Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 2. (2663) 11 januari 1933 - Pensionsfrågan - Skolnyheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dyrtidstilläggens inarbetande i pensionerna
sammanknötes med arbetet på
pensionsbestämmelsernas revision. Dessa båda
spörsmål borde sålunda, framhöll han,
i fortsättningen göras till föremål för
gemensam bearbetning.
»(Vid undersökningen i denna del», ’fortsatte
vidare departementschefen, »bör självfallet
hänsyn tagas till resultatet av den av
lönekommittén verkställda utredningen rörande
dyrtidstilläggen inarbetande i lönerna.
Arbetet bör om möjligt bedrivas så, att i
samband med lönefrågans slutliga behandling även
förslag till pensionsväsendets ordnande
kunna komma under omprövning, i tillämpliga
delar uppbyggda på samma grunder som
avlöningsbestämmelserna.»
Utgångsläget var detsamma för så väl
de kommunalt som för de statligt
anställda lärarna; utredningsarbetet med
dyrtidstilläggens inarbetande i löne’rna
hade dittills bedrivits gemensamt för
bägge kategorierna, förslag till
reviderade lönebestämmelser förelågo för
bäggedera, och för bäggedera äro de
ännu gällande pensionsbestämmelserna
i behov av revision. Vad som i
direktiven anföres, äger samma giltighet
beträffande de kommunalt som de statligt
anställda lärarna.
Emellertid förelågo, såsom redan i
det föregående omnämnts, vissa redan
tidigare utarbetade förslag till
reviderade pensionsbestämmelser, vilka ännu
icke blivit föremål för slutgiltigt
avgörande, däribland också just ett förslag till
revision av den civila penlsionslagfen,
vars bestämmelser gälla för bl. a. även
de statsanställda lärarna.
Departementschefen fortsatte därför:
»Jag föreslår alltså, att de av 1926 års
pensionsutredning utarbetade förslagen till
bestämmelser om tjänstepension vid den civila
statsförvaltningen - d. v. s. den allmänna
civilförvaltningen samt
kommunikationsverken - med beaktande av de erinringar, som
under remissbehandlingen framställts, nu
göras till ’föremål ’för slutlig överarbetning. I
vad mån ’-föreliggande förslag till militär
tjänstepensionslag och i samband därmed
spörsmålet om dyrtidstilläggens inarbetande i
de militära pensionerna ävensom övriga
vilande iförslag på pensionsväsendets område böra
upptagas till omprövning av ifrågavarande
beredning, torde få senare övervägas.»
Det är tydligen detta senare
yttrande, de sakkunniga ansett utgöra hinder
för dem att taga befattning med
utredning av de kommunalt anställda
lärarnas pensionsförhållanden.
Oavsett, huruvida de sakkunnigas
tolkning överensstämmer med vad
departementschefen åsyftat eller ej, torde det
emellertid av skäl, som redan i det
föregående berörts, vara uppenbart, att
även de pensionsbestämmelser, som f. n.
gälla för de kommunalt anställda
lärarna, tarva en revision, och att alltså en
utredning av detta spörsmål är
erforderlig. Så vitt representantskapet kan
bedöma, torde det då ur så väl
praktisk synpunkt som med hänsyn till
kostnaderna för utredningsarbetet vara
lämpligast, att samma sakkunniga, som
nu slutfört en liknande utredning
beträffande det statliga
undervisningsväsendet, genom förtydligande eller
komplettering av de redan meddelade
direktiven finge i uppdrag att verkställa
även den här ifrågavarande
utredningen.
Representantskapet vill slutligen i
detta sammanhang erinra om att de
sakkunniga vid fullgörande av sitt
nyssnämnda nu slutförda uppdrag ansågo
det vara till gagn för
utredningsarbetet, att en representant för den
lärarkår, utredningen då bl. a. gällde, finge
deltaga i utredningsarbetet. En sådan
anordning torde i kanske ännu högre
grad vara motiverad, då det gälle’r en
utredning beträffande de kommunalt
anställda lärarnas
pensionsförhållanden, detta icke minst med hänsyn till
det synnerligen invecklade och
otillfredsställande pensionssystem, som
blivit en följd av sammankopplingen med
allmänna pensionsförsäkringen.
