Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
950
SVENSK LÄRARETffiNING.
Nr 48
ar - t. o. m. vårterminen 1919 - var hon anställd som lärare i matematik vid Malmö tekniska yrkesskola, och därefter överflyttade hon sin lärarverksamhet till stadens lärlings- och yrkesskolor, där hon undervisade i handelsräkning. Först med den definitiva utnämningen till överlärare ar 1922 lämnade hon arbetet vid yrkesskolorna. Ar 1919 förklarades hon av k. m :t behörig till ordinarie lärartjänst vid högre folkskola.
Inom det samhälle, där hon vuxit upp och haft sin verksamhet, har hon betrotts med åtskilliga värv, som stått uppfost-ringsarbetet nära. Bland dess uppdrag må nämnas: ledamot av barnavårdsnämnden, styrelseledamot i föreningen för fattiga skolbarns bespisning, Malmö tuberkulosförening, Första majblommans kommitté m. fi.
Inom kamrat- och föreningslivet har fröken Norgren livligt deltagit och varit högt uppskattad. F. n. bekläder hon posterna som ordförande i Malmö folk-skollärarinneförening, som sekreterare i Malmökretsen av S. A. F. och som sekreterare i Malmö folkskolors lärarkurser. Hon ar därjämte medlem av Folkskollärarkårens representantskap för lönefrågor.
Fröken Norgrens pedagogiska intressen ha alltid varit omfattande, även om de under senaste tiderna måst delas med arbetet inom föreningslivet och som överlärare. Åt älsklingsämnet matematik har emellertid tid anslagits for medarbetande vid utgivandet av Folkskolans räknebok.
Det ar sålunda en för centralstyrelsevärvet särdeles väl rustad arbetskraft, som nu genom kretsarnas val kallats att inträda på den plats, där Elin Lunde-wall under många ar utfört ett sa gediget och icke minst inom centralstyrelsens egen krets ofantligt högt uppskattat arbete.
På den genom Carl Lidmans avsägelse lediga platsen i centralstyrelsen inträder med nyåret läraren vid Göteborgs folkskolor Viktor Fredriksson. F. ar västgöte till börden, född på själva midsommarafton ar 1892 i Nårunga församling. Han började sin bana som tidningsman men sökte sedermera inträde vid Göteborgs seminarium, där han avlade sin folkskollärarexamen 1919. På hösten samma ar fick han anställning som vik. lärare vid Göteborgs folkskolor och blev ordinarie därstädes 1921. Fem ar senare förordnades han såsom tillsyningslärare.
Fredriksson har deltagit i åtskilliga pedagogiska fortbildningskurser och med kommunalt stipendium företagit studieresor till flera större städer, därvid särskilt de socialpedagogiska frågorna varit föremål för hans intresse.
Inom kamrat- och föreningslivet har han varit en särdeles anlitad och uppskattad kraft. Åren 1922-24 var han sekreterare i Göteborgs sa livligt verksamma skolförening (krets av S. A. F.). Under åren 1926-27 var han ordförande i Göteborgskretsen av Sveriges folkskollärarförbund. F. n. ar han ledamot av förbundsstyrelsen av S. F. F. I likhet med fröken Norgren ar han medlem av Folkskollärarkårens representantskap för lönefrågor.
Om sålunda redan den här lämnade »meritförteckningen» fullväl motiverar omdömet, att hr Fredrikssons inval tillför centralstyrelsen en god arbetskraft, sa taga vi dock säkerligen icke miste, om vi förmoda, att det i främsta rummet ar hans pressombudsmannaverksamhet som vid valet skapat den stora majoriteten kring hans namn. När S. F. F. inrättade denna institution, erhöll Fredriksson uppdraget att vara den förste innehavaren av befattningen i fråga. Den rutin, han en gång förvärvat som journalist, och de tidigare förbindelserna med pressen ha givetvis därvidlag varit en stor tillgång för arbetet. Det har också lyckats honom att av pressombudsmanna-befattningen skapa en mycket betydelsefull institution, som sedermera inrättats både inom S. A. F. och åtskilliga andra kårsammanslutningar. Under en del av ar 1928 uppehöll hr Fredriksson även pressombudsmannabefattningen inom S. A. F.
