Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 47
SVENSK LARARETIDNINa.
937
Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Centralstyrelsens expedition.
Protokollsutdrag ha intill den 15 november inkommit från följande kretsföreningar :
Bankekinds-Skärkinds, Bollebygd-Satila, Bollnäs, Byske, Finspångs, Gudmundrå, Ha-verö, Höks, Hörneå, Idre-Särna, Jörns, Karlstads, Kungsbacka, Kville, Linde-Kamsbergs, Lycksele, Lysekils, Pajala, Revsunds-Br.- Br., Romele, Råneå norra, Rönnebergs-S. Lugg., Skövde, Slite, Stora Tuna, Söderala- Mo, S. Hälsinglands, S. Inlands, Sölvesborgsortens, Undenäs-Halna, Väse och Ölme, Västerviks, Västerås, Västeråsortens, Ystadstraktens, Ytterlännäs, Älvsby, Älvkarleby-Söderfors, Ölands.
Sekreteraren.
Från kretsmötena.
Linköpings folkskollärarförening höll sitt ord. höstmöte å Folkungaskolan i Linköping den 26 okt.
Mötet inleddes med psalmsång och bön, varefter ordf., hr Axel Forner, halsade alla, men särskilt de nykomna kamraterna, välkomna.
Frågan om »Examensväsendet i folkskolan» inleddes av hr Sven Lindström.
Tal. framhöll, att skall examen i folkskolan ha en uppgift måste det vara den att bidraga till ett gott arbetsresultat. Då uppställer sig först frågan: »Vilken psykisk inverkan har examen på barnen, gynnsam eller ogynnsam?» Examen framkallar alltid en viss spänning, en viss oro. Det beror på vars och ens psykiska läggning om detta blir till fördel eller skada. For många, särskilt för de bästa, medför oron lätt en psykisk skadeverkan. Dessutom läras barnen att ej arbeta for själva kunskapen utan for ett examensprov. J£n andra fråga ar, vad man menar med ett gott arbetsresultat. Å ena sidan mätes resultatet efter ett visst mått av mekanisk kunskap. Å andra sidan mätes det efter förmågan att skapa något personligt och nytt. Det förra ar mera påtagligt, kan vägas och mätas, vilket det senare ej kan. Därför kommer ofta mekaniseringen att dominera. En långt driven mekanisering ar en fiende till det personliga. Examensväsendet understöder just en sådan mekanisering. Skolans verkliga arbetsresultat förbättras ej genom examen. Det ar egendomligt att förslag om skärpande av examensväsendet kan framkomma i en tid, då det talas sa mycket för arbetskolan.
På förslag av f. folkskolinspektören A. Fridén beslöt mötet enhälligt antaga inledarens förslag till uttalande mot en skärpning av examensväsendet i folkskolan.
Sålunda besvarades första frågan med nej. Beträffande årsexamen gjordes följande uttalande: Den s. k. årsexamen bör utgöra arbetsårets högtidliga avslutning och äga rum på sa sätt, som barnen och deras lärare själva önska.
Som svar på fjärde frågan antogs följande uttalande:
Då det ar att förmoda, att kravet på skärpta examensbestämmelser for folkskolan framkommit som ett led i strävandet att åstad-
komma ett bättre arbetsresultat, vill kretsen framhålla: att ett för starkt betonande av själva kunskapsresultatet kan leda till ett undanskymmande av den viktigaste sidan av folkskolans verksamhet, nämligen det fostrande momentet;
att yttre pådrivningsmedel i skolarbetet lätt alstra resultat, som icke äro äkta och varaktiga utan endast en skenkunskap, som kort efter skoltidens slut försvinner; att examensväsendet utgör ett hinder för en sund pedagogisk utveckling.
Fil. lie. Anna Christensen höll därpå ett föredrag över ämnet »De ’svara’ barnen i skolklassen». I humoristisk form gavs där många goda anvisningar för sättet att komma till rätta med de olika typerna av s. k. svara barn.
Ansvarsfrihet åt centralstyrelsen samt arvode åt sekreterare och kassaförvaltare beviljades enligt framställt förslag.
En kommitté tillsattes for att ombesörja insamlingen till S. A. F: s jubileumsfond.
I kretsstyrelsen omvaldes som ordförande hr Axel Forner. Likaså omvaldes fröken Helena Larsson samt nyvaldes fröken Anna Josefsson.
Mötet avslutades på eftermiddagen med samkväm. Därvid förekom föredrag med skioptikonbilder av fil. mag. I. Ambjörn, Uppsala, om en resa i Sydafrika, sang av folkskolläraren Albin Andersson m. m.
Har j äger skr et sen höll sitt ordinarie höstmöte i Kävlinge den 19 okt.
Under ordförandeskap av hr Eug. Olsson, V. Karaby, behandlades först de av centralstyrelsen utsända ärendena. Ansvarsfrihet för centralstyrelsen beviljades, och arvodena åt sekreteraren och kassaförvaltaren fastställdes i enlighet med centralstyrelsens förslag.
