Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nr 5. (2666) 1 februari 1933
- Em. Granér: Erik Gustaf Geijer som pedagog
- Skolidrottsföreningen nummer 500?
- Tid för deltagande i nykterhetskurs skall återläsas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gik. För att göra Geijer rättvisa, evad
det ’rör hans överdrivna tro på teorien
även i den praktiska uppfostran, kan
det vara på sin plats att ånyo erinra
om den skillnad han gör mellan
barn- och ungdomstiden. »Vi hava», heter det
i avhandlingen Om inbillningsgåvan,
»för barnet yrkat en helt och hållet
praktisk uppfostran, för ynglingen en
sträng vetenskaplig». Övergången mellan
så olikartade metode’r kräver sitt
särskilda beaktande. G. är medveten
därom. Han framhåller sålunda, att för
gränsperioden mellan barn- och
ungdomstiden en sådan uppfostran är av
nöden, som består just i utvecklandet
av den förmögenhet, som förmedlas av
teori och praktik. Den förmågan hete’r
inbillningskraften och bildas i det
skönas värld. Högtidligt och övertygande
uttalar han sig om miljöns inverkan på
skönhetssinnets utveckling liksom nu
vid det av att de idealbildande
krafterna ställas i de ungdomliga intressenas
tjänst. »I denna ålder borde därför
människan omgivas med allt det
sköna, som mänsklighetens välgörare, de
största konstnärer, skapat. Näst den
högstes tempel vet jag inga byggnader,
där ädelhet, värdighet, skönhet äro
anständigare än i den, som helgas åt den
offentliga undervisningen. I denna ålder,
då det mekaniska i språkkunskapen kan
vara undangjort, bör den unge
lärjungens sinne näras med allt vad de
gamla skrifter hava stort och
förtjusande. –––– Lycklig den, över vilken
det adlas och godas skyddsängel vakar
i denna tidpunkt!»
Vi ha funnit, att Geijers pedagogik
under detta skede i hans liv var strängt
konservativ, och den förblev så, ända
till dess han ändrade politiska signale’r.
Hans inflytande pä den år 1812
tillsatta uppfostringskommittén torde ha
varit betydande. Säkert är, att det
resultat, vartill den kom, var helt i
överensstämmelse med G:s intentioner.
Kommitténs 1817 avgivna betänkande
hade till resultat 1820 års skolordning.
Denna bibehöll de klassiska språken,
latin, grekiska och hebreiska, som
läroämnen för alla lärjungar i det högre
läroverket samt införde franska och tyska
som obligatoriska i gymnasiet. I
överensstämmelse med vad G. föreslagit,
ut-bröts apologistklassen, som tidigare
varit gemensam för alla lärjungar, och
ersattes med två- till treklassiga
apolo-gist-skolor.
Oppositionen mot det rådande
läroverkssystemet stod dock ej att hejda,
och redan 1825 såg regeringen sig
tvungen att tillsätta en ny
undervisningskommitté. Om G:s insats i denna,
där han hade säte och stämma, skall
redogöras för i nästa artikel.
Em. Granér.
*
Skolidrottsföreningen
nummer 500?
Hur medlemsskap erhålles i
Skolidrottsförbundet.
Skolidrottsförbundet har beslutat att
till den 500 :e föreningen i förbundet
skänka ett vandringspris. Förbundets
medlemsantal utgör för närvarande 480
föreningar. Därjämte har till
Riksidrottsförbundet skänkts ett ståtligt
pris att tilldelas den 3,000 :e föreningen
i förbundet. För närvarande äro till
Eiksförbundet anslutna c :a 2,900
föreningar. Det gäller sålunda att snarast
möjligt sätta igång med
föreningsbildandet samt insändande av
inträdesansökan för att ha möjligheter att erhålla
något av de två vandringsprisen.
Medlemsskap i Skolidrottsförbundet
kan erhållas av varje idrottsförening
vid landets samtliga skolor. Alla
blanketter såsom inträdesblankett,
normalstadgar för skolidrottsföreningar, P. M.
angående bildande av
skolidrottsför-ening, märkesbestämmelser m. m.
erhållas kostnadsfritt från förbundet.
Då en förening skall söka inträde, har
den endast att ifylla ovannämnda
inträdesblankett och normalstadgar samt
insända desamma jämte årsavgiften till
vederbörande distriktsförbund.
Adressen till distriktsförbundet meddelas
varje förening vid rekvisition av
inträdesblankett o. dyl.
