- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 /
72

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frits Wigforss: Rostad och dess pedagogiska undersökningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72

SVENSK LÄRARETIDNING

Nr 4

2. Klassens nivå.

Prov
Tid
i. Mycket svag
2.
Svag
3.
Ej fullt medelgod
4.
Medelgod
5.
Bra
6.
Mycket bra
7.
Utmärkt

Add. I
l1/* min.
-27,6
27,6-32,5
32,5-37,4
37,4-42,3
42,3-47,2
47,2-52,1
52,i-

Add. II
2 min.
- 31,9
31,9-38,]
38,1-44,3
44,8 - 60,5
60,5-56,7
66,7 - 63,0
63,0-

Add. III
o min.
-38,0
38,0-42,8
42,8-47,6
47,6-52,4
62,4 - 57,2
57,2-62,0
62,0-

Add. IV
4 min.
-14,8
14,8-16,8
16,8-18,9
18.9-21,0
21,0-23,0
23,0-25,1
25,1 -

Subtr. I
2 min.
- 47,7
47,7-53,9
53,9-60,1
60,i-66;3
66 3-72,5
72,5-78,7
78,7 -

Subtr. II
3 min.
-32,5
32,5-37,9
37,9-43,2
43,2-48,5
48,5-53,9
53,9-59,2
69,2 -

Subtr. III
7 ini tr.
-20,1
20,1-23,9
23,9-27,6
27,6 - 31,3
31,3-36,1
35.1 - 38,8
38,8 -

Mult. I
3Ys min.
-46,8
46,8 - 58,3
58,3 - 69,9
69,9-81,4
81,4-93,0
93,0-104,5
104,5 -

Mult. II
ö1/* min.
- 13,8
13,8-18,1
18,1 - 22,4
22,4-26,7
26,7 -31,0
31,0-35,3
35,3 -

Mult. III
10 min.
- 10,9
10,9-14,4
14,4-17,8
17,8-21,3
21,3-24,8
24,8 - 28,3
28,3 -

Div. I
4 min.
-40,7
40,7-51,5
51,5-62,3
62,3 - 73,1
73,1-84,0
84,0 - 94,8
94,8-

Div. II
10 min.
-29,5
29,5-37,9
37,9-46,3
46,3-54,7
54,7 - 63,2
63,2-71,6
71,6-

Div. III
10 min.
- 4}i
4,1-7,1
7,i-10,i
10,i–13,i
13,1 - 16,2
16,2 - 19,2
19,2 -

Tabeller for klass 6 vid höstterminens slut.
1. Elevbetyg:.

Prov
Tid
C
Be
B

AB
a
A

Add. I
ll/4 min.
- 19
20-30
31-41
42-62
53-63
64-74
75-

Add. II
2 min.
- 21
22-35
36-49
50-63
64-77
78-92
93-

Add. III
4Vs min.
-20
21-33
34-47
48-61
62-75
76-89
90-

Add. IV
31/* min.
-5
6-11
12-17
18-23
24 - 29
30-35
36-

Subtr. I
2 min.
-32
33-49
50-66
67-83
84 - 100
101-117
118-

Subtr. II
2l/2 min.
- 11
12-25
26-40
41-54
55 - 69
70-83
84-

Subtr. III
6l/2 min.
- 9
10-19
20-28
29-38
39-48
49-67
58-

Mult. I
3 min.
- 34
35-53
54-73
74-92
93 - 111
112 - 131
132 -

Mult. II
4V2 min.
- 8
9-15
16-23
24-31
32-38
39-46
47-

Mult. III
9 min.
- 1
2-10
11 - 19
20-27
28-36
37-45
46-

Div. I
3l/s min.
-20
21- U
45-68
69 - 92
93 - 116
117-140
141 -

Div. II
8 min.
- 8
9-28
29-48
49-67
68-87
88-106
107 -

Div. III
8 min.
-
1 - 6
7-11
12-16
17 - 22
23-27
28 -

2. Klassens nivå.

Prov
Tid
i. Mycket svag
2.
Svag
8.
Ej fullt medelgod
4.
Medelgod
5. Bra
6.
Mycket bra
7.
Utmärkt

Add. I
l1/ 4 min.
-32,7
32,7-38,4
38,4-44,2
44,2-49,9
49,9-55,7
55,7-61,4
61,4-

Add. II
2 min.
-42,8
42,8-48,4
48,4-54,0
54,0-59,7
59,7 - 65,8
65,3-70,9
70,9 -

Add. III
4V» min.
-40,6
40,6-46.2
46,2 - 51,8
51,8-57,5
57,5-63,1
63,1-68,7
68,7 -

Add. IV
31/» min.
-14,7
14,7-17,0
17,0-19,3
19,3 - 21,7
21,7-24,0
24,0 - 26,3
26,3-

Subtr. I
2 min.
- 56,i
56,1- 63,6
63,6 -71,2
71,2 - 78,7
78,7-86,3
86,3-93,8
93,8-

