Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommunal skatteutjämning genom folkskolans förstatligande - Småskoleseminariernas lärarförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sinnesslöanstalterna men i övrigt behålla sin
hittillsvarande andel i utgifterna för de
tre understödsgrenarna.
Primärkommunerna skola liksom
hittills bära hela kostnaden för den
frivilliga fattigvården ävensom utgifterna
för de kommunala pensionstillskotten
och sjukvårdsbidragen samt för de
grundavgifter, som ej inbetalas av de
pensionsförsäkrade.
Körande handhavandet av de lokala
bestyren med pensionsförsäkringen
ifrågasattes ingen ändring. De regler,
som gälla om fattigvårdssamhälle samt
om de lokala organen för fattig- och
barnavård, lämnas likaledes i huvudsak
oförändrade.
Landstinget skall helt omhändertaga
fattigvårds- och barnavårdsanstalterna
och deras drift samt i sin hand
centralisera all anstaltsvård inom
landstingsområdet, som för detta ändamål av
landstinget indelas i anstaltsdistrikt, i
regel omfattande flera
fattigvårdssamhällen. Landstinget skall utse en
styrelse för varje anstalt.
I syfte att verksamt minska antalet
fattigvårdsmål förordas ändringar av
föreskrifterna om hemortsrätt.
Kommunernas befogenhet att anlita rättegång
för lösande av sina inbördes
fattigvårdstvister bör begränsas.
Stora förändringar även i hälso- och
sjukvård.
I fråga om hälso- och sjukvården
föreslår beredningen att staten övertager
dels de för närvarande på
primärkommunerna ankommande bidragen till
distriktsbarnmorskors avlönande, dels
ock landstingets nuvarande bidrag till
vanföranstalter och kustsanatorier.
Primärkommunernas anstaltsvård för
kroniskt sjuka, tuberkulösa samt
sinnessjuka och sinnesslöa upphör, och
hithörande anstalter och avdelningar
övertagas av landstingen, i den mån de
anses behövliga och lämpliga för sitt
nuvarande eller annat vårdändamål.
Vägväsendet centraliseras under
landstingen.
Beredningens förslag omfattar även
en förändring i vägväsendet. Samtliga
väghållningsdistrikt inom
landstingsområdet sammanföras till ett vägdistrikt.
Landstinget blir den beslutande och
landstingets vägstyrelse den
förvaltande myndigheten, och i vägstyrelsen
insättes en representant för staten. I
övrigt bibehålles länsstyrelsens
befogenhet oförändrad.
Staten övertager polisväsendet på
landsbygden.
Polisväsendet på landsbygden
övertages helt av staten med undantag av
tillhandahållandet av arrestrum och
tjänstelokaler.
Intet förslag beträffande utgifter för
kommunala angelägenheter.
Beträffande kommunala utgifter för
affärsdrivande verk, kyrkliga
angelägenheter, brandväsen m. m. samt
byggandet av och underhåll av
domstolslokaler och övriga kommunala bestyr
framlägger beredningen icke något
förslag. I fråga om veterinärväsendet och
småskoleseminarierna ansluter sig
beredningen till de redan av
statsmakterna beslutade överflyttningsåtgärderna.
Kostnaderna för dövstums- och
blindundervisningen samt blindvården anser
beredningen dock böra helt övertagas
av staten.
Beredningen anser det icke påkallat
att nu upptaga frågan om ändring i
lagen om ordning och villkor för ändring
i kommunal och ecklesiastik indelning i
syfte .att bereda k. m:t ökad
befogenhet att förordna om sammanslagning av
kommuner. Därest beredningens förslag
i huvudsak vinner statsmakternas
bifall, föreligger icke heller något behov
av ändring i lagen om
kommunalförbund.
Frågan om den kommunala
progressivbeskattningens avskaffande eller om
dess bibehållande under ändrade
former bör upptagas till avgörande efter
ett principiellt ställningstagande till de
av beredningen uppdragna riktlinjerna
för reformer beträffande fördelningen
mellan primärkommunerna,
sekundärkommunerna och staten av
kostnaderna för den kommunala förvaltningen.
Reservationer.
