 ars Skolsakkunniga, som hittade på att kasta om principerna. Att detta blev »nödvändigt» av statsfinansiella skal ar ett av de allra senaste påhitten i en kampanj mot den nya skolan, där lögnen fått spela en alltför dominerande roll.
Tidningen Socialdemokraten kommenterar också Sv. D: s ifrågavarande artikel med följande ord:
När Svensk Läraretidning nyligen inlade en protest mot detta förfaringssätt, svarade Sv. D. med några siffror, som utvisa att den fyraåriga realskolan ännu inte hunnit bli starkare besökt; dessa siffror göra, heter det, »av statsfinansiella skal en samläsning mellan femårig och fyraårig realskola nödvändig», och därför har realskolans kursplan i historia lagts på ovannämnda otillfredsställande sätt. Det förefaller dock vara ett överdrivet utslag av statsfinansiell försiktighet, när man med hänsyn till ett eventuellt behov av samläsning gör dylika »våldsamma ingrepp i kursernas fortgång» och offrar berättigade pedagogiska hänsyn för -att få de fyra översta klassernas kurs helt identisk med den fyraåriga realskolans.
En dylik styvmoderlig behandling av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
