Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 3. (2664) 18 januari 1933 - Anslagen till folkundervisningen beskäras starkt. Plock ur statsverkspropositionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anslagen till folkundervisningen beskäras starkt
Dyrtidstilläggen och den provisoriska avlöningsförbättringen dock orubbade.
Plock ur statsverkspropositionen.
I årets statsverksproposition föreslås
fstarka beskärningar av olika
anslagsposter i åttonde huvudtiteln. Här nedan
lämnas en översikt av regeringens
förslag till anslag budgetåret 1 juli 1933—30 juni 1934.
Statsbidrag till folkskollärarlöner.
På skolöverstyrelsens förslag
hemställes om en ökning av anslaget för
statsbidrag till avlöning åt lärare vid
folkskolor med 1,000,000 kronor. Den begärda
ökningen beror dels på tillkommande
nya ålderstillägg, dels ock på den ökning
av antalet lärare, som är en följd av
införandet av bättre skoltyper.
Departementschefen betonar, att någon tid
torde förflyta, innan de 1932 beslutade
rationaliseringsåtgärderna medföra
sänkning av utgiftsbehovet.
Granskningsnämndens förslag, att
rätten att medgiva återbesättande av
ledigbliven tjänst skulle förbehållas k. m:t,
avvisas av departementschefen.
Skolöverstyrelsens argumentering finner han
emellertid »icke övertygande». Den
avvisande hållningen motiveras med att
frågan om skolväsendets organisation
skall bli »föremål för en särskild
undersökning».
Ecklesiastikministern förordar
slutligen att ordinarie folkskollärare och
småskollärare tillerkännas rätt att för
uppflyttning i högre lönegrad räkna även
den tid vederbörande intjänat som
nomadlärare med motsvarande kompetens
och löneiställnmg.
Det ordinarie förslagsanslaget till
avlöning åt lärare vid folkskolor beräknas
under budgetåret till 52,700,000 kronor.
Utjämningsbidraget sänkes.
Sedan budgetåret 1930/1931 har för
beredande av utjämning av
kostnaderna för uppehållande av
folkskoleväsendet under åttonde huvudtiteln utgått ett
anslag av 8,800,000 kronor. Bidraget har
utgått med dels 5 kr. för varje barn,
dels 200 kr, för varje läraravdelning.
Granskningsnämnden hade föreslagit,
att anslaget skulle minskas till hälften.
Ecklesiastikministern betonar
angelägenheten av att på grund av
kommunernas försämrade ekonomi förstärka
sjunde huvudtitelns anslag för allmän
skatteutjämning och motiverar därmed sitt
yrkande på sänkning av denna
anslagspost. Han löser problemet så, att det
bidrag ur anslaget, »som mest direkt kan
anses komma skolväsendet till godo»,
nämligen bidraget av 200 kr. per
läraravdelning, bibehålles, medan det
särskilda bidraget av 5 kr. för lärjunge
föreslås upphöra. Ett uteslutande av
denna bidragsform torde, heter det i
departementschefens yttrande, i regel komma
att i mindre utsträckning träffa
kommuner med svagt skatteunderlag.
I anslutning till det anförda
hemställer statsrådet, att för beredande av
utjämning av kostnaderna för
folkskoleväsendet för budgetåret 1933/1934 måtte
anvisas ett extra förslagsanslag av kr.
5,615,000 att utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med det anförda samt i
enlighet med de närmare villkor och
bestämmelser, k. m :t kan finna gott
föreskriva.
Provisorisk avlöningsförbättring efter
oförändrade villkor.
Ecklesiastikministern föreslår att
riksdagen måtte till beredande av
provisorisk avlöningsförbättring efter
oförändrade grunder åt lärare vid folk- och
småskolor, däri inbegripna även lärare i
slöjd- och hushållsgöromål vid folk- och
småskolor och därmed jämförlig anstalt
bevilja ett extra förslagsanslag för
budgetåret 1933/1934 6,150,000 kr.
Rikets nordligaste gränsorter.
