Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
886
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 40
tresset har inte påverkat de praktiska idrottsövningarna och följden har blivit, att idrotten förflackats och förlorat väsentligt av sin uppfostrande betydelse. Sa påvisar han, att den lingska gymnastiken, ursprungligen byggd på antika skönhetsideal, urartat: »Under tidernas lopp ha sa småningom de estetiska hänsynen försvagats och därmed förståelsen för harmoni i form och rörelse mer och mer utplånats, sa att i våra dagar den svenska gymnastiken endast representerar ett visserligen systematiskt men ganska själlöst muskelarbete, bestämt efter godtyckliga begrepp.» Men även konsten har lidit på skilsmässan, ty »konsten å sin sida hämtar ur idrottslivet väckande impulser till sovring av rörelseintryckens förvirrande mångfald för att åt den slutliga rörelseframställningen förläna ett tillförlitligt verklighetsintryck». Konsten åligger det nu att uppamma, utbreda och underhålla skönhetsintresset inom kropp$kulturen för bådas ömsesidiga fulländning. Konst och idrott skola då i förening -småningom skapa en förädlad livskraft.
I en artikel »Om kvinnlig kroppskultur» drar dr G. Frostell i härnad mot en massa värdelösa kroppskulturella system för kvinnor och vidare mot kvinnliga idrottsrörelsens tendens att efterapa manliga idrotter och tävlingssystem. De sistnämnda maskulinisera kvinnan och föra henne fjärran från det hellenska kvinnoidealet, vilket också ar dr Fros-tells. Endast kroppsövningar, som utveckla det speciellt kvinnliga i andligt och kroppsligt avseende, dana henne för hennes kall. Hon behöver ej de sportsliga synpunkterna for vinnandet av rationalitet i handlandet - i normala fall.
Vid behandlingen av kvinnoidrotten kommer dr Frostell även in på ämnet barnens fysiska fostran i skolorna men ser på saken förskräckligt ytligt, ensidigt och trångt. Man frestas nästan att tro, att han innerst inne anser kroppsrörelse vara endast »systematiskt själlöst muskelarbete» för att använda kapten Ficks ord, en sak, som ytterligare bekräftas av hans åsikt om dansens, plastikens, musikens och rytmikens obetydliga varde för kvinnlig fysisk fostran i stort sett.
Dr Frostell anser, att gymnastiken under nuvarande förhållanden ar den enda försvarliga motionsformen i skolan. Han fördömer »av allvarliga skäl» det program, som under senare ar utkristalliserat sig där och fortfarande ar på frammarsch, nämligen att lek och idrott beredas plats på skoltid. Detta ar en utveckling, som har sin egentliga och yttersta orsak endast i en inkompetent central fackledning och som bör hindras. Vad som av lek och idrott bor förekomma i skolåldern, framkalla barnens egen natur och nuvarande yttre förhållanden mer an nog, anser han. På tal om att somliga »mindre omdömesgilla idrottsmän förlora den ratta uppfattningen om
lösaktigheten av deras idrottsliga fotfäste i samhället», kommer han till den egendomliga slutsatsen, att skolorna bl.a. därför ej behöva uppamma sportintresset med att ha idrott och sport på schemat. Det finns i våra dagar intresse för dessa hos ungdomen redan i överflöd. Han förbiser således alldeles, att det levande sportintresset måste utnyttjas och ges en sund inriktning, för att det skall leda ungdomen till lek och idrott, som utveckla individerna hän mot de hellenska skönhetsidealen, som han svärmar för. Som kännare av den frivilliga idrottsrörelsen borde dr Frostell självfallet förstå, att denna behöver skolans bistånd i arbetet på att förverkliga de sunda idealen. Annars blir ju gärna resultatet av sp ort intresset endast en ganska värdelös fluga att se, läsa och tala idrott och mera sällan nyttig idrottsutövning.
En annan författare, redaktör Eskil Eriksson, angriper också Skolidrotten i en kritik av de femton idrottsdagarna i läroverken. Han anser, att man i våra dagar, då skolpolitiken hävdar individen och hänsyn annars tages till den individuella begåvningen, bor låta idrotten vara frivillig. Genom att tvångskommendera ungdomen till idrott löper man fara att döda intresset hos många, ty det ligger liten njutning i att veta, att man den eller den dagen måste idrotta. Vidare ådraga idrottsdagarna föräldrarna stora utgifter och lärarna betungande extra arbete.