Frågan om »Examensväsendet i folkskolan» inleddes av hr H. Åkerberg, Ålstorp, som gav en i koncentrerad form hållen redogörelse i ärendet med huvudvikt lagd på de skriftliga avgångsproven. Tal. ansåg, att de skriftliga proven ratt ordnade kunna ha sitt varde men ville av skilda skäl ej medverka till att göra dem obligatoriska. Av den diskussion som följde framgick, att kretsens medlemmar ansågo nuvarande bestämmelser i § 47 fullt tillräckliga, varför kretsen beslöt att uttala sig mot ändring av nämnda paragraf. Rörande frågorna om årsexamen och examensväsendets anordning i övrigt ville kretsen ej göra något uttalande, då kretsen i stort sett haft goda erfarenheter av nuvarande examensanordning.
Andra ärendet, »Understöd åt biträdande lärare» etc., inleddes av fröken Elina Carlsson, Örtofta, på vars förslag kretsen beslöt att uppdraga åt centralstyrelsen att vidtaga lämpliga åtgärder i saken.
Sedan hr Bror Johansson, Saxtorp, hållit ett anförande om S. A. F :s jubileumsfond, uppdrogs åt ’sockenombuden att handhava insamlingen till fonden.
Sa följde behandling av kretsens egna
ärenden. Därvid beslöts bi. a. att föreningens årsavgift skall uttagas av medlemmarna medelst postförskott å medlemskorten, därest avgiften, icke på annat sätt erlägges.
Efter mötet följde samkväm med uppläsning. För den musikaliska underhållningen svarade kantor F. Strandquist, Ask.
Göteborgs skolförening hade den 26 okt. sammanträde i Hvitfeldtsskolans aula. Ordföranden, hr Elof Lindälv, öppnade mötet och påminde om den förlust skolföreningen lidit genom rektor K. A. Westlings bortgång.
Ansvarsfrihet beviljades centralstyrelsen och sedvanligt arvode bestämdes åt S. A. F :s sekreterare och kassaförvaltare.
Frågan om »Examensväsendet i folkskolan» inleddes av hr M. Nath. Palm. Föreningen antog följande av inledaren föreslagna uttalanden:
Frågen 1. Nej. Skolföreningen anser, att de nuvarande bestämmelserna i folkskolestadgans § 47 lämna just den frihet beträffande avgångsprövnings anordnande, som måste anses vara för folkskolans sunda utveckling önskvärd.
De från varandra i hög grad avvikande skolformerna, elevmaterialets ojämnhet och de olika lokala och andra förhållanden, under vilka folkskolan arbetar, äro faktorer, som torde göra det både svårt och olämpligt att fastställa normerande detaljbestämmelser for såväl avgångsprövningens omfattning och form som ock dess anordning i övrigt.
Frågan 2: ––––––
Frågan 3: De förhör, som i folkskolestadgans § 46 föreskrivas skola äga rum vid årsexamen, böra ledas av läraren, och ämnen och kursmoment, efter förslag av vederbörande lärare, bestämmas av den lokala skolmyndighet, som har att fastställa examensordning, såvida ej nämnda myndighet överlåtit åt läraren att ensam bestämma härutinnan.
Skolföreningen vill i detta sammanhang framhålla som sin åsikt, att årsexamen ej bor i främsta rummet få karaktär av ett mer eller mindre ingående förhör av inlärd minneskunskap i vissa ämnen utan fastmera vara sa lagd, att den giver skolans och barnens målsmän en bild av huru arbetet bedrivits i skolavdelningen, bi. a. genom exposition av elevarbeten i olika ämnen.
Frågan 4.–––––-
Efter solosång av hr Sture Brodén höll folkskolinspektören fil. dr Helge Haage, Landskrona, föredrag om »Lä-randets lagar. Några ord om skolarbetets rationalisering.»
Tal. erinrade först om de mycket divergerande meningarna rörande vara dagars skolor, deras arbetssätt och lärokurser samt framhöll, att en reformering av skolan ar nödvändig, men den bör ske efter rationella linjer, sa att tekniken i undervisningen kommer till sin rätt och förenas med en god arbets-ekonomi. Problemen få ses både ur synpunkten av vad som skall läras och hur lärandet skall tillgå, och tal. ingick i anslutning härtill på en undersökning av några grundlagar för allt lärande. Utifrån dessa synpunkter av lärlagarna upptog tal. till behandling vissa utmärkande drag i den moderna pedagogiken. Han betonade därvid betydelsen av skolarbetets inriktning på noggrant detaljarbete och repetition samt att lustkänslorna knytas till läroobjektet. Barnens självverksamhet bor på lämpligt sätt regleras, sa att barnen icke lämnas att på egen hand finna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