Subtr. II
21/* min.
- 34,6
34,0-39,7
39,7-44,9
44,9-50,0
50,0 - 55,2
55,2-60,3
60,3 -

Subtr. III
6V2 min.
-22,3
22,3-26,8
26,8-31,4
31,4-36,0
36,0-40,5
40,5 - 45,1
46,1 -

Mult. I
3 min.
- 64,1
64,1-71,6
71,6-79,1
79,1-86,5
86,5 - 94,0
94,0-101,5
101,5 -

Mult. II
4Vs min.
- 18,4
18,4-22,0
22,0-25,6
26,6 - 29,2
29,2-32,8
32,8 - 36,4
36,4 -

jyfult. III
9 min.
- 14,8
14,8-18,3
18,3 -21,8
21,8 - 25,3
25,8 - 28,9
28,9-32,4
32,4 -

Div. I
372 min.
-56,o
56,0-65,9
65,9-75,8
75,8-85,7
85,7 - 95,6
96,6-106,6
105,6 -

Div. II
8 min.
-36,3
36,3-45,0
45,0 - 53,6
53,6 - 62,3
62,3-71,0
71,0 - 79,6
79,6 -

Div. III
8 min.
-7,o
7,0-9,8
9,8-12,6
12,6-15,4 15,4 - 18,2
18,2 -21,o
21,0 -

vår pågående undersökning av
materialet från B-skolor na till äventyrs skulle
visa en markerad underlägsenhet för
dessa skolor i jämförelse med städernas
A-skolor, är det givetvis tillbörligt, om
en lärare tager hänsyn därtill vid be-

dömandet av sitt arbete, men de betyg
han ger sina elever böra ej rätta sig
efter skolformen utan helt enkelt ge
upplysning om de kunskaper och
färdigheter, som eleverna äro i besittning
av, vilket betygen på ett otvetydigt sätt

kunna göra, endast om de äro givna
efter en för skolorna gemensam
betygsnorm.

Som framhållits hänföra sig
tabellerna till prov, givna vid slutet av en
hösttermin. Då en klassnivåtabell
användes, bör prövningen alltså göras vid
höstterminens slut. Sedan
klassnivåtabeller, gällande för slutet av
vårterminen publicerats, kan prövning för
bestämmande av klassnivån ju även göras
vid vårterminens slut. Även
elevbetygs-tabellerna gälla för slutet av
höstterminen, men dessa tabeller kunna dock
mycket väl användas för prov, givna
vid vilken tidpunkt som helst under
höstterminen. På samma sätt skola
vårterminens elevbetygstabeller, fast de
närmast komma att gälla för
vårterminens slut, kunna användas under hela
vårterminen. Att elevernas betyg på
provräkningarna på detta sätt bli högre
vid terminens slut än tidigare under
terminen, är ju ingen nackdel. För
elevernas del är det för övrigt ej dessa
betyg, som äro de betydelsefullaste, utan
helt enkelt antalet rätt räknade
exempel, som ju på tydligaste sätt visar de
framsteg, som göras.

Hur ofta böra proven givas! Mitt
förslag är, att de böra givas minst två
gånger under läsåret, nämligen vid
höst- och vårterminens slut; men jag
tror, att det är fördelaktigt, om de
komma till användning mer än en gång
varje termin.

Lämpligt är dock, att ett urval bland
de tillgängliga proven göres. Add. I,
II, Subtr. I, II, Mult. I, Div. I, II höra
mera hemma i de lägre klasserna, men
kunna dock i särskilda fall göra god
tjänst även högre upp som diagnostiskt
hjälpmedel. En elevs svaghet i
mekanisk räkning kan bero på att någon av
de grundläggande tabellerna ej är
tillräckligt grundligt memorerad.
Mätningen av räknehastigheten med hjälp av
dessa prov kan komma att tydligt visa,
var svagheten finnes. Add. III. IV,
Subtr. III, Mult. II.III, Division
III bli väl de prov, som i de högre
klasserna mest komma att användas,
och som med fördel kunna givas flera
gånger under läsåret.

Många lärare dra sig kanske för att
relativt ofta använda proven på grund
av det dryga arbetet med deras
rättande. Vid standardiseringen i höstas
förekom det, att en lärare avböjde
deltagande, sedan han räknat ut, hur många
exempel han skulle få rätta. Om till en
klass på 35 elever givas alla 13 proven,
blir summan av de givna exemplen
verkligt imponerande. Proven
innehålla-nämligen tillsammans 1,292 exempel,
och 35 x 1,292 är 45,220! Undra på att
man drar sig för att rätta 45,220 tal!
Emellertid är det i verkligheten -ej så
farligt. Barnen hinna ju ej räkna alla
exemplen, och därmed bortreduceras
genast väl hälften av exemplen. Vidare
kan man på kort tid hinna rätta många
exempel^ om facit lägges alldeles intill

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free