Mingen lärare kanske tror, att det
blir dyrbart för en förening att tillhöra
förbundet. Årsavgiften är emellertid
endast 10 öre per medlem. Denna avgift
erlägges vid inträdet, samt uttages sedan
årligen av Riksidrottsförbundet
omkring den l oktober. En förening, som
sålunda nu erhåller medlemsskap i
förbundet, betalar vid inträdet årsavgift
för kalenderåret 1933, varefter ny avgift
ej behöver erläggas förrän den l
oktober nästa år.
Prov för skolidrottsmärket kunna
anordnas vid varje folkskola i landet, hur
illa den än är utrustad med lek- eller
idrottsplats. Det enda som behöver
anskaffas i materialväg är ett tidtagarur,
en liten boll, vägande 60 gram, och ett
par slungbollar på resp. 7 hg. och l kg.
Allt detta kan erhållas för en kostnad
av cirka 35 kronor, och det blir
säkerligen väl använda medel. En hoppgrop
för längdhopp kan anläggas efter en
jämn skogsväg, och en plan väg för
löpning 60 meter finnes ofta i skolans
omedelbara närhet, likaså någon ängsmark
för slungkast eller kast med liten boll.
All idrottsmateriel kan rekvireras genom
förbundet, varigenom föreningarna
erhålla 20 % rabatt å ordinarie priser.
Tidpunkten för att sätta fart på
skol-idrottsverksamheten är också den bästa
möjliga nu i början av vårterminen, då
vintern med skidprovet är inne, och
lärarna ha möjligheter att även samla
fortsättningsskolans elever i detta arbé-
té. Att skolans intellektuella arbete
skulle bliva lidande härpå är ett mycket
stort misstag. Erfarenheten har
enstämmigt visat ett rakt motsatt förhållande.
Mången lärare kanske tror sig ej besitta
nog stor sakkunskap för att sätta igång
med organiserad skolidrott. Nåväl, detta
kan vara ett skäl, men bedriv då
samarbete med ortens idrottsförening, eller
med någon kollega i en grannsocken!
Skolidrottsförbundets sekretariat,
adress Strömsborg, Stockholm, telefon
11 30 90, står gärna till tjänst med alla
nödiga upplysningar.
*
Tid för deltagande i
nykterhetskurs skall återläsas.
Regeringen upphäver hittills gällande
praxis.
Regeringen avslog i fredagens konselj
Centralförbundets för
nykterhetsundervisning framställning om medgivande
för de lärare, som ämna bevista
förbundets nykterhetskurser i år, att få ledigt
därför utan återläsningsskyldighet.
Årets nykterhetskurser för lärare hållas
i Borås 22-26 mars, Hässleholm 9-13
april, Örnsköldsvik 6-10 september,
Visby 13-17 september och Luleå 18-
22 oktober.
Regeringens beslut innebär ett avsteg
från hittills i många år följd praxis, att
ledighet beviljas lärarna utan
återläsningsskyldighet. Då
konstitutionsutskottet år 1928 gjorde anmärkning på detta
förhållande, ogillades anmärkningen av
andra kammaren och medförde icke
någon ändring i regeringens praxis.
Med anledning av regeringens .beslut
erinrar Centralförbundets ledare direktör
August Ljunggren om att ifrågavarande
medgivande lämnats sedan 1907 av alla regeringar
oberoende av politisk färg. Det har, sade han,
varit av stor betydelse för
nykterhetsundervisningen i skolorna, vilken är påbjuden av
statsmakterna, i det lärarna, som till 60 ä 70
procent rekryterat kurserna, fått en klarare
blick för alkoholproblemets innebörd. Med
avseende på tanken att förlägga dessa kurser
till ferietid, framhöll direktör Ljunggren, att
både av administrativa och andra skäl
(möjligheter att erhålla fullt kompetenta
föreläsare och att samla folk under sommaren o. s.
v.) har detta icke kunnat ske annat än i
begränsad utsträckning och har då med ett par
undantag slagit illa ut.
Direktör Ljunggren fann beslutet så
mycket mer överraskande, som Centralförbundet
redan 1921 hos regeringen anhöll om en
utredning av frågan, och denna utredning ännu
icke är slutförd, såvida inte regeringens
beslut även är att betrakta som en avskrivning
av hela utredningsärendet. Dock trodde inte hr
Ljunggren, att regeringens ändrade
ståndpunkt i frågan behövde tolkas som ett uttryck
för en ändrad uppfattning beträffande
nykterheteundervisningens och
nykterhetsupplysningens betydelse. Han erinrade i det
sambandet om att den nuvarande
ecklesiastikministern tillhörde den majoritet i
konstitutionsutskottet, vilken för några år sedan gjorde
anmärkning mot det hittillsvarande
förfarandet, vilken anmärkning dock ogillades av
andra kammaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0112.html