Det ar, som sagt, verksamheten såsom pressombudsman som i främsta rummet fäst lärarkårens uppmärksamhet på namnet Viktor Fredriksson. Med en imponerande sakkunskap, slagfärdighet och påpasslighet har Fredriksson i ett otal artiklar i tidningar av alla färger och lager - inte ens den lilla minsta bygdetidning har lämnats obeaktad av hans vaksamma öga - kämpat med skicklighet och framgång för lärarkårens intressen, särskilt i lönefrågan. Det ar det på sådan väg uppväxta förtroendet, som nu föranlett invalet i centralstyrelsen. En arbetskraft av rang har därmed tillförts densamma, vilket också kunde behövas, då centralstyrelsen nu förlorar förmånen av sin mångåriga ordförandes fortsatta verksamhet inom styrelsen.
Hälsotillståndet hos skolbarn.
Dr C, A. Ljunggren, Trälleborg, har till skolöverstyrelsen framlagt en omfattande utredning om hälsovården i vårt lands folkskolor. Utredningen grundar sig på en undersökning av 63,486 folkskolebarn, utförd under två ar av dr Ljunggren med tillhjälp av 15 läkare och 1,500 lärare.
Enligt det framlagda undersökningsresultatet befunnos de underviktiga barnen i genomsnitt uppgå till något under 30 procent, varierande i olika skolor från 10 till 51 procent. Hållningsfel konstaterades hos 56,2 procent av skolbarnen på landet och 49,6 procent i städerna. Missbildningar, särskilt av bröstkorgen på grund av engelska sjukan, funnos hos nybörjarna i skolan till 41,8 procent. Osund blekhet företeddes av 32,3 procent i städer och 18,7 procent på landet. Tuberkelinfekterade voro 18 procent i stad och 19 procent på landet. Slutligen uppvisades i vissa skolor i Skåne, Västergötland och Närke undersökta barn tandröta till 90- 99 procent.
Utav utredningen framgår med full tydlighet, konstaterar dr Ljunggren, att tecken till en börjande försämring av kroppskonstitutionen ar, lindrigt sagt, lika tydligt påvisbar här hos oss som bland skolbarnen i Amerika och England. Orsakerna äro huvudsakligen försyndelser mot de fundamentala hygieniska faktorer som äro betingelsen för normal utveckling.
Dr Ljunggren redogör vidare för sitt arbete med organisationen av hälsovården i folkskolorna i Trälleborg. Det ar nämligen på erfarenheterna därifrån och de där vunna resultaten, som han baserar det förslag till grundlig omorganisation av hälsovården i skolorna, vilket han framlagt for skolöverstyrelsen.
I samband med detta arbete har dr Ljunggren också funnit, att läraren, som känner barnens språk, ordförråd och fattningsförmåga, ar vida lämpligare att ha hand- om deras uppfostran i hygien an läkaren, och det ar också på lärarna han vill lägga huvudparten av arbetet därmed i sitt nu ingivna förslag. Skolläkarna ha för övrigt visat sig mindre intresserade, och han förklarar detta med att deras långa utbildning går ut på att diagnosticera och behandla sjukdom, under det att det förebyggande och hygieniska arbetet ar ett biämne och som sådant väcker föga intresse. Lärarna ha däremot på olika håll visat sig både intresserade och lämpliga for uppgiften, och de böra, säger dr Ljunggren, efter nödig utbildning i seminarierna bli huvudpersonerna i skolans hälsovård.
Dr Ljunggren framlägger därpå sin stort lagda plan »för hälsoarbetets ordnande i folkskolorna med särskild hänsyn till landsbygden».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
