Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 2. (2663) 11 januari 1933 - Hanna Eriksson: Den nya lärjungebeskrivningen - Oscar Hedlund: Länsnämndernas verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
schaft) samt tal. Till slut komma de
nödvändigaste uppgifterna för
rådgivning vid val av skola eller yrke (die
Schulbahn- und Berufsberatung),
alltså fallenhet för ett yrke, kännedom om
yrkets svårigheter, förutvarande
anställning i något arbete, föräldrarnas
mening, yttranden och omdömen från
eventuella skyddsinrättningar (hem och
asyler) samt från skolan, läkaren och
yrkesvalsrådgivningen. Att samla dessa
uppgifter är skolans sak.
Men’en verkligt tillförlitlig
lärjungebeskrivning kan ej erhållas utan
föräldrarnas medverkan, då läraren blott
delvis känner barnet, nämligen sådant som
det visar sig i skolan. Vad som föregick
det sjätte levnadsåret är alldeles
obekant för skolan. Föräldrarna ha längre
haft tillfälle att ge akt på barnet, ty
detta var ända till sitt sjätte år under
deras vård, men också under skoMdren
är det mera hemma än i skolan.
Föräldarna stå i ett mera förtroligt
förhållande till barnet än läraren, de äro i
tillfälle att mera intimt studera barnet.
Därför blev också en del av arbetet med
lärjungebeskrivningen överlämnat åt
föräldrarna, nämligen besvarandet av de
så kallade föräldrafrågarna. – – –
Frågor till föräldrarna
om vilkas samvetsgranna besvarande anhålles
i barnets intresse.
Lärjungens namn:
Födelseort och födelsedatum:
Faderns (moderns, målsmans) yrke och
botstad:
A. Barnets kroppsliga utveckling.
1. Föräldrarnas ålder vid barnets födelse?
2. Leva ännu båda föräldrarna?
3. Om så ej är fallet, vem har hand om
barnet?
4. Vid vilken ålder lärde barnet gå?
5. När lärde det sig tala?
6. Har det några kroppsliga fel eller
lyten (närsynt, lomhört, vänsterhänt, talfel
e. d.) ?
7. Vilka sjukdomar har det haft och vid
vilken ålder?
8. Har läkare (givit några särskilda
ordinationer i det ena eller andra avseendet?
9. Får barnet starka drycker? (Vilka?
Huru mycket?)
B. Föreställningsliv.
10. Vem har mest sysselsatt sig med
barnet?
11. Har det syskon? (Huru många? Huru
gamla?)
12. Är barnet mycket i sällskap med
vuxna?
13. Kommer det ofta ut i det fria
(promenader, resor)?
14. Har -det redan haft några viktiga
upplevelser? (Vilka?)
15. Har det gått i någon Kindergarten?
16. Målar och ritar det gärna?
17. Kan barnet några ordspråk, böner eller
verser?
18. Kan det räkna (hur långt?), särskilja
färger ?
19. Frågar det ofta »Varför?» eller »Hur
gör iman det?»
20. Har det lätt att komma ihåg
tilldragelser från sina tidigare år?
21. Visar det särskild begåvning åt något
håll?
22. Talar det ett andra språk och behärskar
det måhända detta bättre än modersmålet?
C. Känsloliv.
23. Är barnet mer iglatt eller sorgset stämt?
24. Visar det hastiga etämningsombyten ?
25. (Blir det lätt skrämt och för vad
iruk-tar det särskilt?
26. Gråter det lätt?
27. Tycker det om musik?
28. Är det ’fördragsamt?
29. Är det medlidsamt? (också mot djur?)
D. Viljeliv och uppträdande.
30. Har barnet sina kroppsliga behov i sitt
våld? (Väter det måhända ännu i sängen?)
31. Har det några ovanor av något slag?
32. Får det. hjälp vid påklädandet, när de*
skall tvätta sig eller eljest?
33. Måste det hjälpa till i hushållet eller
på något sätt bidraga med förtjänst?
34. Sysselsätter det sig gärna på egen hand
eller leker det hellre med kamrater?
35. iByter det hastigt om lek eller andra
sysselsättningar ?
36. Vill det alltid börja med något nytt?
37. Tar det reda på sina leksaker efter
.sig? , . ’ ;
38. Fattar det hastiga beslut eller betänker
det sig länge ?
39. Är det lätt att övertala eller envist?