Synpunkterna tala bäst för sig själva. Genom införandet av dem i årsboken visar Centralföreningen sin vackra mening att låta årsskriften vara idrottens Fria forum. Skada bara att man glömt att fullständiga arbetet med positiva synpunkter på Skolidrotten, varigenom det ännu mera gjort skäl för namn och avsikt och verkat idrottsfrämjande i skolan.
Förutom dessa artiklar av speciellt intresse för pedagoger förtjänar att ytterligare för idrottsintresserade omnämnas, att »simmarfader» dir. Bergvall kommer med en översikt av simlitteraturens historia, att gymnastikdirektör A. Holm-§tröm ger några glimtar av den tyska idrottsverksamheten och överstelöjtnant S. Drakenberg av tjeckernas egenartade idrottsrörelse, att kapten B. Uggla agiterar för ett engelskt bollspel och den alltid idérika dr Frostell för en statlig byrå för kroppskultur, m. m.
Som helhet ar boken ett värdefullt tidsdokument på idrotten. Utstyrseln ar gedigen med mer an ett 20-tal val valda verkligen vackra idrottsbilder i hel-sidesf ormat förutom sedvanliga illustrationer till artiklarna.
Boken utdelas gratis till Centralföreningens medlemmar, annars kostar den 5 kronor.
Edvin Wide.
Samfundet for unison sang1 har utsänt sitt årsmeddelande for 1929. Det upptager ett reseminne av Selma Lagerlöf, »Unison sang i Österlandet», varjämte uppgifter om samfundets verksamhet lämnas.
Samfundets viktigaste publikation »Sjung, svenska folk!» har under året utgivits i nyreviderad upplaga. Eevi-sionen har verkställts av en av styrelsen utsedd kommitté under ledning av komponisten Alice Tegnér. På grund av enträgna önskemål från sångbokens gamla vänner har utgallring av förutvarande sånger företagits mycket varsamt. Däremot har införts ett antal sånger, dels komponerade under senare ar, dels äldre sånger, vilka vunnit sådan popularitet, att de numera ansetts böra göras tillgängliga i någon av samfundets sångböcker.
Som ännu ett glädjande tecken framhålles i årsmeddelandet, att körerna i landet för idkande av flerstämmig sang i stigande grad ådagalägga intresse jämväl för enstämmig sång. Från flera håll har meddelats, att körer upptagit unison sang på sitt arbetsprogram.
Samfundet för unison sång har som bekant till uppgift att vidmakthålla, vårda och stärka svensk sang, särskilt den folkliga och samfällda. De åtgärder, som samfundet i detta syfte vidtager, äro bi. a. att utgiva billiga och goda sångsamlingar, att verka för ett gott resultat av skolornas sångundervisning, att anordna föredrag och sångövningar samt att söka åstadkomma ett allmännare och varmare intresse for att giva sången rum vid möten, fester och högtidligheter, i kyrkan och i hemmen.
Samfundet upprätthåller en expedition för bevakande av den unisona sångens intressen. De, som på ett eller annat satt vilja verka för den unisona sången eller hava något förslag till dess främjande, böra hänvända sig till samfundets sekreterare, Hornsgatan 64 B, Stockholm.
Vetenskapen och livet har utkommit med tionde häftet. Ur innehållet märkas följande artiklar: Vart tar stjärnljuset vägen ?; Elektriska ugnar; En föregångare till Edison; Trä och ved; Foto-skopet; Den elektriska induktionen; Snabbgående lastfartyg; Kristallernas natur; Fartygens rullning motverkas med gyroskop; Den lätta dieselmotorn; Flygplan mot pansarbåtar; Grammofonen och livet.
Nytt i bokhandeln.
P. A. Norstedt & Söners förlag:
Arbetssättet i folkskolan. Handböcker utgivna av Karl Nordlund, Anna Sörensen, Sven Vikberg. VII. Uppsatser av allmänt pedagogiskt innehåll. Kr. 5: 7,0.
Siou&indianernas sista strid av Einar Malm. Kr. 4: 75.
Almanack for alla 1930. Kr. 2:75.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