Då det nu senast berörda spörsmålet
om lämpligheten av att sammankoppla
tjänstepensioneringen med allmänna
pensionsförsäkringen självfallet bör
bedömas icke enbart ur
pensionsförsäkringens utan även och t. o. m. i första
hand ur tjänstepensioneringens egen
synpunkt, finner representantskapet
det i hög g’rad påkallat, att även detta
spörsmål inrymmes i direktiven för den
här ifrågasatta utredningen.
Med stöd av vad sålunda anförts
hemställes slutligen att k. m:t genom
erforderlig komplettering av de till 1930
års pensionssakkunniga redan tidigare
meddelade direktiven måtte uppdraga
åt de sakkunniga att verkställa
utredning och framlägga förslag till
reviderade pensionsbestämmelser för lärarna
vid rikets folk- och småskolor, att i
detta uppdrag måtte inbegripas även
spörsmålet om tjänstepensioner ingens
förhållande till allmänna
pensionsförsäkringen, samt att en representant för
folkskollärarkåren måtte tillkallas att
deltaga i det här ifrågavarande
utredningsarbetet.
Skolnyheter.
De, som hava fordringar för
lämnade artiklar m. m., ombedjas vänligen
att under de närmaste veckorna insända
uppgift härom till Svensk
Läraretidnings redaktion. För räkenskapernas
avslutande vore önskligt, att dessa
uppgifter eller åtminstone uppgift å de
nummer, i vilka de lämnade bidragen
äro införda, komme oss tillhanda före
den 15 januari 1932. (För smånotiser,
personliga meddelanden o. d. kan
honorar icke lämnas.)
Nomadskolinspektören E. Bergström
har beviljats tjänstledighet på grund
av sjukdom under tiden den 29
december 1932-den 14 februari 1933. Till
vikarie för tiden den 7 januari-den 14
februari 1933 är förordnad lappfogden
i Jämtlands län teol. kand. N. W.
Nilsson Gårdkind. För tiden den 29
december 1932-den 6 januari 1933 har ingen
vikarie förordnats.
Överlärarinstitutionen. I avgivet
utlåtande över ansökningen till den
ledigförklarade överläranbefattningen inom
Lerums skoldistrikt från folkskolläraren
inom distriktet J. M. Gummesson har
skolöverstyrelsen förklarat sig icke
funnit något att erinra mot sökandens
lämplighet för ifrågavarande befattning.
Provårshänvisning. Skolöverstyrelsen
har efter prövning av inkomna
ansökningar hänvisat följande
lärarkandidater att under kalenderåret 1933
genomgå föreskrivet provår:
vid folkskoleseminariet i Stockholm:
fil. lic. S. F. Andgren, fil. mag:na J. H.
Gauffin och S. A. Watz samt fil. lic.
Ruth Emma Maria Rehnberg; samt
vid folkskoleseminariet i Göteborg:
fil. mag:na Anna Aurell, S. O. M.
Nordin, B. O. Holmberg, P. A. Lindgren
och C. G. Bohlin.
Behörighet. Följande sökande ha
erhållit behörighet för anställning som
lärare i ämnet arbetskunskap vid
yrkesbestämd fortsättningsskola:
vid fortsättningsskola i anslutning till
jordbruk med binäringar: folkskollärarna A.
R. Andersson, Västerlanda, och F. G.
Brunngård, Laske-Vedum;
vid fortsättningsskola med husligt arbete,
i vad angår kvinnlig slöjd: slöjdlärarinnan
Anna Elisabet (Lisa) Johaneson, Bred.
- K. m :t har förklarat fil. mag. B. O.
C. Andersson behörig att söka och
innehava ordinarie ämneslärarbefattning vid
kommunal mellanskola och högre
folkskola.
Rektorsförordnanden.
Skolöverstyrelsen har förordnat rektorn vid
Stockholms stads högre folkskola för
handelsundervisning E. E. Ehlin att
fortfarande från och med den 1 januari 1933 till
och med den 4 i samma månad vara
rektor vid nämnda högre folkskola, dels ock
ordinarie ämneslärarinnan vid samma
högre folkskola Alma Rinander att från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
