Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 50
SVENSK LÄRARETIDNING.
1007
tet tillämpa sina synpunkter på problemet »läxläsning». For en grundlig kunskapsinhämtning ar läxläsning nödvändig och lämplig, om nödvändig hänsyn tages till barnens förutsättningar. Vi skulle vidare beröva barnen ett glädjeämne, om vi berövade dem läxan. Det ar psykologiskt riktigt, att barnen föreläggas en bestämd uppgift och få ett sa tydligt mål för sitt dagliga arbete, att de själva också kunna kontrollera det och känna den tillfredsställelse, som bör följa efter ett redligt utfört arbete. Föredraget illustrerades av en mångfald exempel och situationsbilder ur talarens rika erfarenhet i skolans tjänst och präglades av den kärlek till barnen, det sakliga allvar och den blida och välgörande humor, som gör att man gärna lyssnar och lär. Livliga applåder följde, och ordföranden framförde åhörarnas tack.
Vid val av kretsstyrelse utsågs till ordf. E. Mandahl, v. ordf. och kassör Å. Hedlund, sekr. V. Olsson, v. sekr. N. Liljestrand samt till femte ledamot Ber-lia Eriksson.
Den nyvalde ordf. avtackade den avgående ordf. v. pastor B. Svensonne, som nu på grund av avflyttning från orten för prästerlig tjänstgöring var förhindrad antaga återval.
Slutligen följde gemensam middag under trevligaste stämning. Till pastor Svensonne, som under de sex ar, han varit kretsens ordf., i särskilt hög grad tillvunnit sig sina kamraters förtroende och sympati genom det alltid sakliga och lugna sätt, på vilket han skott sin uppgift som ordf. samt genom sin redliga personlighet i övrigt, framfördes ytterligare kretsmedlemmarnas tack.
Stockholms folkskollärarförening
höll sitt andra höstsammanträde i Klara folkskola lördagen den 16 november.
Mötet öppnades av ordföranden, överlärare O svald Kydén, varefter frågan om »Examensväsendet i folkskolan» upptogs till behandling.
Ärendet inleddes av hr Nils Stålfelt.
Med folkskolans uppgift som utgångspunkt för sin framställning hävdade tal. den uppfattningen, att folkskolan icke ar en examensskola utan har till sin främsta uppgift att meddela det mått av allmän medborgerlig bildning, som svarar mot vars och ens förutsättningar och behov. Skriftliga prov vore av betydelse för folkskolan endast i den mån, som läraren gjorde den till ett led i sin undervisning. Om skolmyndigheter på-bjöde skriftliga prov för jämförelser mellan klassernas arbetsresultat, innebure detta en orättvisa mot läraren på grund av klassernas oenhetliga lärjungematerial. Det vore av vikt, sade tal., att intet motsatsförhållande klasser eller lärare emellan framtvingades, som kunde medföra en hänsynslös konkurrens ifråga om skolans arbetsresultat. Ett dylikt förhållande skulle befordra en ökad kvar-sättningstendens och dess skadliga följder i sista hand gå ut över baiyien. Paragraf 47 i folkskolestadgan värnade i sin mån om den kommunala självbestämningsrätten och inrymde en vidsträckt frihet för skoldistrikten att anordna avgångsprövning efter skiftande lokala förhållanden.
På inledarens förslag beslöt mötet enhälligt att besvara de av centralstyrelsen utsända frågorna på följande sätt:
Frågan 1. Nej.
Frågorna 2 och 3. - - -.
Frågan 4. I folkskolans organisation som en allmän medborgarskola ar också innebörden av dess uppgift given. Folkskolans uppgift ar att meddela det mått av allmän medborgerlig bildning, som svarar mot vars och ens mottaglighet och behov. Ett rigoröst till-lämpande av bestämmelserna om avgångsprövning och årsexamen ävensom en skärpning av dessa bestämmelser skulle ge folkskolan karaktär av examensskola och ställa ökade krav på ett enhetligare lärjungematerial. Enda vägen för läraren att nå detta mål vore att verkställa den gallring bland eleverna, som ett utnyttjande av kvarsättningsinstitu-tet innebär. Men en omfattande kvarsättning innebure fröet till folkskolans desorganisation. Kretsen vill därför uttala den bestämda uppfattningen, att ett rigoröst tillämpande av bestämmelserna om avgångsprövning ävensom en skärpning av dessa bestämmelser skulle bliva folkskolan mera till skada an till gagn. Kretsen vill på grund härav ge uttryck åt sin livliga förväntan, att centralstyrelsen ägnar dessa frågor en sådan uppmärksamhet, att kraven på folkskolans sunda utveckling städse hävdas.
Därefter hölls föredrag av folkskolläraren Nathan Stålmarck, Lidingö, över ämnet »Om den moderna arbetsskolan».