40. Hur förhåller det sig om det ej får
som det vill?
Övriga iakttagelser:
Uppgörandet av sådana
lärjungebeskrivningar är visserligen ett stort men
också ett värdefullt arbete, vilket är
nödvändigt, såvida omdömet om
lärjungarnas individualitet skall vila på
fast grund.
Den gamla skolan tog liten hänsyn
till barnets egenart, barnet betraktades
blott som en länk i det mänskliga
samhället och blev med hänsyn därtill
fullproppat med alla de kunskaper och
färdigheter, som kunde tjäna den sociala
organismen.
Om vår produktion, av vilken ju allas
välstånd beror, skall tilltaga, så måste
den regleras efter vetenskapliga
grundsatser. Yi vilja dock uppnå den största
möjliga produktivitet med utnyttjande
av minsta möjliga kraf t. Men därför är
det nödvändigt, att varje begåvning blir
omhändertagen i skolan, så att han
sedan ute i livet må intaga sin rätta plats.
Var och en skall ställas på den post, som
bäst passar honom, den som motsvarar
hans anlag och möjligheter och på
vilken han därför kan prestera det mesta
och bästa arbetet.
Men därtill är en noggrann
lärjungebeskrivning nödvändig, ty utan den är
varje gagnelig yrkesrådgivning på
förhand omöjliggjord.
Hanna Eriksson.
-
Prenumeration å
Svensk Läraretidning
sker alltid på
närmaste postkontor.
-
Länsnämndernas
verksamhet.
I bestämmelserna för S. A. F :s
länsombud angivas för dessa tre
huvuduppgifter, nämligen 1) att verka för
föreningens utveckling samt biträda
centralstyrelsen i arbetet för
främjandet av föreningens mål, 2) att söka hos
allmänheten väcka och underhålla
intresset för folkskolan och dess
sam-hällsgägnande uppgift, 3) att i den
mån förhållandena påkalla leda det
arbete, som lärarkåren inom
ombudsområdet kan behöva utföra för
tillvaratagandet av befintliga lokala
folkbildningsintressen. De särskilda
bestämmelserna utveckla närmare vad som åligger
nämnderna. Främst ha de att verka för
god anslutning till vår organisation
samt att söka upprätthålla intresset för
densamma. Allmänhetens förståelse för
folkskolan böra ombuden söka främja
genom samarbete med den frivilliga
folkbildningsverksamheten samt med
pressen. Beträffande den tredje av de
ovan angivna verksamhetsgrupperna
lämnas här en mängd exempel på
skolfrågor, i vilka nämnden lämpligen kan
vara kårens ombud och språkrör,
såsom Skolhygieniska spörsmål, bibliotek,
kurser och skolmöten m. m.
Dessa anvisningar äga givetvis sitt
berättigande och värde. Dock förefaller
det, som om en justering och
omredigering av desamma ej vore ur vägen. Den
mängd av uppgifter, visserligen bara
nämnda, som här anvisas nämnderna,
torde fresta en eller annan av dessa att
kasta yxan i sjön och föga eller intet
uträtta.
Detta vore dock skada. Ty att S. A.
F. i länsnämnderna har värdefulla
organ för sin verksamhet, är ställt utom
allt tvivel. Ombudens förnämsta
uppgift bör väl allt fortfarande vara att
arbeta för kårens rekrytering i vår
förening. En synnerligen viktig sak är
härvid, att nämnden skaffar sig en klar
överblick i fråga om anslutningen inom
dess arbetsområde. Instruktionen
rekommenderar upprättandet av
adresslistor över skoldistrikt, skolor och
lärare. Säkert är, att ett sådant register
är av mycket stort värde. Det bör däri
angivas, vilka av kåren som tillhöra S.
A. F. Primär uppgif terna böra
kretsordförandena eller sockenombuden stå till
tjänst med. Tyvärr visar det sig ofta
ganska svårt att få till stånd
tillräckligt samarbete mellan nämnden och
kretsledningarna. Det bör nog
förekomma någon gång, att dessa senare av
nämnden inkallas till ett sammanträde
för rådplägning särskilt om
agitationsarbetet. - Hur nämnden i övrigt bör
förfara för att söka vinna de utanför
stående, vill jag här ej närmare ingå
på. Det kan ske genom utsändandet av
lämpliga trycksaker m. m. i samarbete
med kretsstyrelserna. Bäst verka
givetvis personliga besök.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