Reservation har avgivits beträffande
fattigvården, barnavården och
pensionsförsäkringen samt vägväsendet av
hrr Carlström, Magnusson i Tumhult,
och Wohlin, vilka funnit de med
genomförandet av beredningens förslag
på dessa områden. förenade riskerna,
framför allt ur sparsamhetssynpunkt,
alltför stora för att förslagen nu skulle
kunna förordas till genomförande. I
denna ’reservation har hr Tjällgren
instämt utom i vad angår fattigvårdens
organisation och finansiering.
Beträffande denna förvaltningsuppgift har hr
Tjällgren ansett sig böra, om ock med
tvekan, biträda beredningens förslag.
Hr Fast har slutligen reserverat sig
mot förslaget om förstatligande av
landsbygdens polisväsende. I vad
förslagen avse folkskolan är förslaget
enhälligt.
Med anledning av ovanstående
förslag, till vilket vi få anledning
återkomma, ha vi hos finansministern,
statsrådet Wigforss, inhämtat, att
kommittébetänkandet snarast kommer att
remitteras till vederbörande myndigheter.
Tidigast 1934 års riksdag kan tänkas
få taga ställning till de av kommittén
framlagda principerna för en
skatteutjämningsreform.
Småskoleseminariernas
lärarförening.
Styrelsen för Småskoleseminariernas
lärarförening har på nyåret hållit
sedvanligt årssammanträde i Stockholm.
Härvid ha de under hösten i
föreningarna förrättade valen avslutats. Då
föreningen år 1931 på grund av det
förestående förstatligandet av landstingens
småskoleseminarier beslutade uppskjuta
styrelsevalet för året, kom fjolårets val
atfomfatta hela styrelsen. För åren 1933
-1934 omvaldes rektorerna E. B.
Geze-lius, Hagaström, och Vendela Wester
Wahlström, Falun. Suppleanter för
samma tid blevo rektor Sven Gustafsson,
Linköping, och gymnastiklärarinnan
Elisabeth Andersson, Falun. Ledamöter
för år 1933 blevo f. seminarielärarinnan
Jenny Johansson, Borås, nyvald efter
f. rektor Olga Hjelmström, Malmköping,
som avsagt sig, samt seminarielärarinnan
Anna Abrahamsson, Härnösand, och f.
rektor Ivar Andrén, Västerås, omvalda,
med rektor K. G. Jonsson,
Kristinehamn, som suppleant. Revisorer blevo
rektor G. A. Olsson, Östersund, och f.
seminarielärarinnan Margareta Skog,
Västerås. Vid företagen konstituering
omvaldes till ordförande hr Gezelius, till
vice ordförande fru Wahlström och till
sekreterare-kassör hr Andrén, vilka tre
funktionärer också skulle utgöra
verkställande utskott.
Avlöningsfrågan för lärarna vid de
nedlagda småskoleseminarierna blev
föremål för en ingående överläggning. De
på k. m:ts uppdrag verkställda
utredningarna om förstatligande av
lands-tingsseminarierna ha alltid utmynnat i,
att lärarna under alla förhållanden hade
rätt till full lön, alltså även tillfällig
löneförbättring och dyrtidstillägg. Allt
sedan seminarier år 1928 började
nedläggas, har också staten lämnat landstingen
bidrag till dessa löneutgifter för deras
på övergångsstat kvarstående ordinarie
lärare. Till samma princip anslöt sig
’också k. m:t i propositionen till fjolårets
riksdag om förstatligande av
småskoleseminarierna, och den skulle jämväl
till-lämpas vid de statsseminarier, som
nedläggas, ej blott i fråga om de ordinarie
lärarna vid Mur j ek utan även
beträffande de extra ordinarie lärarna vid
Hagaström. Riksdagen hade intet att invända
häremot. Icke desto mindre har
statskontoret nu ifrågasatt lärarnas rätt till
annat än grundlön och ålderstillägg,
medan skolöverstyrelsen efter inhämtande
av landstingens mening hävdat deras
rätt till f ull lön.
Styrelsen uppvaktade
ecklesiastikministern i denna sak och överlämnade en
skrivelse, i vilken dessa synpunkter
utvecklas. Styrelsen framhöll, att lärarna
vid nedlagt landstingsseminarium i
varje fall förlora viss del av den tillfälliga
löneförbättringen och av dyrtidstillägg
get. Ämneslärarna, som i lönehänseende
varit jämställda med övningsskollärarna,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