Det talas i våra dagar mycket om arbetsskola och arbetsskolmetoder, sade tal., men huru an metoderna växla i sin tillämpning, förete de dock det gemensamma draget, att elevens självverksamhet i skolan ar deras bärande pedagogiska princip. Många metoder försökas, och målet ar att sa frigöra barnens krafter, att barnen självständigt kunna intränga i och assimilera kunskapsstoffets innehåll. Därför måste arbetet sa organiseras, att det svarar mot barnens utveckling. Psykologisk insikt om barnens sätt att skaffa sig kunskaper måste finnas hos läraren. Och den vinnes dels indirekt genom studium av den vetenskapliga psykologiska litteraturen och dels direkt genom att studera barnen själva.
»Att lära genom att göra» ar arbetsskolans ledande princip. Därför kommer barnens sysselsättning i skolan till stor del att omfatta manuellt arbete. Den »gamla skolan» med läxpreparation och förhör hämmar barnens naturliga verksamhetsdrift.
Efter föredraget vidtog diskussion, varvid dr Karl Nordlund i ett inlägg beträffande historieundervisningen hävdade det talade ordets betydelse for ett inlevande i gångna tiders liv och tänkesätt.
Göteborgs skolförening hade den 15 nov. sitt novembersammanträde under hr Elof Lindälvs ordförandeskap.
Därvid höll seminarieläraren Sverker Stubelius, Göteborg, föredrag -om »Den nya lärarutbildningen i Tyskland». Hr Stubelius liar under innevarande ar såsom statsstipendiat företagit resor och studerat utbildningsförhållandena i Tyskland, sådana de efter den radikala omläggningen gestalta sig.
Under kriget nedlades lärarutbildningen, och då den efter freden återupptogs, var det efter helt nya linjer, varvid de högskolemässiga formerna i allmänhet segrat. I flertalet tvska sta-
ter ar folkskollärarutbildningen förlagd till universiteten eller till nyinrättade pedagogiska högskolor - »pedagogiska akademier». Till grund för utbildningen ligger studentexamen, och ovanpå denna kommer sa en 3-årig kurs vid universitet eller 2-årig vid pedagogisk akademi. Kursen avslutas med examensprövning, dock utan undervisningsprov, För vinnande av ordinarie läraranställ-ning fordras inom flera stater, att läraren avlägger en »andra examen», vilken kan äga rum i den skola, där han tjänstgör. I denna examen ingår också undervisningsprov. Mellan första och andra examen ligger vanligen en tid av 2-l ar, varunder den »halvfärdiga» läraren skall fortbilda sig under trycket av den förestående prövningen. Ansökan om avläggande av andra examen skall åtföljas av en pedagogisk avhandling.
Det intressanta föredraget mottogs med livligt bifall, varefter hr Otto Carlén bjöd på musikalisk underhållning med sånger till luta.
Simrishamnsortens skolförening har
i början av november hållit sitt årsmöte i Simrishamns folkskola.
Sedan mötesdeltagarna hälsats välkomna av ordf. hr John Bengtsson, Simrishamn, behandlades allmänna föreningens ärenden.
Frågan om »Examensväsendet i folkskolan» inleddes av ordf. Kretsen beslöt att besvara centralstyrelsens första fråga med nej. Vidare uttalades önskemål om att ämnen för årsexamen böra efter förslag av vederbörande lärare bestämmas i samband med fastställande av examensordningen. Årsexamen .bor sa mycket som möjligt bära prägel av högtid för både lärare, barn och åhörare.
Frågan om »Understöd åt biträdande lärare, som förlorat sin anställning på grund av skolväsendets omorganisation» inleddes av överlärare S. Lundgren. På förslag av inledaren beslöt kretsen att uppdraga åt centralstyrelsen att vidtaga lämpliga åtgärder för att dessa lärare hållas skadeslösa.
Åt kretsstyr elsen uppdrogs att handhava insamlingen till S. A. F:s jubileumsfond.
I kretsstyrelsen invaldes: John Bengtsson, Simrishamn, ordf., Sven Lundgren, Simrishamn, kassör, Nils Lundén, Gislöv, John Ekdahl, Vallby, Lisa Schultz, Simrishamn, Maria Nilsson, Simris, och Olga Bengtsson, Kö-rum, sekreterare.
Ett varmt tack riktades till den avgående sekr., hr N. Lundén, för det 25-åriga plikttrogna arbete, han utfört.
Som sa många gånger förut hade även vid detta möte folkskolinspektör Nils Persson i Simrishamn välvilligt ställt sig till vårt förfogande. Denna gång var ämnet för föredraget: »Hög och tyst läsning.»
Läsning ar ett av de viktigare ämnena på skolans schema, framhöll tal. Barnen borde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