Till folkundervisningens befrämjande
i rikets nordligaste gränsorter föreslås
ett oförändrat ordinarie förslagsanslag
av 590,000 kr.
Lapplands ecklesiastikverk,
folkbildningsändamål.
I enlighet med skolöverstyrelsens
forslag hemställes, att riksdagen måtte
minska det ordinarie förslagsanslaget till
Lapplands ecklesiastikverk,
folkbildningsändamål med 8,000 kr. och att
anslaget alltså skulle uppgå till 192,000
kronor.
Norrlandsanslag.
Till särskilda lönetillägg åt lärare i
Lappmarksförsamlingar med icke
finsktalande befolkning samt i Överkalix
församling föreslås en anslagshöjning med
3,000 kr. till 79,000 kr. Till avlönande
av föreståndarinna m. m, för skolhem
eller arbetsstuga inom Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, dock ej
rikets nordligaste gränsorter, ä&kas ett
oförändrat ordinarie förslagsanslag av
35,000 kr. Skytteanska skolan i Tärna
får ett oförändrat ordinarie
förslagsanslag av 18,500 kr. Inackorderingsbidrag
för vissa skolpliktiga barn i de fyra
nordligaste länen förordas utgå som
ordinarie reservationsanslag å 548,000 kr.
Inackorderingsbidrag.
Regeringen föreslår, att riksdagen till
inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga
barn i andra delar av riket an de
fyra nordligaste länen måtte för det
stundande budgetåret anvisa ett extra
reservationsanslag av 15,000 kr.
Skolskjutsar.
Sedan redogörelse lämnats för
skolöverstyrelsens förslag om ändrade
grunder för dessa anslag yttrar
departementschefen i huvudsak följande:
»Med hänsyn till vad i ärendet
förekommit är jag icke för närvarande
beredd att föreslå några allmänt gällande
normerande föreskrifter. Emellertid
synes mig bristen på dylika bestämmelser
icke böra utgöra ett ovillkorligt hinder
emot anslagets förändring till
förslagsanslag. Då ett konsekvent genomförande
av överstyrelsens förslag till ändrade
villkor för statsbidrags utgående synes
förutsätta förändring av anslagsnaturen,
vill jag därför tillstyrka, att anslaget
förändras till förslagsanslag.
Flertalet av de av skolöverstyrelsen
föreslagna ändringarna i villkoren för
statsbidrags utgående synas
ändamålsenliga och kunna av mig tillstyrkas.
Statsbidrag synes sålunda böra utgå,
företrädesvis då genom anordnande av
skolskjutsar besparingar i det allmännas
utgifter för skolväsendet i övrigt uppstå
eller då skolgången vid särskilt lång
eller svår skolväg avsevärt underlättas.
På de av skolöverstyrelsen anförda
skälen bör statsbidrag utgå med i regel
hälften av kostnaderna för
skolskjutsarnas anordnande. Då särskilda
förhållanden därtill föranleda, synes bidrag
böra utgå med högre belopp, dock i intet
fall med mer än % av kostnaderna.
Beslutanderätten i dessa frågor torde
dock böra förbehållas k. m:t.
Det föreslagna förändrade
förfarandet vid prövning av fråga om statsbidrag
synes särskilt ägnat att underlätta
granskningen av ansökningarna, och
genom överstyrelsens förslag rörande
förkortning av prövningsproceduren och
förändring av tiderna för
ansökningarnas ingivande undanskaffas en
betydande olägenhet i det nuvarande systemet,
som vållat stora svårigheter för
skoldistrikten att i förväg vid beräknandet av
kostnaderna för distriktets skolväsen
räkna med statsbidrag till anordnande
av skolskjutsar.
Under budgetåret 1933/1934 synas
övergångsbestämmelser böra meddelas i
stort sett i överensstämmelse med vad
skolöverstyrelsen föreslagit.
Närmare föreskrifter för
statsbidragets utfående m. m. torde böra
fastställas av k. m:t. På grund av det anförda
hemställer departementschefen, att
riksdagen måtte dels i huvudsak godkänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
