Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 50
SVENSK LÄKAKETTDNING.
995
Provisorisk a v l ö n i n g s fö r b ä 11 r i n g.
Kungl. kung. den 5 juli 1929, införd i Sv. förf. saml. nr 241 och i Sv. Lig och Småskolan nr 30 1929.
För helt kalenderår ...............
Avlöningsförbättring under tid, då läraren uppehållit tjänsten
Avlöningsförbättring under tid, då läraren åtnjutit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom.
Folkskollärare
Folkskol lärarinna
Småskollärarinna
Folkskollärare
Folkskollärarinna
Småskollärarinna1
A-ort
Annan ort
A-ort
Annan ort
A-ort
Annan ort
’A-ort
Annan ort
A ort
Annan
ort
A-ort
Annan ort
Kr.
Kr.
Kr.
Kr,
Kr.
Kr.
Kr.
K,
K,
Kr.
Kr.
Kr.
258: - 21: 50
0: 7679 0: 7167 0: 6935
E
184: -
0: 7603
0 r
288: - 24-
dina
216: - 18: -
0: 6429 0: eooo 0: 5806
larie och
160: - 0: 6612
r i e o
240: - 20: -
0: 7143 0: 6667 0: 6452
vikariera’ 180: -
0: 7488
c h ti
150: - 12: so
0: 4464 0: 4167 0: 4032
nde läsart 110: -
0: 4545
1 1 s v i
168: - 14: - <
0: 5000 0: 4667 0: 4516
>
120: - 0: 4959
d a r e ,
172: - 14: 33
0: 5119 0: 4778 0: 4624
122: 67 0: 5069
a n st ä
192: - 16: -
0: 57U 0:,5333 0: 5161
Extra c 136: -
0: 5620
1 1 da*
144: -
12: -
0: 4286 0: 4000 .0: 3871
ordinarie
106: 67 0: 4408
lära
160: - 13: 33
0: 4762 0: 4444 0: 4301 i
och vakan
120: - 0: 4959
r e.
100: - 8: 30
0: 2976
0; 2778 0: 2688
svikärie.
73: 33 0: 3030
112: - 9: 33
0: 8383 0: sill 0: son
80: - 0: 3306
För hel kalendermånad
För dag: i månad med 28 dagar __
0: 8571 0: 8000 0: 7742
vira ordit
204: - 0: 8430
i månad med 30 dagar ........
i månad med 31 dagar
För helt läsår (= 242 dagar) ... För avlöningsdag- ..................
1 Även manlig småskollärare samt bitr. lär. vid folkskola och lär. vid mindre folkskola.
Anvisningar. Den provisoriska avlöningsförbättringen utgår liksom den kontanta lönen efter kalenderår och utbetalas månadsvis i förskott till ordinarie och tills vidare anställda lärare men beräknas efter läsår och utbetalas månadsvis i efterskott till lärare med anställning på viss tid. Rikets fördelning i ortsgrupper angives i Sv. förf.-saml. 1925 nr 426. Ort, som ej finnes upptagen i förteckningen, hänföres till ortsgruppen for den kommun, inom vilken orten ar belägen. Avlöningsförbättringen utgår med det belopp, som gäller för den ortsgrupp, till vilken den ort hör, inom vilken läraren har sin bostad.
Som villkor för avlöningsförbättring-
ens utgående till folkskollärare (folkskollärarinna) gäller, att läraren, om han därtill äger föreskriven kompetens, ar skyldig att, där sa av vederbörande skolstyrelse påfordras, mot åtnjutande av stadgad ersättning tjänstgöra även i fortsättningsskola och ersättningsskola. Indragning på grund av denna bestämmelse av löneförbättringen kan således ifrågasättas, först sedan skolstyrelsen anmodat läraren att undervisa i fortsättningsskola (ersättningsskola) och denne vägrat att mot författnings-enligt arvode åtaga sig undervisningen. Avlöningsförbättring utgår ej under tjänstledighet av annan anledning an styrkt sjukdom, t. ex. för fullgörande
av värnplikt. Inställes undervisningen på grund av rådande smittsam sjukdom, tillämpas beträffande avlöningsförbättringen de bestämmelser, som äro gällande i fråga om den kontanta lönen.
Exempel. Ord. folkskollärare, annan ort, tjänstledig på grun(J av styrkt sjukdom under tiden 18 okt.-22 nov.; avlöningsförbättring f or Okt. 17 X 0,7742 + 14 x 0,5i6i = 20,39 kr., för nov. 22 x 0,5333 + 8 x 0,80 = 18,i3 kr. Ord. folkskollärarinna, A-ort, tjänstledig av annan anledning an styrkt sjukdom under tiden 10 nov.-15 dec.; avlöningsförbättring för nov. 9 x 0,6o - 5,40 kr. och for dec. 16 x 0,5806 = 9,29 kr. Å avlöningsförbättring utgår ej dyrtidstillägg.
Äro icke folkskolintressena tillgodosedda i Skolidrottsförbundet?
Man anser på sina håll, att folkskol-intressena inte tillräckligt beaktas i Skolidrottsförbundet. Visserligen ha folkskolans representanter länge haft sate och stämma i dess styrelse, men man vill göra gällande, att deras insats närmast varit en besvikelse och att förbundet ständigt tar för liten hänsyn till folkskolan och dess arbetsförhållanden.
På somliga håll har det stannat enbart vid kritik, men på ett par har man gatt till handling och instiftat egna skolidrottsmärken. Ty egentligen ar det om bestämmelserna för Skolidrottsmärkena striden står. Just nu i dagarna har diskussionen åter blivit aktuell genom en ganska skarp kritik i Folkskollärarnas tidning av de nu gällande
bestämmelserna for Skolidrottsmärkena och av i någon mån förbundets tröga arbetsmetoder.
Artikelförfattaren i fråga anser, att de nu gällande skolidrottsmärkesbe-stämmelserna äro högst olämpliga för folkskolan och att de nuvarande folkskolerepresentanterna inte ha idrottsinsikt och intresse nog för att kunna rätt bevaka folkskoleintressena och åstadkomma en tidsenlig revidering av bestämmelserna i fråga. Annars borde den »märkeskommitté», som tillsattes förra året för ändamålet och där folkskolan ar representerad, ha hunnit slutföra sitt arbete och framkomma med förslag till nya för folkskolan lämpade märkesbestämmelser redan till .höstens skol-idrottsförbundsmÖte. t
Naturligtvis har ledningen inom Skolidrottsförbundet en annan syn på saken. Man anser sig ta all nödig hänsyn till folkskolan, men man ar förklarligt nog mycket rädd för att göra
förhastade revideringar. Idrottsutvecklingen under tidens gång kräver givetvis förändringar nu och då av märkesbestämmelserna, och under årens lopp ha inte mindre an tre revideringar gjorts, och det blir med all sannolikhet ytterligare en till att göra, när den nu arbetande märkeskommittén blir färdig med sitt utlåtande. Kommittén tillsattes, som det alldeles riktigt framhållits, redan förra varen och hade bort hinna med en hel del arbete sedan dess, tycker man. Men saken var den, att skolöverstyrelsens representant i Skolidrottsförbundet :- kommittens ordförande och drivande kraft - just då var utomlands på en studieresa, och efter hans hemkomst var det alldeles for sent att satta i gång med arbetet. Sommarlovet måste naturligtvis anses som en absolut olämplig tidpunkt för samarbete med skolidrottsföreningar, och söm Skolidrottsförbundets årsmöte hålles sa tidigt som i slutet av septem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
